Ledarkrönika: Bäst i Sverige

Ledarkrönika: Bäst i Sverige


Vem är Sveriges bästa löpare genom tiderna? Den frågan har många olika svar. Och alla börjar med ett ”det beror på” – för det beror på vilka kriterier vi sätter upp. Är det den löpare som har flest internationella mästerskapsguld eller OS-medaljer? Eller är det den löpare som har sprungit snabbast? Längst?

Jag tänker inte försöka ge ett svar här, men en av dem som helt säkert skulle förekomma i en sådan diskussion möter du i nya numret av Runner’s World: Kjell-Erik Ståhl.

Kjell-Erik har inga VM- eller OS-guld, men han är den svensk som har sprungit snabbast i ett maratonlopp. Genom tiderna. Och han gjorde det för 31 år sedan – det är alltså ett rekord som har stått sig väl.

Hans historia har berättats i RW förut, men det är en historia som tål att upprepas. Historien om orienteraren som beslöt sig för att lägga ner sin elitsatsning och istället halkade in på landsvägslöpningen, upptäckte vilken talang han hade och inom kort dominerade på maratondistansen.

Två segrar i Stockholm Marathon, mitt i den första löparvågen då väldigt många svenska löpare sprang väldigt fort, och en fjärdeplats på VM 1983 placerar Kjell-Erik Ståhl högt upp på min lista över Sveriges bästa löpare genom tiderna. Möt honom i Ingmarie Nilssons intervju.

En annan löpare som hamnar högt upp på min lista är Rune Larsson. Rune har inte heller några VM- eller OS-guld, och hans personliga rekord på maraton är långt från Kjell-Erik Ståhls. (Även om Rune Larssons 2.18.38 från Boston 1981 står sig rätt bra i jämförelse med dagens svenska maratonlöpares topptider. Bästa svenska maratontiden 2014 är ”Musses” 2.19.29 från Zürich.)

Nej, Runes prestationer som löpare handlar inte om hans tider på traditionella tävlingsdistanser. Det är framför allt som ultralöpare han har gjort avtryck. Rune var den första svenska ultralöparen som gjorde resultat internationellt; inte minst med tre segrar i det 246 kilometer långa Spartathlon 1987, 1988 och 1993. Dessutom har Rune varit innehavare av ett antal svenska och nordiska rekord på allt från 100 kilometer till 48 timmar, och är fortfarande svensk rekordhållare på 6 timmar och 24 timmar. Rune är också en äventyrare av stora mått, och har bland annat sprungit tvärs över USA, igenom Europa och rott över Atlanten.

Men det är i ultralöpningens värld som Rune Larsson är en gigant, och därmed absolut en av mina kandidater i diskussionen om Sveriges bästa löpare genom tiderna.

Har du läst Runner’s World under de senaste tio åren är du redan bekant med Rune. Sedan 2004 har han under vinjetten ”Runes spalt” levererat nya tankar om livet som löpare och om löpningen som livsstil – lika outtröttligt som sig bör för en ultralöpare av rang. Men i och med detta nummer slutar Rune som krönikör. Han har bestämt sig för att lägga av på topp. Du hittar Runes sista krönika för oss i nya numret.

Ett annat långvarigt inslag i tidningen är ”Kryzzet”. Ulf Winblad har med bravur konstruerat vårt korsord i 27 år – i tidningssammanhang en oerhört lång tid – och med förra numrets Kryzz avslutades denna epok i Runner’s World. 

Jag är säker på att många av er läsare kommer att sakna ”Runes spalt” och ”Kryzzet”. Men håll gärna igen lite på brevstormandet. Vi har nämligen också mycket nytt på gång, vilket presenteras i nästa nummer – ute i mitten av januari. Då vill vi återigen göra oss förtjänta av epitetet Sveriges bästa löpartidning.

Och får du en stund över i jul så kan du ju alltid försöka reda ut det där med vem som är Sveriges bästa löpare genom tiderna – presentera gärna din analys i kommentarsfältet här nedanför!

Till dess önskar vi dig en god julledighet med mycket löpning, och ett gott nytt år!

Runner’s World nr 12 finns i butik från den 16 december

Oktobernumret ute i butik nu!

Ur innehållet:

  • Träna Rätt! Långt eller kort, hårt eller lugnt
  • 6 snygga höstjackor i stor test
  • Ultralöparens smarta knep
  • Skorna som gör dig snabbare
  • Forskning: Bli bättre med bakterier
  • Hållbara maror
  • Slipp magont nu!

 

Prenumerera

Antal kommentarer: 6

André Sinclair

Hej Stefan chefredaktör,
är syftet att osynliggöra kvinnor med Din artikel?
Isåfall har Du lyckats till 100%.
Hur kom Du framtill att kvinnor i n t e ska ingå i kriteriet
”Vem är Sveriges bästa löpare genom tiderna?”
mvh
André Sinclair


Lars Södergård

Hej André,
Ta två djupa och läs igen, jag tror inte syftet med Stefan Chefredaktörs ledarkrönika är att ge två raka svar på vilka som är Sveriges bästa löpare genom tiderna. Det verkar snarare som att Stefan vill presentera en medarbetare som nu slutar och en person som intervjuas i det aktuella numret. De råkar dessutom ha habila meriter som löpare vilket då blir värt att nämna.


Stefan Larsén

Hej André,
Tack för din kommentar. Nej, det är det inte – syftet är, precis som Lars Södergård har skrivit – att lyfta fram två ytterst meriterade löpare som figurerar i tidningen.
Jag har varken satt upp några kriterier eller ens försökt att ge ett svar på frågan om vem som är Sveriges bästa löpare (oavsett kön förstås) eftersom det är en omöjlig fråga att besvara – det handlar förstås om vilka kriterier som sätts upp. Men det kan ju ändå vara intressant och stimulerande att försöka, så jag ville bjuda in till en sådan diskussion här.
Så, André och alla andra – vem tycker ni skulle förtjäna epitetet – och varför?


http://milen-sub40.blogspot.se/

Hej Stefan!
Oavsett syftet med den här ledaren tror jag att Runners World skulle må bra av en diskussion kring er värdegrund. Tänker närmast på Kenneth Gysings referens i sitt blogginlägg ”Tunnel of Love” (http://www.runnersworld.se/blogs/kennethgysing/tunnel-of-love.htm) där han refererar till en video med en tjej som ”Twerkar” (genomför en sexig dans där hon juckar med rumpan) samtidigt som han försöker passa över till sin bloggkollega LG Skoog.
Förstår inte ni på redaktionen vilka signaler det ger? Förstår inte ni på redaktionen att det kan uppfattas stötande och kränkande för andra?
Jag tror att ni bör föra en diskussion kring värderingar med varandra.
Annars tycker jag Ewy Palm är bäst :-)!
Med vänlig hälsning
Lennart Klingenstierna // http://milen-sub40.blogspot.se/


Totte

Hur kan man vara då insnöad och
humorbefriad som du , Lennart Klingstjerna?


Anna

Håller med Totte!
Tycker det är väldigt tröttsamt med bittra människor
som förstorar upp ickeproblem och gör
hönor utav fjädrar och ska gnälla på allt och annat!
Ut och spring istället så blir ni glada😄



Du måste vara inloggad för att kommentera. Logga in

Arena Run fyller 5 år – firar med nytt millopp och ny stafett

Arena Run fyller 5 år – firar med nytt millopp och ny stafett


Arena Run arrangeras för femte året i rad på Friends Arena i Solna, den 24–25 januari 2020. Jubileet firar man med att introducera en helt ny 10-kilometersklass samt en ny stafett. 

Den nya stafetten går redan på fredagskvällen den 24 januari. Klockan 18.00 öppnas dörrarna till arenan med årets roligaste – och förmodligen jobbigaste – after work: Arena Run Stafetten. Här får du och dina kompisar eller kollegor möjligheten att springa en stafett på sammanlagt 16 kilometer. Varje lag får bestå av max fyra deltagare, som själva avgör hur distanserna fördelas på lagmedlemmarna. 

På lördagen 25 januari är det så dags för det femårsjubilerande Arena Run, som också bjuder på en nyhet: Hållkäften-milen som är Arena Runs nya 10-kilometersklass där deltagarna springer två varv på den 5 kilometer långa hinderbanan. Det innebär inte bara att distansen blir dubbelt så lång, även antalet hinder och trappsteg fördubblas. 

Läs mer och anmäl dig här arenarun.se

ARENA RUN 25 JANUARI 2020
Det lönar sig att prenumerera

Det lönar sig att prenumerera


Du får bland annat 20% rabatt på Runners’ Store.

Sveriges kanske bästa utbud av löputrustning. Som premium prenumerant har du hela 20 % rabatt på löputrustning förutom på elektronik där du får 10% rabatt. Som digitalprenumerant har du 15% rabatt på löputrustning förutom på elektronik där du får 10% i rabatt. Du kan handla via vår webbshop (länk till vår butik) eller besöka någon av våra butiker på Regeringsgatan 26 i Stockholm eller Baltzarsgatan 31 i Malmö. För att få rabatt i någon av butikerna i Stockholm eller Malmö behöver du visa upp din medlemstatus. Den hittar du under ·Mina sidor” här på sajten. Obs! för att få tillgång till din rabatt på sajten behöver du vara inloggad. Rabatten kan ej kombineras med andra rabatter eller erbjudanden. Dessutom för du möjlighet att läsa Bicycling, Vasalöparen och såklart Runner’s World digitala tidningen i din dator/mobil eller läsplatta.

Klicka här för att bli prenumerant

 

 

 

Nästa återhämtnings-trend? Quorn!

Nästa återhämtnings-trend? Quorn!


Det kanske är dags att uppvärdera quorn som återhämtningsföda. I varje fall om man får tro forskarna på Exeter University i Storbritannien. De fann nämligen att mycoproteinet i quorn stimulerar återuppbyggnaden av muskelvävnad efter träning bättre än vad mjölkprotein gör. (Quornprodukter består till största delen av mycoprotein, vilket kommer från svampen Fusarium venenatum.) 

Studien visade att de försökspersoner som åt mjölkprotein ökade återuppbyggnadstakten med upp till 60 procent. Men de som åt mycoprotein ökade muskeluppbyggnadstakten med mer än dubbelt så mycket – goda nyheter för alla som vill välja bort eller dra ner på animaliska produkter. 

Blir du fetare och sjukare av att dricka socker än att äta det?

Blir du fetare och sjukare av att dricka socker än att äta det?


Tidigare studier på människor har visat att det verkar vara skillnad på hur vi hanterar kalorierna i socker beroende på om vi äter eller dricker dem. Nu visar en ny studie att möss som dricker socker blir fetare än möss som äter socker. 

Den nya studien, publicerad i den vetenskapliga tidskriften Molecular Metabolism, har undersökt effekten av socker på vikten hos möss – beroende på om de dricker eller äter sockret.

I studien delades mössen in i fyra olika grupper som alla fick äta och/eller dricka lika stora andelar socker. Den grupp som bara åt socker och drack vatten gick upp minst i vikt. Den grupp som även drack sockervatten gick upp mest i vikt – trots att båda grupperna fick i sig lika många kalorier från socker. 

Forskarnas slutsats är att socker i flytande form har en större inverkan än socker i fast form. Det här gäller både viktuppgång i form av fetma och relaterade riskfaktorer som kan leda till diabetes och hjärt- och kärlsjukdomar (metabolt syndrom). 

Din guide till ett perfekt halvmaraton

Din guide till ett perfekt halvmaraton


Vad ska jag äta före start? Behöver jag värma upp? Hur fort ska jag springa?

Frågorna kan vara många för den som ska springa sitt första halvmaraton – och här är svaren!

Behöver jag värma upp?

Nej, inte egentligen. Du kan använda den första kilometern till att komma in i rytmen och få upp värmen. Siktar du på att göra en tid är det däremot alltid bra att få igång kroppen med kanske 10–15 minuter lätt löpning och några avslutande fartökningar.

Statisk stretchning före ett lopp kan vara kontraproduktivt, så undvik det. Däremot kan dynamiska rörelseövningar vara ett effektivt sätt att mjuka upp leder och muskler. Avsluta din uppvärmning i tid så att du hinner dricka något och gå på toa – men inte för långt i förväg eftersom effekten av uppvärmningen försvinner snabbt. 

Hur fort ska jag springa?

Den optimala farten är den som innebär en intensitet på eller nära din mjölksyratröskel. Är du mycket vältränad ligger den förmodligen runt 90 procent av din maxpuls – till exempel 180 om du har en maxpuls på 200 slag i minuter.

Är du osäker på din kapacitet eller nybörjare är det bäst att gå ut lite mer försiktigt – sikta då på runt 80–85 procent av max. 

Så här fort springer du förmodligen en halvmara om du sprungit någon av dessa distanser tidigare:

5km                  10km                  maraton        halvmaraton 

(min)               (min)                  (timmar)        (timmar)

16.19               34.01                  2.36.22          1.15

19.35               40.49                  3.07.39          1.30

22.51               47.38                  3.38.55          1.45

26.06               54.26                  4.10.12          2.00

29.22               1.01.14               4.41.28          2.15

32.38               1.08.02               5.12.44          2.30

Vad ska jag äta före ett halvmaraton?

Du har mycket att vinna på att vara lite petig med maten under dagarna före ditt halvmaratonlopp. Dels gäller det att inte äta saker som kan göra magen orolig, dels gäller det att tanka kroppen med näring och energi. Det är också bra att träna på att äta och dricka när du tränar, så att du behärskar tekniken och vet vad som fungerar för dig och din mage när det är dags för start. 

Ät ordentligt med kolhydrater, utan att överdriva, dagarna före start. På tävlingsmorgonen äter du en ordentlig frukost tre–fyra timmar före start. Undvik mycket protein och fibrer då fibrer kan sätta fart på magen, och satsa på kolhydrater.

Två timmar före start kan du äta ett mellanmål som innehåller lite fibrer, och som du vet funkar för din mage. En smörgås med sylt, rostat bröd med honung eller en halv banan är tre kolhydratrika alternativ.

Försök också att dricka en halvliter vatten två–tre timmar före start, och komplettera med lite sportdryck var 15:e minut. 

Hur ska jag lägga upp loppet?

0–1 kilometer

Välj en startfålla efter din kapacitet, och använd den första kilometern till att komma igång och hitta en bra rytm. Se till att starta mjukt och sakta öka farten i stället för att rusa igång.

1–2 kilometer

Försök att komma upp i din tänkta fart för loppet under den andra kilometern. Kolla din tid och hastighet vid kilometermarkeringarna och försök att hitta en grupp som verkar hålla din önskade fart.

2–5 kilometer 

Det är allt för tidigt att börja gasa. Om du å andra sidan upplever det som tufft att hålla din planerade tävlingsfart redan nu så var inte rädd för att slå av lite på takten med cirka 10–15 sekunder per kilometer ett tag – det är fortfarande långt kvar.

5–12 kilometer

Försök att springa avslappnat. Lockas inte att överanstränga dig själv när det lutar uppåt eller blåser motvind. Elitlöpare använder sig ofta av strategin att frikoppla kropp och tanke från varandra under den här fasen av loppet, för att göra det mentalt lättare att hålla den planerade tävlingsfarten.

12–15 kilometer

Även om du har satt upp en realistisk målsättning när det gäller farten så kommer det att börja bli jobbigare att hålla den nu. Därför måste du nu koncentrera dig helt och hållet på din kropp för att hålla dina kilometertider. Det kan betyda att du måste öka tempot.

15–19 kilometer

Under den sista fjärdedelen av loppet är det dags att börja använda den energi som du har sparat på. Att hålla farten blir alltmer en mental prövning nu. Det är bara att bita ihop och att tänka på att du inte kan ge allt riktigt ännu – koncentrera dig på en regelbunden andhämtning och att försöka springa avslappnat även om det är svårt just nu.

19–20 kilometer 

Under de här sista kilometerna är det ingen idé att spara på krutet. De flesta löpare blir förvånade över vad de klarar av när de har en mållinje i sikte. 

20–21,1 kilometer

Även om du är helt slut nu så kan du förmodligen ändå spurta de sista hundra meterna. Men eftersom det kommer att ha en marginell betydelse för slutresultatet så rekommenderar vi att du drar ner på tempot något och i stället njuter av den sista biten in i mål. Men bara om du inte är väldigt nära att slå nytt personligt rekord eller att springa under 1.30- eller 2-timmarsgränsen förstås – då är det läge att ge allt. 

Vad ska jag göra efter målgång?

Byt om till torra kläder. Fyll sedan på med vätska och energi. Har du svårt att äta? Testa en banan eller något annat lättsmält. Ät sedan ett ordentligt mål mat med protein inom två timmar efter målgång, för att optimera återhämtningen och återuppbyggnaden av muskelvävnad. 

Hur ska jag tänka veckan efter loppet?

Vad du klarar av och hur du ska bete dig beror förstås helt och hållet på ditt utgångsläge. Försök att sova lite extra mycket dagarna efter loppet. När du börjar springa igen så ta det lugnt. Använd gärna en pulsmätare för att få koll på hur din återhämtning går. Har du en förhöjd vilopuls (mer än tio slag över din normala) så är du inte helt återhämtad ännu och bör fortsätta träna på en låg intensitet ytterligare någon/några dagar. 

Köp rätt sportbehå!

Köp rätt sportbehå!


När du springer får inte bara fötter och knän utstå stötar. Även din byst blir utsatt och därför gäller det att skaffa en bra sportbehå. I samarbete med Timarco och Mia Wahlstedt, mångårig behå-expert på Triumph, guidar vi dig steg för steg. 

När vi köper löparskor, då är vi beredda att lägga ner mycket pengar för att få skor med bästa komfort, kvalitet och stöd. Men när det gäller sportbehåar, då tenderar allt för många att slarva. Det konstaterar Mia Wahlstedt, behå-expert på underklädesföretaget Triumph. 

  • Det är jätteviktigt att skaffa en sportbehå som sitter ordentligt och ger bra stöd, om du löptränar. Brösten utsätts för stor belastning och studsar upp och ner och sida till sida och det sliter på ligament och hud. Det kan göra väldigt ont och på lång sikt kan det tänja ut huden, säger hon. 
  • Ju större byst du har, desto mer volym är det som är i rörelse och slitningarna blir större än om du har mindre byst. 
  • Men det är fortfarande viktigt att ha ett bra stöd, även om du har en mindre byststorlek, säger Mia.

Tänk på vid sportbehå-köpet:

  1. Sportbehån ska sitta ordentligt runt bröstkorgen utan att göra ont. Det vanligaste felet man brukar göra är att köpa en behå som är för stor runt om. Många är rädda att det ska göra ont eller att det ska uppstå valkar. Men för att du ska få ett gediget stöd av behån måste den sitta bra runt om. Det är lite som att ta på sig löparskorna utan att knyta skosnören, skorna funkar sådär då. 
  2. Kuporna ska fyllas ut. Det vill säga hela bröstet ska omslutas av kupan, annars rör sig ju brösten i kupan och då uteblir stödet. Kupan ska heller inte vara för liten, för då kommer en del av bröstet att hamna utanför och stödet blir sämre. Faktum är att ett av de vanligaste felen folk brukar göra när de köper sportbehå är att välja en för liten kupstorlek.
  3. Satsa på en behå med riktiga behåstorlekar, det vill säga med siffror och bokstav, som till exempel 75B. Då kan du köpa en behå som passar ditt eget bröstkorgsmått och din egen kupstorlek, vilket säkrar att du får rätt stöd. 
  4. Din sportbehå bör även ha reglerbara axelband. Då kan du spänna banden så att behån sitter på ordentligt, men ändå skönt över axlarna. 
  5. Prova att hoppa eller springa på stället för att känna efter att du har rätt stöd av din nya behå.

Hos Timarco hittar du Sveriges största utbud av sportbehåar.

Här kan du läsa Runner’s Worlds stora sportbehåtest!