Snön vräker ned


20120414-112116.jpg

40 min till start. Snow is my element.

Septembernumret ute i butik nu!

Ur innehållet:

  • Kickstart i höst, roligaste passen, hetaste prylarna
  • Lidingöspecial
  • Plogga, svensk idé blev internationell succé
  • Höstens nya skor, Vi har testat 13 modeller
  • Forskning: Hjärnan älskar löpning
  • Träning: Hoppa dig i form
  • Smart mat

 

Prenumerera


Du måste vara inloggad för att kommentera. Logga in

Såhär gör jag TEC


20120413-211532.jpg

Jag sa just till Madde (som sitter här i min soffa med sitt fina hår) att det som är mest läskigt är att jag verkligen tänkt att det här är det lopp där jag ska ta ut mig allra mest på. Det är mitt första lopp utan hjärtfel. Vilket gör att jag är lite kaxigare. En sak mindre kan gå fel.

Det är verkligen inte distansen som oroar mig, jag tar mig de där 8 milen- kommer sitta massa fötter i min bakdel om jag skulle tveka. Men det ska gå i det tempot jag tänkt. Jag måste få till min plan. Vaderna är som grädde efter att Mia på Access Rehab manglat dem och Martins kontroll av kroppens eventuella snedhet klarade jag galant för en gångs skull!

Den är på g. Mat och vätskeintaget är avstämt med Madde. Madde som kommer vara på plats hela loppet. Som är förberedd på att jag kommer genom skogen och ropar ”köttbullarrrrrr”.Eller inte…

Tanken är att se till att få i mig ca 6 dl vätska i timmen. Jag har inget bälte, men min fantastiska jacka från Trimtex har bra tighta fickor. Allt från Trimtex är fantastiskt.

Jag kommer ha på mig:

  • adidas trailskor
  • GoCoco kompressionsstrumpor
  • Trimtex kompressionstights
  • Craft underställströja
  • Trimtex löparjacka
  • Trimtex pannband
  • Inov-8 gaiters (som damasker)
  • På armen älsklingens Garmin 305
  • I öronen min Iphone och den här låten tar jag när det är som värst/bäst?

Jag har med mig:

  • Ombyte- extra skor. Extra jacka, pannband.
  • en kavel – att rulla benen med
  • Cola, varmt vatten med Resorb, Enervit gels och bars, banan, russin, macka med jordnötssmör. Lakrits. Sen finns det en hel del på bordet- bland annat den Perpeteum jag ska tvinga i mig varje varv.

Jag ska äta/dricka

  • Ca 6 dl vätska varje varv inkl Perpeteum och vatten med Resorb.
  • Försöka få i mig upp till 250-300 kcal per timme.

Jag har ätit en massa idag. Massa bra grejer och så Ahlgrens bilar och ferraribilar för att få lite fart i fötterna :). Jag är rätt trött. Seg. Precis som jag ska vara. Kroppen stänger ned lite. Låtsas som inget alls.

Allt det här spelar inte så stor roll. För mig är de här ultraloppen, detta mitt tredje, något helt annat. Något magiskt. Jag har inte så mycket ord idag men lämnar över till Chrissy Moehl som sätter huvudet på spiken- när vi står där på starten så är vi de vi är. Inget mer eller mindre. När man springer sådär långt så är allting väldigt enkelt. Det är enkla rena känslor. För mig iallafall. Det är glädje. Eufori. Smärta. Gemenskap. Natur. Det är ultra.

Ta dig tid att lyssna på Chrissy, ids du inte- spola till 8 minuter.

Vill du följa resultaten imorgon gör du det självklart på jogg.se här.

Vill du vara på plats så verkar det bli värsta folkfesten ute vid Ensta Krog i Täby. Jag ansvarar inte för mitt humör mellan 10 och klockan frågetecken men enligt utsago sprang jag och garvade förra året så 5 mil ska jag väl fixa det i år igen. Får tacka på förhand för det pepp jag får längs vägen.

Sen vill jag tacka alla ni som kommenterar på min blogg- det värmer så mycket och för varje kommentar vill jag ge var och en en stor kram. Jag ska tänka på er alla imorgon när det blir jobbigt. När det behövs lite oompz oompz oh yeah shakalakalak. Hoppas ni får en riktigt fin helg vad ni än ska göra!

Getting there


Nej men godmorgon! Jag ska sluta tjata men sömn alltså! Vilken grej. Igår var jag så trött efter jobbet och ingenting av allt som står på schemat nästa vecka kändes roligt. Bara övermäktigt. Jag tog fel tåg och hamnade i Solna men kom hem till slut. Åt och åt och åt.

Bakade mina bars som blev marängbars…jaja.

Men idag. Vaknar jag. Utvilad. Bredvid min hjälte. Jag har tvekat. Jag har undrat, inte hur jag ska ta mig 8 mil- det är lugnt. Men jag vill springa 8 mil. Jag vill göra det här på en bra tid. Jag vill ta ut mig. Jag vill testa mina gränser. Smärta av stela ben är inte farligt och jag undrar, hur mycket pallar jag med?

Att komma dit. Att vara beredd på det. Att kunna bemöta den känslan när den kommer. Att stå mitt ute i skogen efter sisådär en 5,5 mil och känna att nu kör vi 2,5 mil till. Att inte tänka att ” men 5,5 mil är ju jättebra, nu gör det ont, varför ska jag fortsätta springa, jag kan gå nu?”. Dit måste jag jobba på att komma. Jag behöver smalna av perspektivet lite.
Jag kan inte fundera på att de flesta av mina ultravänner ska springa dubbelt så långt. De har ett helt annat lopp framför sig. Man attackerar inte 16 mil. Man attackerar ett marathon.

Jag har en bra dag inplanerad. Ska göra lite jobb av den mängd jag har men kom på att eftersom lillan kommer hem först måndag så kan jag ligga på soffan och jobba hela söndagen! Viktigare att ta det lugnt idag och hinna göra lite ärenden och packa inför imorgon.
Eftermiddagen är redan vigd åt ett besök på Access Rehab hos den hårdhänta norrmannen Martin följt av idrottsmassage av fantastiskt duktiga Mia.
Ätandet fortsätter. Såhär gott var det igår:

20120413-092542.jpg
20120413-092704.jpg

Frukost/ yoghurt med chiafrön, hallon, cocos, linfrön och en massa mer rågfras

20120413-092902.jpg

Två andra käpphästar för järn och bra fetter.

20120413-092951.jpg

Jobbar i kompressionsstrumpor och joggingskor idag!

I kväll kommer pre-race rapport! Ha en fin dag!

Kettlebellkurs, Lidingö Ultra och Stockholms första Ultra


Idag blir det ett inlägg lika spretigt som min dag. Försök multitaska med 5 timmars sömn. Jag håller på, så strategiskt det går med ungefär 10 väldigt olika arbetsuppgifter. Allt från att avsluta en revision till att göra ett schema för funktionärer för vårt PwC Charity Run på Solvalla. Jag skulle äta  en massa också. Sisådär en 650 gram kolhydrater extra på två dagar. Det är 2600 kcal och det är en massa mat. Och en massa vatten. Jag vet att jag lagrar in bra men idag har det som varit svårt att peta i sig massa mellis när båda händerna flyger över tangentbordet.

Jag fick idag en inbjudan till Lidingö Ultra 28 april. Det var trevligt och hade varit helt fantastiskt om det inte låg smackabang två veckor efter TEC. Men är du sugen på en naturskön 26 km eller 50 km tycker jag du ska anmäla dig!

Vill du inte springa men lära dig bra styrkeövningar så tycker jag absolut att du ska anmäla dig till Maddes Kettlebellskurs som hon håller på ”mitt” gym i Sundbyberg också den 28 april. Det tar 10 minuter från T-centralen dit och kursen går klockan 10-16. Vill du träna styrka effektivt för att stötta vilken än sport du gör så är detta ett ypperligt tillfälle. Med en kettlebell kör du styrka var du än är under semestern också.  Du behöver inga förkunskaper och kan låna vikter där! Passa på!

Det roligaste jag läst idag var att Stockholm får sitt första Ultralopp 2013! Fantastiskt att den här ultravågen nu ger sig in i betongen också. Fler åskådare-fler till sporten- jättekul! Jag är grymt sugen men det låter som många mil på asfalt?

Vad är ditt favoritunderlag att springa på?

Mitt favoritunderlag är just nukudde.Jag är på väg dit via lite mer jobb, lite ärenden, en stor portion ugnsrostad potatis, kyckling och bearnaisesås.

Ha en fin kväll. Imorgon ska jag vara på G mot lördag. Det är ju 40 timmar till start. Inga problem!

Fyller på


Inte med sömn dock. Herregud vad trött jag är. Klockan 3 vaknade Ebba och hade tänt i sitt rum. Klockan 4 gick vi upp. Men show must go on så det är bara att bita ihop och jobba bakdelen av sig precis som vanligt.
Lite kämpigt att lämna gofisen med pappa på Arlanda men de kommer ha det så roligt och jag har att göra så det räcker och blir över fram till måndag.

20120412-070402.jpg.

Förutom att jobba ska jag äta. Slow at first vad gäller kolhydrater och snabbare framåt fredag kväll och lördag morgon. Äta är jag bra på. Samtidigt avskyr jag den där tunga känslan man får men den spelar sin roll: Varje gram lagrad kolhydrat binder 2,7 g vatten som sen kan frigöras vid förbränning.
Sova ska jag också.

Tanken är att jag under loppet bygger näringsintaget runt Perpeteum, varmt vatten med svag Resorb och mina bars. Till det Carbonox som är en sportdryck med maltodextrin och annat som tas upp snabbt.
Sen kommer jag äta chips, banan, Snickers och en del avslagen cola som funkar riktigt bra långt in i långpass.

Det här är tankar. Man vet aldrig vad som händer och sker.

20120412-070927.jpg

Just nu kan jag bara tänka på att min gosnos sitter på ett flygplan och att jag vill sova. Ha en fin torsdag!

Nu börjar det kittlas i magen!


20120411-150913.jpg

Det är mindre än tre dagar kvar till starten av min längsta, tuffaste utmaning hittills. Hade någon föreslagit 8 mil för några år sen hade jag inte förkastat det! Bara inte trott att det var något jag skulle fixa.
Nu vet jag mycket väl att det går. Men inte hur ont det kommer göra. Hur ont jag kommet orka att det gör. Jag hade ursprungligen planer på att inte bara ta mig runt utan faktiskt springa på rätt bra. Men så kom influensan, min första feber på 14 år och två veckor av viktig träning försvann i soffhörnet.
Men jag reste mig starkt. Jag genomförde ett pass jag aldrig trodde skulle gå för några veckor sen.

Nu är jag mest orolig för min sömn. Sov uruselt i natt eftersom jag fortfarande har en del demoner efter något fruktansvärt jag var med om för två månader sen. Imorgon bitti ska jag upp 4 för att köra trollungen o hennes pappa till Arlanda. Läggdags kl 9 ikväll med andra ord. Timmarna före midnatt är magiska. Det är då kroppen reparerar sig.

Kroppen ja. Den är rätt glad. Jag skulle köra sista passet igår, en lugn 8 km hem från jobbet. Kuperat. Men se nehej det gick inte att stoppa sig och jag slog mitt pers. Snart springer jag på sub 5 tempo hemfrån jobbet. Den känslan igår var värd mycket.

Sista dagen idag på komhydratrömningen. Tur för alla i min omgivning och speciellt en av våra leverantörer som fick ha att göra med en mer än vanligt förvirrad Annie.

Madde har varit bollplank med kosten både från imorgon fram till start och för under loppet. Jag vill gärna bestämma allt själv och kan ju en del men Madde är ett geni och jag litar på henne. Hon kommer dessutom vara på plats och hennes fotavtryck kommer sitta på min bak vid varvningen.

På fredag har jag naprapat Martin och massör Mia inbokade. Det enda som strular är min gamla surfskada- ett sträckt revben som inte ger sig och kommer tillbaka när jag tränar styrka. Ett charmigt minne från ett av mina bästa fritidsnöjen men föga konstruktivt för en niotimmars löptur.

Jag är laddad. Och som fina Peter-mockasin sa idag- You are among friends. Japp. För det är inget skämt att det är kramkalas innan start. Det är ett äventyr vi delar tillsammans. En massa modiga, starka fantastiska människor och det är en ynnest att få springa med dem :). Det är stort. Det är mäktigt. Magiskt. Det är ULTRA!

20120411-151136.jpg

när det gör ont efter fem mil så är jag mentalt här… I Byron Bay ute bland vågorna.