När löpningen spårar ur

När löpningen spårar ur


Redan som 14-åring diagnostiserades jag med anorexia. Jag fick behandling och friskförklarades efter ett år. Men jag var inte frisk, jag blev bara allt bättre på att dölja hur lite jag åt. Efter studenten, när mina föräldrar inte längre hade koll på mig, förvärrades sjukdomen och jag hamnade på ett slags behandlingshem.

Där gick jag upp 20 kilo, blev åter friskförklarad och började träna för första gången i mitt liv. I den här vevan fattade jag tycke för diskodans, började tävla och fick ganska snart förtroendet att undervisa på dansskolan. När det blev klart att min danstrupp skulle tävla i EM och VM bestämde jag mig för att bli den mest vältränade i truppen. Jag följde ett strikt kostprogram och började träna fem timmar om dagen – löpning, styrketräning och dans.

Jag fick ont i ryggen men trodde att det berodde på att jag var svag, så därför tränade jag ännu mer. Men i själva verket handlade det om att jag var övertränad. Samma ångest som tidigare hade drivit mig till svält, piskade nu ut mig i löpspåret och fick mig att fixera vid mat som ansågs nyttig. Jag sprang tills jag kände mig nöjd och ångestfri.

När ångesten kom tillbaka efter några timmar gav jag mig ut igen. Det gällde att springa slut på all energi, för kom jag hem efter ett pass och kände mig pigg, då tyckte jag inte att jag förtjänade att äta. Jag sprang minst tre gånger om dagen.

Om jag kände mig som i en bubbla när jag var anorektiker, kände jag mig som ortorektiker nu istället ständigt jagad. Jag sprang och sprang tills jag ramlade ihop och spydde i löpspåret. Något socialt umgänge hade jag inte, livet gick ut på att manipulera min omgivning – att dölja min träningsmängd och det faktum att jag levde på tonfisk i burk.

Under EM i dans kollapsade jag efter att vi hade framfört vår rutin. Efter den här händelsen började människor i min närhet förstå att allt inte stod rätt till. Följden blev att jag stängdes av från jobbet som danslärare. Det knäckte mig totalt. Mitt jobb var mitt liv, min identitet.

När det inte längre fanns någon anledning till att upprätthålla en fasad spårade jag ur totalt. En kväll sprang jag planlöst och oavbrutet i timme efter timme för att jag var så arg, och till slut ramlade jag ihop i ett dike.

Jag blev upphittad av min chef på dansskolan, som hade anat oråd. Han skjutsade mig till psykakuten. Därefter började en lång resa tillbaka. Jag började gå på Ylab i Stockholm, som var först i Sverige med att behandla personer med ortorexi. Där blev jag omhändertagen av en dietist, en psykolog och en personlig tränare.

För att jag skulle få ett sunt förhållande till löpningen lade min PT upp ett intervallprogram. Jag skulle springa i en minut och var sedan tvungen att gå tillbaka samma sträcka. Detta för att jag inte skulle få möjlighet att bara springa på i vanlig ordning. För varje vecka utökades löpsträckan och till slut fick jag springa i ett löpspår. Det viktiga var att det fanns ett start- och ett stoppläge, så att jag inte upprepade gamla mönster och bara svävade i väg.

Idag springer jag fem kilometer två gånger i veckan och styrketränar en gång i veckan. Jag berättar för min man när jag ger mig ut och vilket klockslag jag kommer att vara tillbaka. Dessutom använder jag mig av en löparapp för att hålla koll på mitt löptempo. Min utmaning är nämligen att inte pressa mig för hårt. Nu springer jag hela passet i femminutersfart; det är ett behagligt tempo.

Det är konstigt, i jämförelse med förr så tränar jag knappt någonting, ändå är jag i bättre form än någonsin. I dag orkar jag mer och jag är fri från ångest och fysisk smärta. Men jag vet att jag ständigt måste vara på min vakt så att problematiken inte kommer tillbaka, därför kallar jag mig för ”nykter” ortorektiker.

Nu känner jag mig fri, utan krav och måsten när jag springer. Jag behöver inte vänta tills solen har gått ner för att undvika att möta människor jag känner. Och jag behöver inte gömma mig i svarta kläder utan springer gladeligen i neonfärger och med stolt hållning – mitt på ljusa dagen.

Lisa Jisei har skrivit en hel bok om detta viktiga ämne:
Jag är sjuk: om manisk överhälsosamhet – ortorexi. Den kan du köpa här.

Nr 8 ute i butik nu!

Ur innehållet:

  • Träna ännu smartare
  • 7 löparklockor i stort test
  • Bästa passen! Höstens grymmaste träningspass
  • Mikronutrienter? Viktigare än du tror
  • Spring för din knopp! Därför är löpning bra för din hälsa
Bli plusmedlem nu

Du måste vara inloggad för att kommentera. Logga in

Lista: 29 superbra anledningar till att springa

Lista: 29 superbra anledningar till att springa


Motivationsdipp? Behöver du en skjuts ut genom dörren? Det finns så många bra anledningar till att träna, vi har valt 29 av dem – från A till Ö.

  1. Andningen. Syreupptagningen förbättras.
  2. Balans. Regelbunden träning gör det lättare att hitta balans även i andra delar av livet, som sömn, stress och bättre matval. 
  3. Cirkulationen. Bättre blodcirkulation med ökad blodgenomströmning till musklerna.
  4. D-vitamin. Det räcker med en halvtimmes ljus varje dag för att tillgodose kroppens behov av D-vitamin. Det får du på träningspasset.
  5. Endorfiner. Utsöndring av kroppens eget “må bra-hormon” gör att du känner dig glad.
  6. Frisk luft. Du får uppleva årstidernas variation i skog och mark.
  7. Gott humör efter träningspasset. Inget är väl så skönt som att känna sig duktig efter ett hårt intervallpass?
  8. Hjärtat. Kroppens viktigaste muskel stärks och pumpförmågan förbättras.
  9. Inne. Ja, det är faktiskt på modet att röra på sig, en trend vi hoppas håller i sig!
  10. Jämnare humör. Blodsockerfallen blir mer sällsynta, till din partners stora förtjusning.
  11. Konditionen blir bättre. Det är en bra investering för ett långt och hälsosamt liv.
  12. Låren blir fastare och framför allt starkare.
  13. Magen kommer lättare i balans när den får regelbunden motion.  
  14. Naturligt. Vi är byggda för att röra på oss, inte för att sitta i TV-soffan. 
  15. Orken blir bättre, både i spåret och uppför trapporna till lägenheten. 
  16. Pulsen går ner, både arbetspulsen vid träning och vilopulsen i sängen.
  17. Qul! Träning är faktiskt riktigt roligt, särskilt tillsammans med ett gäng löparkompisar.
  18. Rogivande. Ett stilla löppass längs vattnet en tidig vårmorgon, say no more!  
  19. Sammanhållning. Gå med i en klubb eller löpargrupp och träffa nya vänner.
  20. Trötthet. Javisst, men på ett positivt sätt.
  21. Utveckling. Långa löppass ger god tid till att kontemplera och lära känna sig själv som person.
  22. Vitalt. Du känner att du lever när du tränar, särskilt uppför den där backen som aldrig vill ta slut. 
  23. WC. Matsmältningen blir bättre och du behöver inte gå på onödiga toalettbesök lika ofta.
  24. Xenofobin (rädsla för främlingar) minskar. På idrottsarenan är alla jämlikar.
  25. Yngre. Otaliga studier visar på att du håller dig ung genom att träna regelbundet.
  26. Zappandet minskar. Träningsfrälsta tenderar att strunta i TV-tittande och istället ägna sig åt ”viktigare” saker.
  27. Årstiderna. Få kan följa årstidernas skiftning så bra som de som tränar löpning utomhus året om. 
  28. Älskog. De som tränar regelbundet har enligt statistiken bättre sexliv än de som inte tränar.
  29. Överskott. De flesta som tränar har mer överskottsenergi än andra. Pröva själv och se hur pigg och glad du blir på jobbet efter ett tufft morgonpass!

Du måste vara inloggad för att kommentera. Logga in

Det lönar sig att prenumerera


Du får bland annat 20% rabatt på Runners’ Store.

Sveriges kanske bästa utbud av löputrustning. Som premium prenumerant har du hela 20 % rabatt på löputrustning förutom på elektronik där du får 10% rabatt. Som digitalprenumerant har du också 15% rabatt på löputrustning förutom på elektronik där du får 10% i rabatt. Du kan handla via vår webbshop (länk till vår butik) eller besöka någon av våra butiker på Regeringsgatan 26 i Stockholm eller Baltzarsgatan 31 i Malmö.  Obs! för att få tillgång till din rabatt på sajten behöver du vara inloggad. Rabatten kan ej kombineras med andra rabatter eller erbjudanden.

Sveriges största sökbara löparkiv!

Är du prenumerant får du också tillgång till vårt digitalaarkiv, med närmare 100 utgåvor av Runner’s World. Här hittar du även 5 års utgåvor av Vasaloppets tidning Vasalöparen. Laddar du dessutom ner vår app kan du läsa Runner’s World och Vasalöparen även i din mobil eller läsplatta.

Självklart vill jag prenumerera!

 

 

Skorna och platsen som ska göra det möjligt att spränga 2-timmarsgränsen på maran i vår!

Skorna och platsen som ska göra det möjligt att spränga 2-timmarsgränsen på maran i vår!


Strax innan jul lanserade Nike projektet Breaking2 – ett försök att spränga den magiska 2-timmarsgränsen – redan nu i vår!

Efter flera års forskande, testande och förberedelser har de valt ut topplöparna Eliud Kipchoge, Kenya, Lelisa Desisa, Ethiopien, och Zersenay Tadese, Eritrea som de tre som ska slåss om äran.

Det är inget blygt mål de satsar på – inbitna maratonlöpare vet att ingen ens varit nära – världsrekordet ligger på 2:02:57, och sattes av kenyanske Dennis Kimetto 2014. 

För bara två år sedan förutspådde man att det skulle dröja ända till 2075 innan gränsen skulle sprängas – förutsatt att världsrekordet skulle fortsätta kapas i samma takt som den senaste tiden. Att försöka bryta det nuvarande rekordet utmanar uppfattningen om vad som är möjligt inom idrotten.

För att maximera förutsättningarna på alla tänkbara sätt har några av världens ledande experter inom biomekanik, coaching, design, konstruktion, materialutveckling , kost, idrottspsykologi och fysiologi har varit delaktiga i projektet. 

Exakt tidpunkt är ännu inte offentliggjort, men nu släpper man plats och utrustning för försöket.

Plats: Monza. Varför? 

Trots att rykande motorer och stressade depåteam sällan är med i bilden när det kommer till maratonvisioner, så har teamet bakom Breaking2 skiftat fokus från den traditionella stadsbanan till ikonen för hastighet, racingbanan. Valet av den ultimata platsen för loppet kräver en unik uppsättning av element när det kommer till omgivningen. Hänsyn måste tas till höjd, temperatur och luftfuktighet för att optimera förhållandena.  

Efter att ha sökt världen över efter den mest lämpliga platsen, beslutade man sig för en slinga på 2,4 km vid Autodromo Nazionale Monza anläggningen utanför Monza i Italien. Vad är det som gör platsen så perfekt då?

  • Temperaturen pendlar runt 12 grader.
  • Vanligtvis är himlen täckt av moln (vilket minimerar värmebelastningen för löparna)
  • Banans utformning, längd och höjd över havet möter andra viktiga kriterier som bidrar till att optimera försöket. Asfalt är det optimala underlaget, banan ger en tydlig och jämn stigning och en längd på 2,4 km tillåter en perfekt hantering gällande tidtagning, vätskebalansen, och näring med hjälp av stödteamet

 

Skon: Nike Zoom Vaporfly Elite 

Skorna som löparna ska använda under försöket – Nike Zoom Vaporfly Elite – är självklart även de resultatet av ett långt och avancerat arbete för att optimera förutsättningarna. Det radikala utseendet är också ett smakprov på Nikes framtidsplaner inom skoutvecklingen. 

Funktion och detaljer återanvänds från ikoniska tävlingsskor, men på ett mer intelligent och målmedvetet sätt än någonsin tidigare, menar Nike. Medan traditionella tävlingsskor har en låg profil, har Nike Zoom Vaporfly Elite en progressiv Nike ZoomX dämpning i mellansulan – anmärkningsvärt lättare, mjukare och mer lyhörd – vilket avspeglas i en distinkt 21mm hög framfot. Skon är designad för att ge löparen mer energi tillbaka samtidigt som den ger stötdämpning. 

Andra framträdande egenskaper är en enkelriktad, skopad kolfiberplatta med en idrottsoptimerad styvhet samt en 9 mm drop. Slutligen har hälens flöde utformats för en ultimat aerodynamik. Sammantaget ska detta bidra till att minimera påfrestningarna på hälsenan, skapa en känsla av framåtrörelse och minimera energiförlusten hos de tre löparna. 

Även resten av löparnas Breaking2-utrustning är vässad på detaljnivå för maximala resultat: linne med ultimat ventilation, korta tights med individanpassad längd och kompressionsnivå, armvärmare för svalare temperaturer, aeroblade-tejp bidrar till att minska luftmotståndet på underbenen och till och med strumpan är konstruerad för att arbeta ihop med skon. 

 


Du måste vara inloggad för att kommentera. Logga in

Här är de bästa löprundorna i New York!

Här är de bästa löprundorna i New York!


Runner’s Worlds redaktör Sofia Hedström är en inbiten maratonlöpare som har full koll på löpningen i New York, sin hemstad sedan 12 år tillbaka. Speciellt i stadsdelen Williamsburg i Brooklyn där hon bor. 

WILLIAMSBURG, NEW YORK 

Hur skulle du beskriva löpningen i Williamsburg?
– Tillåtande! Du ser ortodoxa judar i svarta rockar och tatuerare i bara överkroppar springa över bron till Manhattan. Dessutom är det kul – man hejar på andra löpare och ibland får man en slängkyss.

Vilka är dina 3 favoritrundor?
1. Bästa rundan är över Williamsburg Bridge – från Brooklyn till Manhattan och tillbaka. Då ser man den fantastiska skylinen, men också Brooklyn Bridge och Manhattan Bridge samt Brooklyns strandkant.

2. Att springa längs strandkanten i Williamsburg, längs Kent Avenue och sen ut på promenaden. Fortsätt därefter längs Kent Avenue till Greenpoint och strandpromenaden där. I Greenpoint finns det en lång pir som går ut och som gör att man kan se skylinen på nära håll.

3. McCarren Park – precis intill löparbanan finns nämligen en pool som är öppen för alla som vill. Ta med lås!

Var springer du backintervaller?
– Williamsburg Bridge på Manhattan-sidan. Eller på 59th Street Bridge som är riktigt brant.

Var och vad äter du efter passet?
– Jag älskar frukost och frukost kan man äta hela dagen i New York. Antingen Kelloggs Diner för polisfrukost eller Wythe Hotel för finfrukost.

Några fler tips från din stadsdel?
– Köp en iskaffe på Bakeri eller Wythe Hotel – båda ligger i samma kvarter. Gå sen ner till strandkanten och stretcha. Det är ett fantastiskt sätt att börja dagen på.

Drömmer du också om att springa i New York? Häng med till New York Tjejmil i juni – eller varför inte ta sikte på drömloppet New York Marathon en gång för alla!?


Du måste vara inloggad för att kommentera. Logga in

Ledarkrönika: Att springa fritt – en mänsklig rättighet

Ledarkrönika: Att springa fritt – en mänsklig rättighet


Jag är en övertygad anhängare av allsidig och varierad träning, där löpningen för mig är den självklara grundpelaren. Oavsett om man har höga tävlingsambitioner eller tränar för sitt allmänna välbefinnande är löpträning en effektiv och lättillgänglig träningsform. Det går i princip att träna löpning var, när och (i stort sett) hur som helst och alltid få en märkbar träningseffekt.

Vi kan träna med en kompis, i grupp eller helt på egen hand. Vi kan fokusera hårt på löptävlingar av olika slag eller se löpningen som ett komplement till andra tränings- och tävlingsaktiviteter. Oavsett vilket så är löpning en bra bas för ett friskt och hälsosamt liv.

Dessutom betraktar jag löpträning som en i högsta grad rättvis aktivitet. För oavsett om vi har talang eller inte kan vi alltid förbättra vår kapacitet utifrån våra individuella förutsättningar. Regelbunden, strukturerad och varierad träning lönar sig och ger helt enkelt konkreta resultat. Det finns heller inga uppenbara genvägar.

Vi kan exempelvis inte – som i vissa andra idrotter – köpa oss framgång genom att skaffa oss dyr, sofistikerad utrustning. Träningsresultatet i löpning är främst avhängigt insats och attityd. Det handlar om att kontinuerligt lära sig mer om hur olika träningspass påverkar just dig och att ständigt söka sig fram till den optimala träningsmixen i olika skeden av livet. Vår främsta målsättning här på Runner’s World är att vara din inspiratör och ditt stöd i just den processen.

Löpning är per definition ansträngande och handlar ofta om att övervinna det fysiska och mentala motstånd det innebär att springa. När vi väl upptäckt vilka positiva effekter som finns att hämta i ett regelbundet löpande blir träningen snart ett behov – och därmed ett helt naturligt inslag i vår vardag. Då handlar löpning mer om att hitta smidiga, tidseffektiva och inte minst säkra sätt att genomföra vår träning.

Den frihet som löpningen innebär i en inrutad och ofta kravfylld tillvaro är viktig att slå vakt om. Löpningen ger oss värdefull egentid – ett utrymme som hjälper oss att bli mentalt starkare och att bättre fånga alla de hårda och ofta oberäkneliga bollar som livet kastar mot oss.  

I höstas fick vi flera signaler om att många löpare, främst kvinnliga, känner rädsla och obehag när de ger sig ut på sina löprundor. I ett Sverige där andelen kvinnor som utsatts för sexualbrott fördubblats under tre år (från 1,4 procent år 2012 till 3,0 procent under 2015) och var tredje kvinna uppger att de generellt känner sig otrygga kvällstid, är detta tyvärr inte helt överraskande.

För att få en mer klar bild över den aktuella situationen har Sofia Hedström kartlagt problematiken och försökt utröna hur vi löpare ska kunna undvika att bli begränsade av rädslan – oavsett om den är befogad eller inte. (Läs hela artikeln här: Sexuella trakasserier mot löpare – det är dags att säga ifrån!)

Att löpare, som ägnar sig åt en i grunden positiv och oförarglig aktivitet, utsätts för sexuella trakasserier och hot är minst sagt alarmerande – och förstås helt oacceptabelt. Vi som älskar löpning måste därför ta detta problem på största allvar. Vi måste hjälpas åt och bidra till att vi alla, oavsett kön, kan genomföra vår träning på ett tryggt sätt. Att kunna springa fritt är faktiskt en mänsklig rättighet.


Du måste vara inloggad för att kommentera. Logga in

Löpare föder löpare

Löpare föder löpare


En ny amerikansk studie ger uttrycket ”Born to run” en helt ny innebörd. Studien, som gjordes på möss och som har publicerats i The FASEB Journal, visade att möss som föddes av mammor som fick tillgång till ett hjul att springa i under graviditeten var cirka 50 procent mer fysiskt aktiva än möss som föddes av mammor som inte hade haft tillgång till springmöjligheter under graviditeten.

Den höga aktivitetsnivån kvarstod dessutom när mössen var fullvuxna. Författaren till studien, den Texasbaserade professorn Robert Waterland, säger att tidigare observationsstudier som gjorts på människor har visat samma sak. Men man har då inte kunnat bortse ifrån att resultaten skulle kunna bero på mödrarnas påverkan på sina barn efter att de fötts. Eller att barnen hade ärvt mammans fysiska förmåga rent genetiskt.

– Vår studie som gjorts på möss är viktig eftersom vi kan utesluta alla dessa andra tänkbara förklaringar. Vi studerade genetiskt identiska möss och kontrollerade noggrant hur mycket mödrarna hade sprungit före graviditeten, säger Waterland.

– Om gravida kvinnor blir medvetna om hur viktigt det är med fysisk aktivitet även för deras barns framtida hälsa, kanske de blir mer motiverade att röra på sig under graviditeten, säger han.


Du måste vara inloggad för att kommentera. Logga in