En riktigt fin träningsvecka till ända! Trots matförgiftning… Men VAD är oddsen liksom? Trodde det bara var min knasiga mage men både jag och Katta fick det. Inte Sara. Trots att vi åt samma sak men jag och Katta bad om genomstekt. Undrar vad vi fick för kött… Men jag hade så trevligt i fredags så det var det typ värt!
Jag höll planen ganska bra- torsdag morgon struntade jag i att springa in och tog pendeln. På vä gen hem var det dessutom lite för halt på sina ställen så jag vågade inte trycka på i mina 5 x 4 minutersintervaller. (Skyll på det liksom!!) men överraskad över den lätta känslan.
Idag sprang jag ett fint vårkänsligt långpass i Ursvik på tre mil vilket var det längsta jag sprungit sen nyår. Segt men mådde toppen efteråt- bra känsla med 64 km i benen denna vecka!
Så- två intervallpass (inte tillräckligt hårda men mellanhårda, inte mellanmjölk iallafall), tre morgonjoggar, två styrkepass, två SOMApass (som ledare) och ett långpass. Grymmers!
Jag har fått lite frågor både här och på Instagram- ( jag delar mer snapshots från vardagen- och korta tips där som @ansofisticated ).
Och självklart svarar jag på dem!
Första frågan gäller alternativträning. Alltså annan träning än löpning med syfte kondition då tänker jag. Eller återhämtning. Och jag tycker verkligen att det kan ha sin plats eftersom löpning kan vara lite slitigt. Men! För många av oss är det svårt nog att få in själva löpningen och tillhörande styrketräning så annan konditionsträning kanske är svårt och då ”behövs” den ju inte. Om man måste prioritera och löpningen funkar men tiden brister så ska man inte stressa över att inte få in massa alternativkondis tänker jag. Simma skulle jag gärna göra- så skonsamt och så annorlunda.
Alternativträning kan ju få en större plats om man a) Känner att en skada är på väg b) Är skadad c) har varit skadad. Då kan man ju involvera cykling, simning, crostrainer eller skidor beroende på skada och tillgänglighet.
Ligger man på en hög volym kanske man kan byta ut några pass mot just cykel eller skidor- absolut- lyllos dig om du hinner med det. Men annars- keep it simple!
Nästa fråga handlade om återhämtningspass från ffa långpass.
Nja. Säger jag. Därför att jag sett många försöka göra det och det har slutat med att det gått för fort eller så har jag i vissa fall anat att det är ett lite ortorektiskt sätt att inte kunna låta bli att träna. Det är ok att vila. Man kan röra på sig ändå.
Och även därför att återhämtningspass generellt brukar ligga efter intervallpass som drivit upp mjölksyra och man springer dem som sk ”genomblödningspass” för att rensa lite i rören :). Om du sprungit ett långpass har du ju sprungit lågintensivt även om det arbetas upp en del mjölksyra där med. Du har belastat både dina muskler (mycket blodgenomströmning) men även senor, ligament och skelett (not so much blodgenomströmning) på ett helt annat sätt än du får till under ett kortare intervallpass. De behöver inte en återhämtningsjogg på samma sätt och risken är stor att du är lite hög på endorfiner och det blir lite för hårt för att vara just återhämtning.
Jag skulle säga att dra på dig kompressionsstrumpor och kör ett SOMApass (finns på yogobe.com och traningskurser.se) och eller ett flödande yogapass snarare än att specifikt försöka jogga. Ta gärna en promenad- det är också rörelse och det är rörelse som helar kroppen. Behöver inte vara jogg.
Fråga om energi under långpass
Får en del kommentarer och ser en del kommentarer om detta. Vill bara poängtera om det råder något tvivel att det är inte den som druckit minst vatten som vinner. Inte den som druckit mest. Ätit mest. Eller minst. Det är den som springer snabbast. Fattar inte varför det är någon prestige i att springa långt utan att äta. Det går bra det med men de flesta kommer försöka ta in energi under långa lopp och forskning visar att vi har en prestationshöjande effekt om vi klarar det så- det är att eftersträva.
Samtidigt vill man träna upp sin fettdrivande förmåga. Och det kan vara smidigt att inte behöva bry sig om energi under långa pass.
Men man springer ju inte ett pass i veckan- gissningsvis om man funderar på såna här saker så då hinner man ju göra båda.
Jag är all for att springa ett pass ”tom”- kanske lite vatten och några aminosyror, med låga glykogennivåer (inte så mkt kolhydrater i kroppen, lyssna gärna på när jag oc Madde pratar om detta i Bubbel o Mjölksyra avsnitt 8). Det kan man kanske göra upp till 2 timmar…det går för många längre än så.
(Jag sprang mina sista 6 mil på BRR 100 miles nästan utan energi och flera ultralöpnare vittnar om att om magen pajar så får man liksom gneta på utan. Så det är jättebra att kunna det. Yes.)
Men.
Eftersom det lite går emot evolutionen att försöka äta medan man metaforiskt är ute och jagar mat på savannen (springer långt) och man förmodligen kommer försöka äta på loppet och långpasset ofta ska efterlikna loppet så är det en god idé att öva på att äta det man tänker äta under loppet då. Ett annat pass tränar fettdriften, det här passet tränar förstås det också men även att ta in energi så som du tänker göra på loppet. Du vill inte, inte ha testat det innan. Gärna balla ur på träning så vet du vad som inte funkar, och vad som gör.
Det hjälper förstås din återhämtning lite och är lite snällare helt enkelt mot kroppen att få i dig lite under tiden. Ligger passet i en tuff träningsperiod skulle jag verkligen förespråka det.
Och man behöver inte krångla till det. Men tränar du för ett lopp där du tänker stoppa i dig saker, testa att göra det under träning.
Som sagt- det finns inget speciellt pris för den som bara drack vatten under loppet. Vad jag vet.
Ställ gärna mer frågor så svarar jag en gång i veckan! Och häng med på Instragram så får du lite mer quick tips och kanske lite inspiration!
Ha en fin vecka!
Antal kommentarer: 1
Ann-Sofie Forsmark
oh ja 🙂 Ja!!! åh en hel dag i soffan med Suits!! tänk!
Du måste vara inloggad för att kommentera. Logga in