Jessica satte PB med 56 km när hon vann RM 24 timmars

Jessica satte PB med 56 km när hon vann RM 24 timmars


I helgen avgjordes Riksmästerskap i 24-timmarslöpning i Skövde och förhandsfavoriterna Jessica Svärd och Martin Scharp vann dam respektive herrklassen. Martin nådde 246 km och Jessica satte personbästa med 56 km och segerdistansen på 223 km innebar att hon sprang 559 varv på 400 meters banan där loppet avgjordes.

Runner´s World fick en pratstund med Jessica ett drygt dygn efter att hennes segerlopp.

Stort grattis, hur känns kroppen ett dygn efter målgången i segerloppet på RM 24 timmars?
– Det gör ont varje steg jag tar. Så varje steg jag tar påminner om vad jag gjort. Men det känns ändå riktigt härligt och att det är värt det alla gånger.
– Låren känns mest, men även armar och axlar värker av att ha varit i samma ställning i 24 timmar.

Hade du förväntat dig att vinna och springa så långt som du hann på 24 timmar?
– Vinna trodde jag att jag skulle kunna göra om jag fick till ett bra lopp, men det var inte det viktigaste utan för mig var det att nå mitt distansmål. Jag hade gått ut innan med att jag ville nå 200 km, men egentligen hade jag 220 km som mål för det är den indikativa kvalgränsen till att få tävla för landslaget i 24 timmars. Men jag ville ligga lite lågt med det, för det kan hända så mycket på ett 24 timmars lopp. Jag hade ju bara sprungit 167 km som längst innan, men jag hade verkligen bestämt mig för att fixa det.

Hur var din taktik under loppet, för jag antar att det ingick lite gång och stopp i din snittfart på 6 minuter 26 sekunder per kilometer?
– Jag tänkte att jag ville fixa 12 mil på 12 timmar. Det var första målet. Sen hade jag tänkt ta det lite lugnare, men under loppets gång kändes det så bra att jag körde på i bra fart ända fram till 100 miles (ca 160 km), och sen efter det unnade jag mig att gå ett halvt varv, men innan dess sprang jag hela tiden. – Jag räknade aldrig riktigt timmarna, utan jag räknade mer på distansen. När jag hade 100 miles visste jag att jag bara hade 6 mil kvar till mitt mål på 220 km. Jag tappade lite såklart på slutet, men det hade jag räknat med.

Hur såg ditt energiintag ut under loppet?
– Jag drack 2 dl sportdryck varje halvtimme och sen växlade jag mellan att var 30:de minut ta en energigel eller en halv banan och mannagrynsgröt som jag hade i ”klämpåsar”. Så det höll jag på att varva hela tiden och jag adderade även någon melonbit. Energimässigt var jag aldrig låg, utan det var den muskulära tröttheten som kändes.

Hur klarade du fötterna?
– Jag klarade mig bra, och fick bara en fick en liten blåsa på en tå, som min man fick sticka hål på idag. Lite skavsår under sporttoppen, men det var inget stort.

Hur tänker man när man springer så långt på en 400 meters banan?
– Ja, det är ju inte jättekul, men det är ändå skönt att ha supporten så nära hela tiden och man vet att om man missar något så kan man få support relativt snart igen. Man tänker inte så mycket, utan lyssnar på musik, pratar med medtävlare och helt enkelt bara springer. Sen byter man håll var 6:e timme, så då händer det något.

Hur är det med sömntrötthet, kommer det ingen känsla av att vilja sova under dessa 24 timmar?
– Jo, jag har sprungit fyra 24 timmars lopp tidigare och då har jag sovit några timmar. Men nu hade min coach, Linus Wirén, lagt upp ett program där jag kört några pass på nätterna och jag slutade med kaffe 10 dagar innan loppet för att sen kunna få större effekt av koffein under loppet. Det funkade bra, och jag höll mig pigg hela natten men vid 6 på morgonen (loppet gick från kl 12 på dagen till 12 nästa dag) fick jag en riktigt sömn dipp. – Så då var jag tvungen stanna och lägga mig i ett tält som en kompis hade med sig och så bad jag min support väcka mig efter 20 minuter. Det räddade slutdelen av loppet, för sen kom jag igång jätte bra. Egentligen ska man inte behöva sova på ett 24 timmars, men jag behövde det.

Loppet var ett stort lyft för dig på distansen, har din coach Linus ändrat något mer än att träna på natten, och hur ser en träningsvecka ut?
– Det har blivit lite fler längre långpass. Innan körde jag runt 35 km på ett långpass, nu har det blivit några långpass på 45-50 km. Samtidigt har Linus sänkt farten på passen för att jag ska jobba 24 timmars tempot. Annars ligger jag på runt 5 minuters fart på mina rundor, men nu har jag medvetet fått hålla igen.
– Mängdmässigt tränar jag runt 12 mils löpning i veckan. Sen adderar jag runt 3 timmars ”hemmastyrka”, runt 2 timmars crosstrainer och 1 timme simning. Så jag snittar nog runt 17 timmars träning på en vecka.

Hur får du ihop det pusslet med familj och jobb?
– Ja, det är ett litet pussel. Jag har tre barn och min man har tre barn, så vi är ett stort gäng. Men med planering funkar det. Transport löpning till eller från jobbet ger 18 km enkel väg. Styrka och Crosstrainer kör jag hemma i vardagsrummet, så då kan man fortfarande prata med barnen och se vad dom sysslar med. – Annars blir det såklart många tidiga morgonpass. Går man ut klockan 5 på morgonen hinner man ett bra pass innan dom andra är vakna. – Sen ställer min man upp mycket också, för han förstår hur mycket det här betyder för mig.

Hur ser din bakgrund ut som löpare?
– Jag har sprungit sen jag var 16-17 år (reda anm: Jessica är 38 år nu) men mer på ”jogga hemma” nivå. Det var först för 7 år sedan, när jag fött mitt sista barn, som jag började spring mer inriktat mot maraton. Jag tror det var 6 år sedan jag sprang min första mara, men jag har alltid varit intresserad av de långa distanserna. Jag är ju inte jättesnabb, utan det är på dom längre distanserna jag kan göra något bra och det är först nu som det släppt på riktigt.

Hur ser dina framtidsmål ut?
– Egentligen var målet i år 100 km SM, men det blev inställt som så många andra lopp. Så jag vill gärna göra en bra 100 km tid i framtiden, samtidigt blev jag ännu mer taggad nu på 24 timmars och där är målet att kunna hålla det tempo jag höll i början hela vägen. Nu gick jag en hel del på slutet, så där tror jag att jag kan förbättra mig. Så upp mot 230 km, och sen att få springa ett internationellt mästerskap på 24 timmars, det är drömmen.

RESULTAT SAMMANFATTNING RM 24H

DAM:
1. Jessica Svärd, Umara SC, 223 814 meter
2. Sara Lindström, IS Göta, 198 561 meter
3. Jenny-Ann Ehrling, Örebro AIK, 182 245 meter

HERR:
1. Martin Scharp, Scania Road Runners, 246 079 meter
2. Pavic Branislav, Majornas IK, 241 007 meter
3. Halalkic Emir, IF Kville, 230 827 meter

Nr 3 ute i butik nu!

Ur innehållet:

  • Test! Vårens bästa löparskor. 23 nya modeller – hitta rätt sko för dig
  • Löpträningen som gav Guld  i skridsko-VM. Möt Nils Van Der Poel
  • Världens bästa träningspass
  • Kriget mot skavsåren – och hur vi kan vinna det
  • Därför skyddar löpning mot depression
  • 3 sätt att bli snabbare
Bli prenumerant

Du måste vara inloggad för att kommentera. Logga in

Stockholms Bästa – dags för Vinterviken

Stockholms Bästa – dags för Vinterviken


Efter ett litet uppehåll under påsken går nu succé-löparserien Stockholms Bästa, med över 1 000 registrerade löpare, vidare. Med start fredag 9 april och tio dagar framåt genomförs loppet Vinterviken. Det är ett relativt snabbt 4-kilometerslopp på en inspirerande bana.
 
Stockholms Bästa består av åtta olika långa banor på olika platser runt om i Stockholm, alla med fasta start- och målplatser och riktig tidtagning med tidschip. Varje lopp är öppet för löparna under 10 dagar, och under den tiden kan man välja när man vill springa sitt lopp.
Det går fortfarande anmäla sig till hela serien och springa de 5 lopp som återstår men man kan även välja ut och springa enskilda lopp.

LÄS MER OCH ANMÄLAN

Tre lopp är genomförda med Hammarby Sjö, Södra Djurgården och Brunnsviken Runt. Nu går loppet vidare med den korta och snabba 4 kilometer långa Vinterviken-banan som går på klassisk industrimark strax sydväst om Södermalm, i området runt sjön Trekanten i Liljeholmen och Vinterviken. Här har såväl kåkstäder som Alfred Nobels dynamitfabrik huserat. I dag är det ett sammanhängande grönområde med badplatser, gamla trädgårdsodlingar, kolonilotter och promenadstråk.

Banan, som är den kortaste av alla i Stockholms Bästa, startar och slutar i Trekantsparken strax väster om Liljeholmstorgets galleria. Den första kilometern går på en lättsprungen promenadstig längs Trekantens södra strand. Underlaget är grus, men det är smalt och bitvis lite knixigt – och på helgerna kan det dessutom röra sig en hel del flanörer här.

I slutet av sjön övergår grusstigen i en cirka 80 meter lång promenadbro i trä, innan du springer ut i botten av den 60 meter höga Blommensbergsbacken – en gammal skid- och hoppbacke på vars topp Nybohovs vattenreservoar tronar.

Som tur är ska du inte ända upp dit, men det här är ändå banans tuffaste utmaning. Du ska nu snedda vänster och korsa backens nedersta del, längs den upptrampade stigen som går upp mot bilvägen. Här gäller det att hålla koll om det är blött ute då du springer lite på skrå och underlaget kan vara halt.

När du har korsat bilvägen når du strax toppen på den cirka 200 meter långa stigningen, och svänger höger in på asfaltsvägen mot Vinterviken. När du springer under Essingeleden lutar det nedåt igen, och du kan låta benen rulla på. Nu har du en böljande men helt spikrak och snabb kilometer på asfalt framför dig, kantad av skyddande träd. Tänk bara på att du delar vägen med bilar, så var uppmärksam och spring på vänster sida.

Efter 1,5 kilometer går det lätt utför i 500 meter. När du rundat den stora, öppna gräsytan vid tvåkilometersmarkeringen vid Vinterviken har du sprungit halvvägs. Nu vänder du tillbaka mot målet vid Trekantsparken. Men först ska du passera Wintervikens restaurang och kafé, som ligger i de vackra tegelbyggnaderna på din vänstra sida – Alfred Nobels gamla dynamitfabrik.

Utanför restaurangen springer du en kort bit på jämn och fin gatsten, innan du kommer in på den breda, lätt böljande grusvägen som tar dig tillbaka till Trekanten. Den här kilometerlånga sträckan är snabb och lättsprungen, men det kan röra sig mycket folk här så ta hänsyn och håll avstånd. På höger sida kommer du nu först att springa förbi Vintervikens koloniträdgårdar och kafé innan du kommer fram till utomhuspadelbanorna vid Vintervikshallen.

I slutet av grusvägen passerar du en vägbom vid trekilometersmarkeringen, strax efter att du passerat under Essingeleden för andra gången. Nu ska du över bilvägen igen, innan du tar vänster ner mot badplatsen vid Trekanten och de sista 900 meterna på den asfalterade gång- och cykelbanan längs sjöns norra strand. Förutom en kort knix efter badplatsen är det här banans snabbaste del – full gas fram mot målet vid Trekantsparken alltså.

TOTALEN

Man kan tävla mot sig själv, men också jämföra sig med andra i varje enskilt lopp eller i den så kallade ”totalen”. I totalen räknas de fem bästa loppen för varje deltagare, där prestationen på respektive lopp graderas i förhållande till den snabbaste tiden någon presterat på loppet. Alla löpares tider omvandlas till decimaltal där loppets segrartid delas med löparens tid. Så från vinnartidens 100 % blir det sedan en fallande procentsats utifrån hur långt efter man är. Procenten ändras sedan till poäng, som alla löpare alltså får på varje lopp.

Totalen kommer att skifta då alla löpare kanske inte springer alla lopp i en följd, utan står över något lopp. I slutändan är det 5 av totalt 8 möjliga lopp som räknas in – de 5 bästa poängen man presterat.

Vill du kolla in hela listan i totalen går du in på resultatlistan under Stockholms Bästa i menyn här på runnersworld.se.  I rullmenyn under ”Lopp” väljer du ”Totalt ”och sedan kan du under ”Klass” filtrera på både damer och herrar liksom efter alla olika branscher som man kunnat ange vid anmälan.

TOPP 3 I TOTALEN EFTER 3 LOPP

Damer:
1. Malin Gibrand – Total: 284.93
2. Filippa Ramberg – Total: 284.55
3. Åsa Lundin – Total: 283.66

Herrar:
1. Niklas Jonsson – Total: 294.40
2. Per Wangel – Total: 191.28
3. David Nilsson – Total: 289.96

Stockholms Bästa arrangeras av Midnattsloppet i samarbete med Runner’s World. Idén till serien uppstod som ett initiativ för att främja folkhälsan och bidra till fortsatt rörelse när alla löplopp ställdes in i samband med coronapandemin. Ett av målen är också att de åtta loppen ska fylla en funktion för alla som vill tävla, nu när vanliga lopp inte kan avgöras på grund av pandemin.


Du måste vara inloggad för att kommentera. Logga in

6 nummer av Runner’s World med trådlösa hörlurar på köpet!

6 nummer av Runner’s World med trådlösa hörlurar på köpet!


Passa på! Nu kan du få 6 nummer av Runner’s World  tillsammans med ett par Defunc trådlösa TRUE GO-hörlurar för bara 546 kronor! Välj mellan färgerna vit, svart eller rosa.

Vårt erbjudande
• 6 nummer av Runner’s World (ordinarie butikspris: 594 kronor).
• Defunc trådlösa TRUE GO-hörlurar (ordinarie pris 499 kronor).
• Sammanlagt värde: 1093 kronor.

  • Din rabatt: 50 %, ditt pris: 546 kronor!

Här gör du din beställning!

 

Med Runner’s World får du:
✔️ Världens ledande löpartidning
✔️ Träningstips av experter och elitlöpare.
✔️ Extra mycket sko- och pryltester
✔️  Läsningen för alla som springer, från nybörjare till proffs,
✔️ Tips och råd om träning, teknik och nya prylar
✔️ Allt om de stora loppen
✔️ Inspirerande resereportage
✔️ Runner’s World digitala tidningsarkiv
✔️ Runner’s Worlds app

*Går ej att kombinera med andra erbjudanden.

 

Här gör du din beställning!

 

Defunc TRUE GO-modellen är för den som vill ha en kraftfull ljud- och kommunikationsupplevelse- TRUE GO passar för långvarig lyssning utan att bli obekväma genom vår världsunika, egenutvecklade MultiTip™-design som ger en bättre ljudupplevelse samt håller dina lurar på plats för ökad komfort.

Funktioner:

  • 22 timmars speltid
  • Superb säker passform
  • Kraftfullt ljud
  • Långvarig komfort
  • Touch control
  • Bluetooth 5.0
  • USB-C
  • 10 m trådlös räckvidd
  • Laddningsbox ingår naturligtvis

Här gör du din beställning!

Alexander springer snyggare

Alexander springer snyggare


Kombinationen av inspirerande miljöer, konkreta löptekniktips och ett fantastiskt fint löpsteg har gett Alexander Holmblad många följare på sociala medier. Nu har hans löpprestationer och egenproducerade filmer även gett honom en plats i Crafts internationella elitteam! 

Elitlöparen Alexander Holmblad, 26, har på kort tid blivit en stor inspiratör inom löpning med över 84 000 följare på Instagram. Här berättar han om hur det gick till – och om hur en sjukdomsperiod har fått honom att omvärdera sin karriär som elitlöpare. Dessutom bjuder Alexander även på några av sina bästa löpskolningsövningar och ett av sina favoritpass –självklart i nya CTM Ultra Carbon-skon från sponsorn Craft som är samarbetspartner i denna artikel.

Kan du berätta lite om din bakgrund som löpare?
– Jag tror att jag var runt 12, 13 år när jag bytte från hockey till löpning. Jag testade på triathlon också under den perioden, men det var löpning som var min starkaste gren och det jag gillade bäst. Jag var inte superbra de första åren, utan kämpade på en bit bakom täten. Det var först under senare delen av junioråldern som jag fick lite större framgångar med några JSM-guld och senare även lag- och stafettguld på seniornivå.

Hur lyckades du ta steget till att vara bland Sveriges bästa juniorer?
– Det var tack vare att jag jobbade upp farten med hjälp av min tränare Håkan Kaneberg. Uthålligheten var lite bättre än min snabbhet, men genom att jag tränade många sprintlopp förbättrades även den delen. Vi körde allt från 30- till 60-meterssprintar med lång vila till 300-metersintervaller i full fart. Sedan började jag också med skivstångsstyrketräning, vilket också gynnade min snabbhet.

Hur gjorde ni med uthållighetsträning under den fasen?
– Den snabbhet jag skapade då lyckades jag bibehålla när jag senare började jobba vidare med uthålligheten med min andra tränare, Kent Claesson. Det var nog en kombination av dessa två bitar som gjorde att jag tog steget upp till den svenska junioreliten.

Jobbade ni även med löptekniken? Det är ju den många fastnar för när man kollar in dina filmklipp i sociala medier?
– Mina tränare var nog mest fokuserade på min koordination och kroppskontroll. Intresset för löptekniken, hur jag springer rent konkret, har nog mest kommit från mig själv. Att försöka finslipa min teknik har varit lite som en hobby för mig. Jag har tittat på olika världslöpare som rent visuellt springer riktigt fint, och försökt identifiera detaljer i deras rörelsemönster. Sedan har jag jämfört med mig själv, tittat på små detaljer, vad de gör som inte jag gör och finslipat min teknik utifrån det.

Är det viktigt att springa snyggt?
– Jag kan erkänna att det nästan gått för långt ibland, att jag tänkt för mycket på hur springer man snyggt. Det är egentligen inte alls det viktigaste i strävan att bli en bättre löpare – det snyggaste behöver inte alltid vara det effektivaste, även om det finns en liten korrelation.

Vilka detaljer har du framför allt jobbat med?
– Armpendlingen har jag till exempel fått till bättre. Jag kunde flänga lite onödigt med överkroppen och armpendlingen var inte så effektiv som den skulle kunna vara. Det tycker jag att jag har fått till bra, samtidigt som det också gynnat min löpning.

Förutom att du springer stilfullt – vad fokuserar du på som löpare i dag?
– Jag vet faktiskt inte riktigt. Under fjolåret drabbades jag av blodproppar, vilket tog väldigt hårt på mig. Under nästan ett halvår kunde jag bara träna en annan typ av löpning än den jag brukar göra, även om jag ändå kunde träna relativt mycket. Men jag kunde inte köra några tuffa intervaller eller andra pass som syftade till att jag skulle bli bättre som tävlingslöpare. Löpningen handlade bara om att komma ut och springa.

Vad innebar det för dig?
– Hur konstigt det än kan låta så upptäckte jag en annan del av löpningen. Nu kände jag plötsligt hur skönt det kan vara att bara komma ut och springa – utan fartkrav – och få njuta av omgivningarna. Jag sprang en del med min flickvän, hittade lite nya miljöer att springa i – och började även uppskatta traillöpning.

Kommer du att satsa mer på trail?
– Ja, jag tror att det kan bli mycket mer trail och längre distanser. Tidigare var jag helt inriktad mot att tävla inom banlöpning och på gatlopp upp mot 10 kilometer. Men jag vet inte riktigt vart det leder, för jag utesluter inte att jag också kommer att tävla på kortare distanser.

Du har blivit en stor inspiratör via dina filmklipp och bilder på sociala medier. Kan du berätta hur det startade?– Jag har alltid gillat foto och film, och haft det som en hobby bredvid min löpning. Men det tog något år innan jag insåg att det var bra att kombinera film och foto med min löpning. Vi elitlöpare har svårt att nå ut i media, men nu insåg jag att det här var en plattform som jag själv kan styra och nå ut med. Så jag började filma mig själv med en drönare, mest för att det var kul.

När märkte du att det tog fart?
– Under det första året hände det inte så jättemycket, men jag lärde mig hur jag skulle filma och fotografera för att inspirera andra. Efter ett tag exploderade det, fler och fler började kolla inläggen och feedbacken var väldigt positiv – vilket så klart var sporrande.

Baserat på vad dina följare gillar mest – kan du bjuda RW:s läsare på lite inspiration här också?
– Det var egentligen löpning i vackra områden runt om i Stockholm som gjorde att följarskaran växte så fort. Mina följare inspirerades av att se hur vacker löpning kan vara, så det blev en kombination av miljö och löpteknik. Sedan har olika typer av löpskolningstips varit väldigt uppskattade, konkreta tips på olika övningar som kan gynna löpstyrkan – som det här:

Alexander bjuder på Dum-studs, Tennsoldaten/Ravelli, Mångsteg, Sprintkicks.
Läs mer om övningarna längst ner i artikeln.

Din löpning och dina inspirerande filmer har också gett dig en plats i Crafts internationella elitteam, som är en satsning inom främst trail och ultra. Hur känns det att vara med där –och vad innebär det för dig?
– Det känns så klart oerhört kul och hedrande att vara med i teamet. Jag är ensam svensk, övriga löpare kommer från USA. Målet är att vi ska kunna dela med oss av våra erfarenheter, både inom teamet men även ut mot alla löpare. Förhoppningsvis kommer vi att kunna träffas och tävla tillsammans inom en snar framtid.

Craft har nyligen släppt den omtalade CTM Ultra Carbon. Som teamlöpare har du testat den lite mer än många andra – hur skulle du beskriva den skon?
–  Den bygger på den nya skotekniken som kommit de senaste åren, med volymfylld mellansula och kolfiberplatta. Det som skiljer CTM Ultra Carbon mot många andra liknande modeller är att man har inriktat sig på att den ska fungera för längre distanser och även klara viss traillöpning. Så jag skulle säga att det är en grymt mångsidig och hållbar sko, som jag uppskattar på allt från längre distanspass till tröskelpass och backpass.

Vilken typ av pass kommer den bäst till sin rätt på?
– Man kan verkligen känna vad skorna gör för tekniken och farten i ett backpass. Där tycker jag att man hittar in till ett riktigt bra flyt både uppför och utför med CTM Ultra Carbon. Testa till exempel att springa en minut uppför i bra fart och sedan lite lugnare löpning utför, utan att översträcka steget. Sedan upprepar man det så många gånger som känns bra. Jag kan till exempel köra 20 x 1 minut när jag har bra inspiration, men alla kan förstås köra utifrån sin nivå. Springer man många intervaller behöver inte heller farten vara jättehög!

ALEXANDER HOLMBLADS INSTAGRAM

LÄS MER OM CRAFT CTM ULTRA CARBON

ALEXANDERS LÖPSKOLNINGSÖVNINGAR:
Dum-studs: Försök landa parallellt med fötterna. Du vill vara så kort tid i marken som möjligt!
Tennsoldaten: På denna övning tenderar en att luta sig bak med överkroppen. Försök hålla dig upprätt! Och armarna ska röra sig lika dynamiskt som när du springer normalt. Rent instinktivt sträcker många ut sina armar, men tänk på att vinkeln i armbågsleden ska vara precis som när du springer normalt.
Mångsteg: Här gäller det att vara försiktig om en inte har gjort den här övningen så mycket tidigare. Försök ha lång hang-time, men hitta din nivå (vi är bara löpare som vill få bättre spänst och tryck i steget, inte trestegshoppare). Du ska kunna köra 20-30 meter av denna övning utan att få ont. 
Sprintkick: Explosiva och snabba rörelser. 

Runner’s World tackar för intervjun som gjorts i samarbete med Craftsportswear.


Du måste vara inloggad för att kommentera. Logga in

Lysande 6-timmarsresultat och första ultratrail-SM i september

Lysande 6-timmarsresultat och första ultratrail-SM i september


Friidrottsklubben Hälle IF är på frammarsch även inom ultralöpning. På annandag påsk anordnade de en elittävling i 6-timmarslöpning, med flera utmärkta resultat. Dessutom har klubben utsetts till arrangör för historiens första SM i ultra-trail i september.

En av de ultralöpare av rang som Häller IF har lockat till sig är Jessica Svärd. Under coachen (och manlige svenske rekordhållaren på 6-timmars) Linus Wiréns vingar har hon lyft sig till en helt ny nivå det senaste året. Hon fick sin nya klubb att för andra gången ordna en 6-timmarstävling, på ett för dagen blåsigt och kylslaget Rimnersvallen i Uddevalla.
Jessicas förhoppning var att nå över 80 km och kanske slå Sophia Sundbergs 6-timmarsrekord på 80,099 km.

– Jag hade hoppats komma upp till rekordet, men jag fattade efter tre timmar att det inte skulle gå. Men jag känner mig jättejättenöjd. Det är ju bättre att vara 800 meter ifrån än att vara 50 meter ifrån, skrattar Jessica.
Hon slutade på 79,225 km, det tredje längsta av en svensk kvinna någonsin och strax utanför topp tio i världen genom alla tider.

Jessica och Lina tvåa och trea totalt

Dessutom var Jessica Svärd ytterst nära att totalvinna hela tävlingen. Med mindre än en timme kvar var hon bara 20-talet meter efter Mattias Wellermark, IK Akele, som kände flåset i nacken.
– Efter fyra timmar gick jag helt slut på energi och bestämde mig för att bryta. Efter några minuter ändrade jag mig och startade klockan och bytte skor. Sen gick det inte snabbt och jag fick koppla in pannbenet på en helt ny nivå, skriver Mattias på Instagram.

Mattias Wellermark och i bakgrunden syns Lina Karlsson. Foto Mikael Gottberg

Mattias var med 79,796 km drygt 500 meter före till slut. Då hade han dessutom fått spurta mot den som var snabbast i hela startfältet den sista timmen, Lina Karlsson, En av tre Running Club. För två veckor sedan förbättrade Lina, som har diabetes typ 1, sitt personliga 6-timmarsrekord på samma plats, i ett virtuellt evenemang av det internationella ultramaratonförbundet IAU. Nu hann hon med ytterligare två varv och kan stoltsera med resultatet 77,365 km, trots en lång svacka mellan 2 till 4,5 timmar.

Kvinnor som totaltvåa och totaltrea i en elittävling i friidrott är unikt och ger prestationerna ytterligare en dimension.

Åldersrekord av Oscar

Även Lina hade en dramatisk kamp på slutet mot snart 52-årige Oscar Sjölander, som hon gick vinnande ur med 245 meter. Oscar fällde nog inga tårar över det, men säkert över att ha slagit åldersrekord. Hans 77,120 km är knappt tre kilometer längre än Ivan Bretans tidigare M50-notering. Stefan Hult sprang visserligen 79,2 km 2010, samma år som han fyllde 50, men enligt internationella kriterier hade han fyra månader kvar till att räknas in i ålderskategorin M50.

– Jag är jättenöjd med mitt resultat oavsett rekord. Rekord och resultat ger lite extra krydda till utmaningarna för mig som är lite äldre, säger Oscar, som också gläds åt att det numera också finns veteranklasser i SM-tävlingarna på 100 km och 24-timmarslöpning.

– Det är en motivation för mig och mina jämnåriga ultrakamrater. Det breddar och toppar sporten.

För att Svenska Friidrottsförbundet ska sanktionera en tävling måste det på grund av coronarestriktioner vara en elittävling. Varje löpare behöver då elitdispens. Vilka kriterier som ska gälla för distanser inom friidrottsgrenen ultralöpning är dock fortfarande oklart. Med bara några timmar kvar till Hälles 6-timmarstävling på Rimnersvallen i Uddevalla på annandag påsk fick de åtta anmälda löparna i alla fall klartecken.

Första SM i ultratrail i september

I samma veva beslutade också Svenska Friidrottsförbundet att tilldela Hälle IF arrangörsskapet för historiens första svenska mästerskap i ultratrail. Två riksmästerskap har avgjorts 2018 och 2019, men 19 september 2021 blir det alltså SM, med två 25-kilometersvarv på Bredfjället i Ljungskile. I Ljungskile arrangerade Hälle för övrigt också SM på 100 km 2019.

– Hälle är en friidrottsklubb som varit bäst på medel- och långdistanslöpning, men vi har många aktiva i våra löpargrupper som har ett ben i ultra. För vår del är det naturligt att ta steget in i ultravärlden. Vi är tacksamma att få arrangera den här tävlingen, säger Martin Burrows, arrangemangsansvarig i Hälle IF.

Det finns numera alltså SM på 100 km, 24-timmarslöpning och traillöpning (varav en ultradistans), samt veteran-SM på 100 km och 24-timmars.

Resultat Hälle 6-timmars

Längre intervjuer i podden Ultraaktuellt

Toppfoto: Elin Hartelius på Jessica Svärd


Du måste vara inloggad för att kommentera. Logga in

Världsklass i Pace on Earth Invitational 24h

Världsklass i Pace on Earth Invitational 24h


Elov Olsson sprang längre än Jonas Buuds 11 år gamla rekord på 100 miles. Magnus Rabe levererade landslagsklass i sin 24-timmarsdebut och Elin Hartelius visade att hon också snart kan vara redo för landslaget. Detta skedde samma helg som Svenska Friidrottsförbundet beslutade att ge SM-status till 24-timmarslöpning och traillöpning.

Pace on Earth Invitational 24h i Göteborg var från början inte alls tänkt som en tävling. Ja, ser man till rekord var den inte ens sanktionerad av Svenska Friidrottsförbundet.

Det började med att Johnny Hällneby ville ha ett längre träningspass inför sitt världsrekordförsök på sexdagars i Viadal i september och träna lagarbete tillsammans med sin support Emmy Karnerud och Martin Lundström.

– Sedan coachar jag Elin Hartelius och vi letade efter en möjlighet att hon skulle få testa på 24h. Så då var det givet att slå två flugor i en smäll, berättar Johnny.

– Sedan eskalerade det lite….Vi kom på att det blir mycket mer skarpt läge om vi har riktig tidtagning och visste om några till som var intresserade av antingen landslaget, sexdagars eller bara en stor utmaning. Och helt plötsligt hade vi ett event med live-rapportering, sponsorer och några av Sveriges bästa ultralöpare.

Under rådande omständigheter kan enbart elittävlingar få sanktion av Svenska Friidrottsförbundet. Varje löpare behöver då söka elitdispens. Men vad elit innebär på ultradistanser är inte helt klart. Därför valde arrangören att inte med kort varsel söka sanktion. Det var ju från början ändå inte tänkt som en elittävling.

Träningspass inför världsrekordförsök av Elov

Trots ett par sena avhopp och att Martin Scharp, som hade covid för ett par månader sedan, fick bryta relativt tidigt, fick vi se några resultat av riktigt hög klass. Blåst och regn och några för många höjdmeter hindrade inte Elov Olsson att springa som en klocka. Han hade en genomsnittlig kilometertid på 4:38 och bara tre varv långsammare än 5:01. Tiden 12:24:00 på 100 miles är åtta minuter snabbare än Jonas Buuds svenska ultramaratonrekord från Täby Extreme Challenge (TEC) 2010.

– Jag ville göra sub-12, men det kände jag tidigt var för svårt. Jag kände att krafterna drogs ur på grund av regn och vind, så jag var trött väldigt tidigt. Men jag höll koll på Jonas tid, så den var aldrig något problem, säger Elov.

Elov Olsson efter målgång. FOTO Ellen Westfelt

Då tävlingen inte var sanktionerad blir rekordet alltså inte officiellt. Det blir inte heller Elovs passering på 12-timmars, 156,037 km, trots att även den var längre än Jonas Buuds rekord. Men målet för Elov är betydligt högre än så och om rätt tillfälle ges tror sig han sig vara kapabel att ge sig på världsrekordet på 100 miles (11:19:13).

– Det skulle vara väldigt roligt att få göra nåt sånt. Jag åkte hit för att få mer erfarenhet av att springa fortare på 100 miles och jag har fått mycket bra lärdomar. Jag tror att jag har väldigt hög kapacitet och tror att jag kan springa mycket snabbare på 100 miles.

Rakt in i landslaget för Rabe?

Magnus Rabe gjorde en av historiens bästa debuter på 24-timmars. Om han inte hade valt att stanna vid startlinjen och noteras för 253,000 km hade han passerat Elov Olssons 41 meter längre debuttid och bara haft Rune Larssons klassiska 24-timmarsrekord från 1986 före sig i debutstatistiken. Med dunder och brak – fast ett lugnt och ödmjukt sådant i Magnus fall – visade han att den svenska landslagsledningen behöver beställa en landslagströja i hans storlek.

– Ett VM skulle absolut locka så klart. Det hade varit fantastiskt kul att dra på sig landslagsdräkten och springa, säger Magnus.

Magnus Rabe efter sin imponerande 24-timmarsdebut. Foto: Ellen Westfelt

VM har flyttats fram i två omgångar och planeras nu till 2 oktober, med uttagningar 2 juni och 2 augusti. Indikativa kvalgränser är 245 km för män och 220 km för kvinnor.

Annars är det här med att springa runt runt på en asfaltsbana i ett dygn egentligen inte alls Magnus Rabes grej. Han trivs som allra bäst ensam på stigarna i skogen och har med vinster bland annat i Kullamannen 100 miles och kross av banrekordet i Gax 100 miles visat att han lika gärna skulle kunna göra sig bra bland världseliten i ultra-trail. I helgens tävling var det pannbenet som omsatte kapaciteten till ett lysande resultat även på 24-timmars.

– Jag la upp en tydlig plan från början, både energiplan och hur jag skulle röra mig. Och jag följde den till punkt och pricka, då blir det så, skrattar han.

– Men jag kände att jag hade detta i mig.

För fem veckor sedan punkterade Magnus en lunga och när han för tre veckor sedan sprang 28 timmar och vann en virtuell backyard fick han skadekänningar i knävecken som även gäckade honom de tolv första timmarna den gångna helgen. Det finns säkerligen mycket kvar att ta ut av Magnus Rabes ben och pannben även på 24-timmars.

Rörande debut av Elin

Näst längst av alla de åtta som startade kom Elin Hartelius. Efter en riktig kämpainsats pressade hon ut allt som hennes kropp hade detta dygn och efter 116 km halvvägs slutade hon till slut på 207,724 km, en distans som bara fyra svenska tjejer har överträffat de senaste två åren.

Elin sprang näst längst av alla på 24 timmars. FOTO: Emmy Karnerud

– Jag är väldigt rörd faktiskt, säger Elin strax efter målgång.

– Jag har aldrig tagit ut mig så mycket på ett lopp. Kombinationen av att allt släpper när man stannar och att vara väldigt, väldigt stolt… Jag har aldrig hulkat okontrollerat i en kvart efter målgång.

24-timmarslöpning och traillöpning får SM-status

Svensk 24-timmarslöpning håller väldigt hög klass för närvarande och toppbredden har aldrig varit bättre, framför allt på herrsidan. På 100 km och ultra-trail finns det löpare av världsklass på både herr- och damsidan.

Beskedet att Svenska Friidrottsförbundet i lördags gav SM-status till 24-timmarslöpning och traillöpning på ultradistans redan i år är ett resultat av den snabba utveckling som har skett inom ultralöpning som sport. 24-timmars och ultra-trail har tidigare haft status som riksmästerskap, medan svenskt mästerskap endast funnits på 100 km.

– Det är bland det största som har hänt svensk ultralöpning i modern tid. Det här med att få SM-status är jätteviktigt för vår sport, säger Johnny Hällneby i podden Ultraaktuellt.

Det första svenska mästerskapet och veteran-SM i 24-timmarslöpning planeras till 24–25 juli i samband med Skövde Ultrafestival. Beslut om var och när SM i ultra-trail går av stapeln är ännu inte taget. SM på 100 km går 4 juli, under SM-veckan i Halmstad.

Resultat från Pace on Earth Invitational 24h

Lyssna på  längre intervjuer med Elov Olsson, Magnus Rabe och Elin Hartlius i podden Ultraaktuellt

TOPPBILD: Elov Olssons målgång i ”Project Carbon X 2 – 100 km”


Du måste vara inloggad för att kommentera. Logga in

Lidingöloppet blir en vecka längre

Lidingöloppet blir en vecka längre


För att öka säkerheten och tryggheten för löparna förlängs perioden för TCS Lidingöloppsveckan, från 24 september till 3 oktober. Den klassiska tremilen avgörs den 25 september. Detta meddelar Lidingöloppet i ett pressmeddelande.

Den nya TCS Lidingöloppsveckan innebär att alla lopp sprids ut under en förlängd vecka som startar på fredag den 24 september och slutar på söndag den 3 oktober. De extra dagarna mellan helgerna ger goda möjligheter att sprida ut tävlingarna i relation till den aktuella covid-situationen i höst, menar Lidingöloppet i ett pressmeddelande.

TCS Lidingöloppets mountainbiketävling Lidingöloppet MTB byter också tävlingsdatum, från maj till oktober. Tillsammans med Lilla Lidingöloppet MTB blir cykelloppen nu en del av nya TCS Lidingöloppsveckan 2021. 

Går över två helger

– Nya TCS Lidingöloppsveckan ger oss möjlighet att sprida ut tävlingarna och startfälten under nio dagar. Det ökar vår flexibilitet och gör det lättare för oss att anpassa och justera tävlingarna efter de regler som gäller för motionsarrangemang i slutet av september. Fokus i år blir att skapa en sammanhållande vecka med fina upplevelser för både löpare och mountainbikecyklister, säger Cecilia Gyldén, generalsekreterare för TCS Lidingöloppet.

Lidingöloppet menar att förlängningen också innebär bättre möjligheter att anpassa transporter och att minska antalet personer som befinner sig på samma plats, jämfört med en vanlig TCS Lidingöloppshelg.

Så här ser nya TCS Lidingöloppsveckan 2021 ut:

Fredag 24 september
– TCS Lidingöruset
– TCS Lidingörullet
– TCS Lidingöfemman

Lördag 25 september
– TCS Lidingöloppet 30

Söndag 26 september
– TCS Lidingöloppet 15
– TCS Lidingöloppet junior & veteran

Måndag 27 september – fredag 1 oktober
– Lidingö Skolstafetter
– Reservdagar som ger möjlighet att flytta delar av andra lopp i relation till aktuella covid-regler.
– Eventuella nya aktiviteter.

Lördag 2 oktober
– Lidingöloppet MTB 30 km
– Lilla Lidingöloppet MTB

Söndag 3 oktober
– TCS Lilla Lidingöloppet
– TCS Lidingö knattelopp
– Rosa bandet-loppet

Digitala lopp 1–31 oktober
Utöver loppen på Lidingö kan löpare som vill delta i TCS Lidingöloppet och Rosa bandet-loppet springa dem på hemmaplan mellan den 1 och den 31 oktober.

Läs mer: lidingoloppet.se


Du måste vara inloggad för att kommentera. Logga in