Something Wicked This Way Comes
Men hallå, vart tog jag vägen?
Här, här! Vart? Här i bingen!
Torsdag morgon, 05.30. Inte ens tomten är vaken. Varför är jag vaken? Visst ja, måste klappa paket. Måste jobba klart. Måste gå på muggen (snart).
Mycket nu. Varför känns det som att varje december bara blir mer och mer späckad, när man innan december har bestämt sig för att ta det så mycket lugnare den här decembern än förra decembern.
Sådant kan man fundera på t ex när man springer.
I går på löpbandet, rullade på i 15 km. Tuffade på i 4.40 fart, sista två i 4.00. Kändes ok, men det spritter inte direkt i benen. Foten fortfarande fel. Går bra att springa, men ömmar efteråt. Det kostar på att köra Ö till Ö. I alla fall om man är vrickad när man går i mål.
Something Wicked This Way Comes … apropå.
En gammal roman av Ray Bradbury. Lästips för julen. Läskigt bra. Inga jämförelser i övrigt.
I måndags på löpbandet gick det fortare. Tvåtusingar i 4.00. Tvåtusingar i 4.15. Blanda och ge. Växla upp växla ner. Mellanjogg i 4.30. Aldrig låta pulsen slippa undan helt. Svett som sprutar i 15 km. Skönt urlakad efteråt. Mer sånt. Mer sånt krävs. Om jag ska få fart på benen igen. Vi får se. Fånga dagen som den kommer. Snart är det 2014.
Nu var det 1914.
En roman av Eyvind Johnson. Ett boktips till. Det har hänt en del sedan dess.
Nej, nu hinner jag inte skriva mer. Barnen vrålar ”frukost”. Barna Hedenhös dundrar från TV:n. Men en rymdraket i trä? En annan gren av verkligheten … stambana till Månen?
I går läste jag en biografi, och blev alldeles Coco i Chanel.

Kanske inte det optimala idealet för en löpare (ja om man inte springer i Pearl Isumo förstås, blink blink), fast hon höll formen i 87 år med långa promenader varje dag.
Och så var hon helt klar över sakernas tillstånd; ”Mode förgår, stil består”.
Nu satsar jag på att bli en stillöpare!
Typisk stillöpare:

(Sebastian Coe)
Vi hörs!
Antal kommentarer: 1
Kenneth Gysing
God Jul Ingmarie!
Nästa år stilspringer vi all over Sweden 😉
K
Du måste vara inloggad för att kommentera. Logga in