Kämpen Kalle Hall

Rune Larsson berättar historien om brottaren och löparen Kalle Hall, som en gång i tiden var en av Trollhättans mest populära idrottsmän. Rune minns en riktig kämpe, som också var en av hans stora inspirationskällor.

Det hade snöat ymnigt och länge den vintern i slutet av 70-talet. Plogvallarna på riksväg 44 väster om Trollhättan hade krupit in mot mitten och gjort vägbanan smal. Två bilar fick möte just där en pensionär kom löpande. Pensionären var på väg från sitt hem i Trollhättan till Väne Ryr, där han skulle hälsa på sin dotter.

När bilarna och pensionären möttes var det så trångt att sidan på den ena bilen träffade pensionären så hårt att han slungades över snövallen. När den förtvivlade föraren gick för att kolla hur det hade gått med olycksoffret krälade denne tillbaka ut på vägen med en backspegel i näven.

”Jag tror den här är din”, sa han lugnt. 

Pensionären var brottaren och löparen Kalle Hall, och det är tyvärr för sent att fråga honom om olyckan är korrekt berättad eftersom han gick ur tiden för 20 år sedan, drygt 90 år gammal. Men en bra historia är det i alla fall, och detta ska bli min kortfattade och personliga betraktelse över denne kämpe och hans långa idrottskarriär, grundat på det jag minns av vad Kalle berättat när vi rest till maratonlopp runt om i Sverige. 

Kalles första idrottskarriär var som brottare i Trollhättans Atletklubb. Den sträckte sig från de tidiga ungdomsåren och även bortom att han som flugviktare var med och vann Lag-SM vid 52 års ålder. Men med åren blev det allt svårare för honom att få någon ung förmåga att sparra mot. Ungdomarna klarade inte av Kalles stela och kantiga stil.

”Dessutom hade han en fruktansvärd skäggstubb. Man fick tvätta sig med Salubrin och sätta på plåster efter att man brottats med honom”, berättade en kämpe som var 40 år yngre än Kalle. 

På 1970-talet sadlade Kalle Hall om till löpare, och det var i veteranklasserna hans stora framgångar kom. 1984, när han var 71 år, sprang han 5 000 meter på 20:48.3, och 10 000 meter på 42:52.3. Det var veteranresultat av världsklass. Kalle fortsatte emellertid att utvecklas som löpare och året efter, som 72-åring, sprang han 1 500 meter på 5:49.11, och 10 000 meter på 42:37.68. Han blev europamästare på maraton i sin åldersklass och vann ett antal SM på flera distanser. 

Jag fick springa med ena armen i luften hela tiden och vinka på alla som hejade på mig, så jag är mer trött i den än i benen

Under några år på 1980-talet arrangerades Trestadsmaran, som efter starten i Trollhättan via en sväng till Vänersborg följde riksväg 44 till målet i Uddevalla. Detta var på sommaren, så plogvallarna var ersatta av publik. Kalle Hall var på den tiden en av Trollhättans populäraste idrottsmän och han blev ordentligt hyllad under loppet. När han kom i mål frågade en sportjournalist hur det kändes. 
”Jag fick springa med ena armen i luften hela tiden och vinka på alla som hejade på mig, så jag är mer trött i den än i benen”, svarade Kalle. 

Åldersskillnaden mellan Kalle Hall och mig var 43 år och våra karriärer som löpare sammanföll under en period på flera år. På den tiden tyckte jag och mina jämnåriga visserligen att han var en hyfsad löpare, men vi hade inga referenser till vad hans prestationer var värda. Jag minns att en av kompisarna mer eller mindre fnös åt att Kalle vunnit ett veteran-SM och avfärdade det med att det knappast kunde vara så märkligt eftersom det bara var ett halvdussin löpare som ställde upp i den åldersklassen. Nu när jag så att säga ”blivit lika gammal som Kalle” har jag än mer förstått vilken fantastisk löpare han var och önskar att jag kunde springa lika bra som han gjorde en gång i tiden.

I samband med Kraftprovet i Trollhättan 1987 stod Kalle i publiken. Jag frågade varför han inte var med och sprang.
”Jag har vart dålig. Det var en svulst och dom opererade bort en sån här bit av tarmen”, sa han och måttade upp som när en söndagsfiskare beskriver en gädda. ”Men nästa år går jag upp i 75-årsklassen och då ska jag satsa.”

Endast en verklig kämpe planerar en comeback som idrottsman efter en tumörsjukdom vid 75 års ålder. Synd att han aldrig fick veta hur mycket han inspirerat mig. 

Om skribenten Rune Larsson är svensk ultralöpnings nestor. Han har sprungit maraton på 2.18.38, har vunnit Spartathlon tre gånger och hade länge det nordiska rekordet i 24-timmarslöpning.
Läs mer: loparlarsson.se

---