Emma tipsar om hur du tränar i vinter
Blogg

Emma tipsar om hur du tränar i vinter


Vad tycker du är viktigast att tänka på gällande försäsongsträningen för att bygga upp kroppen rätt inför kommande triathlonsäsong?
– Inom många idrotter finns det under försäsongen/ uppbyggnadsperioden möjlighet att ägna sig åt lite mer alternativa träningsformer för att få till en hög volym av träning utan att riskera att skada sig. Triathlon är ju redan en komplex sport i sig och blir varierad genom att du tränar på tre helt olika moment. Löpningen är den del som sliter mest och som lättare ger förslitningsskador om du inte är noga med uppbyggnaden. Jag tycker därför det är viktigt att lägga ner tid på vissa styrkeövningar i gymmet, eller löpstyrka och löpskolning som kan utföras hemma eller utomhus. Det är också viktigt, beroende på nivå och hur van du är med triathlonträningen, att ha tålamod och inte gå från noll till hundra i alla moment.

Säsongen har precis slutat. Ska man vila nu ett tag från träningen eller köra på som vanligt?
– Du kan med fördel vila ett tag ifrån träningen nu. Beroende på hur lång och intensiv tävlingsperioden har varit kan den vilan se olika ut. Vissa personer kräver heltidsvila i ett par till fyra veckor, medan andra endast kräver en veckas heltidsvila och kan sedan smyga igång med lugna alternativa träningspass. Här finns det möjlighet att prova på nya idrotter också för att hålla igång, men ändå få ett mentalt break från det totala fokus som krävts under tävlingssäsongen.

Vad tycker du är viktigast för en triathlet att tänka på kring sin vardagsträning?
– Eftersom du som triathlet ska bli bra i tre grenar blir det lätt många träningstimmar och därmed svårare att få ihop vardagspusslet och det är även svårt att bli expert i alla grenar. Fundera över hur många träningstimmar du kan avsätta i veckan samt vilka distanser du ska tävla i. Är det sprintdistanser eller en ironman? Lägg sedan upp träningen därefter.
Det viktigaste är att du får till en rutin och kontinuitet kring din träning. Gör ett träningsschema och försök att följa det, då vet du vad du ska träna och när. Vissa pass kanske du kan få till genom cykelpendling/löpning till och/eller hem från jobbet för att spara tid.

Hur kan jag träna i ett skadeförebyggande syfte?
– Triathlon har den fördelen att du inte behöver träna alla moment varje dag och därför blir träningen mer alternativ och därav skadeförebyggande. Du bör också se till att bygga upp en bra grundstyrka under försäsongsträningen med exempelvis mycket bålstyrka och löpteknik.

Hur tycker du man ska periodisera sin träning över året, när, var och hur ska man fokusera mer på de olika disciplinerna?
– Eftersom vi har fenomenet vinter här i Sverige så blir det en naturlig periodisering av mer inomhusträning på vintern och mer utomhusträning på sommaren. På vintern simmar du alltså fler pass i bassäng och framåt våren/sommaren kan du köra mer tävlingsspecifikt i öppet vatten. I bassäng har du också lättare att slipa på tekniska detaljer då du kan ta hjälp av en kompis/tränare som lättare kan se hur du rör dig i vattnet och ge tips (och kanske även filma dig). Jag tycker att alla grenar ska tränas året runt, men vintern ger lite mer utrymme att slipa på detaljer, då du inte behöver sätta några hastighetsrekord utan mer fokusera på att bygga en bra grund. Cykla och springa kan du fortfarande göra utomhus, men beroende på väder och vind blir vissa pass både kortare och effektivare av att köras inomhus. Går du till ett träningscenter erbjuds ofta bra spinningpass och vill du göra dessa mer triathlonspecifika kan du ”varva ner” på löpband och på så vis förbereda kroppen på att springa efter cyklingen. Du kan alltså generellt sett tänka att du under hösten/vintern ska förbereda kroppen för både hårdare träning och tävling. För att under våren göra träningen mer tävlingsspecifik och då träna under mer tävlingslika former.

Hur gör man bäst för att undvika överträning? Triathlon består ju trots allt av tre olika discipliner som man måste hinna träna inom.
– Jag tror att planering är nyckeln i det fallet. Att först fundera ut hur mycket tid du har att avsätta till träning och sedan planera träningen efter det. Vissa veckor kan du lägga in ett pass extra för att med flit ”överträna” och utmana kroppen. Sker det allt för ofta att du tränar extra utöver ditt planerade träningsschema och du bara blir trött eller att kroppen inte svarar på den träningen så är det kanske läge att träna lite mindre. Lär dig att lyssna på kroppens signaler och se framförallt till att få en balans mellan träning, vila/sömn och kost.

Vad tycker du är lagom mängd träning för en motionärstriathlet? Vilka pass ska man prioritera, respektive hoppa över? Hur lär man sig den avvägningen?
– Vad som är en ”lagom mängd träning” för just dig beror dels på om det är kortdistans eller långdistans du vill satsa på. Även hur ditt liv ser ut i övrigt med jobb, familj och andra fritidsintressen. Kan du avsätta en timme om dagen till träning (med eventuellt en vilodag i veckan) är du redan där uppe i 6-7 timmar i veckan, vilket kan vara en bra utgångspunkt. För att lära dig vilka pass du bör prioritera eller hoppa över behöver du lära känna din kropp och hur den svarar på en viss typ av träning. Har du ett träningsschema där du utför samma pass varje vecka och dag, gör det inget om du någon gång skulle missa en dags träning. Sker det däremot kontinuerligt och du ständigt missar samma typ av pass, kommer du heller inte att utveckla dig där. De flesta pass går att korta ner och göra effektivare hellre än att utesluta dem helt.

Hur bör jag tänka kring styrketräning?
– Eftersom triathlon är en så pass komplex sport, tränar du olika muskelgrupper bara genom att utföra de olika grenarna. Det kan tidsmässigt också vara problematiskt att lägga allt för många timmar i gymmet. Dock tycker jag att det alltid är bra att komplettera med skadeförebyggande styrketräning, såsom tidigare nämnt löpskolning/-och styrka. Även bålövningar, då alla rörelser vi gör utgår från bålen, och med en starkare bål ligger du bättre i vattnet då du simmar, du får en bättre hållning vid löpning och du undviker ryggproblem vid cykling. Bålstyrka är enkelt att göra hemma och du kan få till ett effektivt pass som inte behöver ta mer tid än 15 min. Lägger du in det efter exempelvis varje löppass får du det till en rutin.

Hur ska man tänka om tiden är knapp inför en tävling. Vad bör vara fokus?
– Känner du inte att träningen fallit ut som du önskat och att tävlingen närmar sig med stormsteg är det ingen bra idé att börja hetsträna veckan innan tävling. Fokusera istället på den träningen du faktiskt har gjort och vad som är dina styrkor. Lägg inte om träningen, utan håll dig till din ursprungliga plan. Förbered dig så gott du kan genom att se över dina material, vad du behöver ta med dig och om du behöver support av någon kompis. På tävlingsdagen fokuserar du bara på din egen insats och håller dig till ett tempo du känner att du behärskar. Du kan bara påverka hur du själv presterar under dagen, låt dig inte stressas av andra.

Kan du ge ett tips på hur ett kort, bra och effektivt träningsschema kan se ut, där alla discipliner inklusive styrketräning och rörlighetsträning finns med?
– Vi utgår från att det är grundträning under vintern. Då kan ett schema se exempelvis ut så här:

Måndag (fm): 30min bålstyrka + aktiv rörlighet

Måndag (em): Löpning: 40min fartlek + 20min löpskolning

Tisdag: 60min simning. 200m i
nsimning + 10x25m teknikövningar + 20-30x50m crawl + 100m avsimning.

Onsdag: 60min cykel. 10min högkadensträning (30s högkadens, 1.30min aktiv vila) + 4x8min (2min vila) tröskel + 10min nedvarvning

Torsdag: 30min styrketräning med fria vikter + 30min löpning (jogg)

Fredag: 60min simning, 200m insimning + 8x25m benspark + 8x25m teknikövningar + 5x100m crawl (vila 15s) + 5x50m crawl (vila 15s) + 5x25m crawl (vila 15s) + nedvarvning

Lördag: 180min cykel, distansfart.

Söndag: Vila 


Del 3 | Så gör du comeback i spåret!
Blogg

Del 3 | Så gör du comeback i spåret!


Bygg en grundstark kropp medan du springer
Styrketräning hjälper kroppen att klara större mängder löpträning – om du lägger upp träningen rätt och skräddarsyr den för att stärka din kropp för just löpning.  
– Nyckeln är att kunna överföra styrkan du bygger, i till exempel sätet och coremusklerna, till löpningen, säger Collen Brough, fysioterapeut på the NYU Langone Medical Center. 
– När du gör sittande eller liggande övningar, komplettera med övningarna som simulerar löpningens rörelsemönster. Det är ett sätt att förbättra koordination, tajming och kroppens uppbyggnad så att du inte skadar dig igen.

3 effektiva löpstyrkeövningar 
Gör följande övningar under de två första kilometerna av dina rundor. Upprepa igen (till exempel) halvvägs, varje gång du känner dig extra trött och när du kommer till en backe. 

– Det är lätt att tappa löptekniken när vi ökar upp distansen eller farten på våra rundor. De här övningarna ett bra sätt att korrigera det, säger Collen Brough.

1. Höftdriv
När foten landar i marken, spänn rumpan och tänk att du ska driva löpningen framåt med hjälp av sätesmusklerna och kraft från höften. Fortsätt i cirka 20 meter. 

2. Framåtlutning 
Det är vanligt att löpsteget blir för långt så att hälen tar i marken långt framför kroppens tyngdpunkt. Det ökar belastningen på fot, fotled och knän vilket kan leda till skador. För att korrigera detta medan du springer, luta dig lätt framåt med rak kropp hela vägen från fotlederna, håll bröstet högt och försök att landa med foten längre in under kroppen. Välj ut en lampa, träd eller liknande cirka 20 meter fram och gör övningen hela vägen fram till det valda objektet. En annan variant är att göra övningen i till exempel två minuter i taget under jämna mellanrum. 

3. Stegfrekvens
Att öka stegfrekvensen/kadensen verkar kunna korta ner på steglängden vilket minskar belastningen på kroppen vid fotisättningen. Öka frekvensen genom att öka upp farten eller använd en metronom-app istället för musik under cirka 20 meter. 

DEL 1: Vad händer i kroppen när du slutar springa? 
DEL 2: Så tar du första löpstegen tillbaka + hur du ökar upp mängden igen

NÄSTA – OCH SISTA – DELEN: Så håller du igång träningen lång tid framöver  


Kipsang & Keitany snabbast i New York
Blogg

Kipsang & Keitany snabbast i New York


I damklassen var det länge en avvaktande tätgrupp som tillsammans kämpade i motvinden innan det till slut handlade om kenyanskorna Mary Keitany och Jemima Sumgong. Keitany gick vinnande ur striden med en vinst på 2:25:07, tre sekunder före Sumgong på 2:25:10.  

Ett liknande avslut sågs i herrklassen där Wilson Kipsang (Kenya) slog Lelisa Desisa (Etiopien) i slutspurten. Vinnartiden 2:10:55 är långt från Emmanuel Mutais banrekord på 2:05:06, något som dock var väntat i och med det kalla och blåsiga vädret. Ett av de mest blåsiga i loppets historia. Mutai, som jagade sitt tredje New York-guld i rad, fick se sig besegrad med en sjätteplats på 2:13:44.   

Bästa svenskar blev Karin Schön (Kville) på 2:56:55 följd av Johanna Nilsson (Motala) på 2:59:40. På herrsidan sprang Martin Kjäll-Ohlsson (Hälle IF, men boende och verksam i Norge) på 2:30:56. Claes Bengtsson (Stockholm) kom in på 2:31:57. 

Herrar topp 5
1. Wilson Kipsang (Kenya), 2:10:55
2. Lelisa Desisa (Etiopien), 2:11:06
3. Gebre Gebremariam (Etiopien), 2:12:13
4. Meb Keflezighi (USA), 2:13:18
5. Stephen Kiprotich (Uganda), 2:13:25

Damer topp 5
1. Mary Keitany (Kenya), 2:25:07
2. Jemima Sumgong (Kenya), 2:25:10
3. Sara Moreira (Portugal), 2:26:00
4. Jelena Prokopcuka (Lettland), 2:26:15
5. Desiree Linden (USA), 2:28:11

Här hittar du alla resultat från NYC Marathon 2014


Huttringar stärker löparens immunförsvar
Blogg

Huttringar stärker löparens immunförsvar


Träning i kyla kan försvaga kroppens immunfunktion, vilket gör dig mer mottaglig för sjukdomar. Men det verkar finnas ett sätt att minska den negativa effekten på immunförsvaret, visar en ny studie publicerad i vetenskapliga tidskriften PLoS ONE. 

Forskarna visade nämligen att om deltagarna huttrade innan träningspasset drog igång så boostades immunförsvaret efter att de utfört ett medelintensivt träningspass (på 70 procent av VO2max) i nollgradig kyla.

För att framkalla rätt nivå av lågintensiva huttringar fick de nio deltagande männen sitta i ett kallt rum i 40 minuter till 2 timmar innan träningen. Kroppen börjar huttra när den inre kroppstemperaturen sjunker och ett stort antal muskler aktiveras i okontrollerbara småryckningar. Den här muskelaktivitetet kostar energi, men alstrar värme för att kroppen ska kunna behålla sin normala temperatur.

Forskarna tror att den ökade produktionen av noradrenalin, som framkallades av huttringarna, är en möjlig förklaring till det förstärkta immunförsvaret. Noradrenalin är en signalsubstans som utsöndras av binjurarna och som hjälper kroppen att reagera snabbt om den utsätts för hot, en reaktion som kallas “fly eller fäkta”. Forskarna kollade dock bara på effekterna av lågintensiva huttringar. Om kroppen skakar på medel- eller högintensiv nivå blir effekten antagligen en annan. 

Så om du i vinter börjar huttra lite lätt i kylan innan ett lopp, se det från den positiva sidan: Du har kanske lägre risk att dra på dig någon sjukdom, även om du gör high fives med andra löpare utefter banan.  

Källa: Plos One


5 sätt att följa New York Marathon
Blogg

5 sätt att följa New York Marathon


Så här följer du New York City Marathon live – på distans!


Veckans triathlonklubb: Triathlon Syd
Blogg

Veckans triathlonklubb: Triathlon Syd


Triathlon Syd

Antal medlemmar: 108
Ordförande: Jarek Milewski
Kontaktmail: jarek.m.milewski@gmail.com
Säte: Lund
Hemsida: www.triathlonsyd.com
Hemmasimhall: Högevallsbadet samt Delphinen i Lund

Hur tränar ni i Triathlon Syd ihop?
– Vi har fyra gemensamma simpass per vecka och två gemensamma löppass. Cykelpassen blir mer spontana där vi diskuterar mer om hur, var och när via sociala medier, säger Jarek Milewski, ordförande för Triathlon Syd.

Hur håller ni ihop klubben?
– Mycket genom de två träningslägren vi har varje år. Men även till vår egen tävling Sövde Triathlon försöker vi få så många medlemmar som möjligt att engagerar sig. Vi tycker det är ett bra sätt att komma in i gemenskapen i klubben, samt att se hur en triathlontävling ser ut från den andra sidan så att säga. Sedan flera år tillbaka åker flera stycken av oss ner till Fuerteventura eller Lanzarote på träningsläger i januari-mars. Nu i januari är vi 12 personer som åker iväg.

Vad är ert bästa träningstips?
– Variera din träning och kom utanför dina bekvämlighetszoner. Att hitta balansen mellan träning, studier, jobb och familjen är en viktig faktor för att det ska fungera.

Anordnar ni några träningsläger?
– Ja som sagt, två stycken varje år, ett på våren och ett på hösten. I våras var vi på Söderåsen (Klåveröd vandrarhem) och i höstas på Hallandsåsen (Vallåsens Värdshus). Våra träningsläger består inte bara av träning, träning, träning, utan de är av social prägel också, t ex så lagar all mat själva (lunch, middag, frukost). Ibland får vi till riktiga gourmetmiddagar!

Brukar ni åka på tävlingar ihop?
– Ja, vi försöker samla våra medlemmar vid tävlingar utanför Skåne.

Varför ska man bli medlem hos er?
– Triathlon Syd är en klubb där vi välkomnar alla oavsett deras träningsbakgrund och ålder. Vi befinner oss i en expansivt skedde och satsar mycket på träning och sociala aktiviteter. Tack vare arrangemangen av Sövde Triathlon kan vi erbjuda våra medlemmar stark subventionerade tränings – och tävlingskläder, träningsläger samt tränarledda sim- och löppass.

Foto: Björn Tufvesson 


Topplöpare till New York Marathon
Blogg

Topplöpare till New York Marathon


Herrarna: Kipsang versus Mutai
Under London Marathon tidigare i år slog Wilson Kipsang (Kenya) några av tidernas bästa maratonlöpare när han korsade mållinjen på 2:04:29. Landsmannen Geoffrey Mutai slutade på sjätte plats i London, men medan Kipsang debuterar i New York så är Mutai regerande mästare efter att ha vunnit både 2013 och 2011 (loppet arrangerades inte 2012). Kan han bli den förste mannen att vinna tre New York Marathon i rad sedan Alberto Salazars vinster 1980-82. Mutai innehar dessutom banrekordet på 2:05:06, en tid både han och Kipsang jagar på söndag.

Men det finns andra löpare att hålla koll på, och då speciellt Lelisa Desisa (Etiopien) och Gebre Gebremariam (Etiopien) men även Stephen Kiprotich (Uganda) och Meb Keflezighi (USA).

Amerikanen Ryan Vail, med ett personbästa på 2:10:57, spås hamna topp-10. Om du vill inspireras av hur en elit-maratonlöpare tränar så är Vails blogg ryanvail.blogspot.com, där han publicerar sina träningsupplägg, ett hett tips.  

Damerna: Start trio 
På damsidan hittar vi en spännande trio i Mary Keitany (Kenya), Buzunesh Deba (Etiopien) och Edna Kiplagat (Kenya). Keitany gör comeback i maratonsammanhang efter att ha fött sitt andra barn. Och hon är tillbaka i bra form efter att ha sprungit halvmaran the Great North Run (UK) på nya banrekordet 1:05:39. Hon har ett personbästa på 2:18:37 från London Marathon 2012. Deba har bland annat två andraplatser från New York Marathon 2013 på 2:25:56 och Boston Marathon i våras då hon sprang på nytt personbästa 2:19:59. Edna Kiplagat (Kenya) vann årets London Marathon på 2:20:21. 

Det kan mycket väl vara dags för ett nytt banrekord efter Margaret Okayos tid på 2:22:31 från 2003. Andra spännande namn är tre amerikanska löpare. Deena Kastors mål på 2:25 är långt under Colleen De Reucks nuvarande mastersrekord på 2:28:40 från 2005. Desiree Linden debuterar i loppet och hoppas på en topp 3-5-placering medan Kara Goucher (som satte debutrekord i New York 2008 på 2:25:53) är på väg tillbaka från en skada och siktar på 2:28. 

Som vanligt är det också många svenska löpare som springer New York Marathon där den kanske mest namnkunnige är tidigare Stockholm Marathon-vinnaren Anders Szalkai som sprungit loppet ett flertal gånger. 

Snabba fakta om TCS New York City Marathon

  • New York Marathon hölls första gången 1970 (inget lopp arrangerades 2012 på grund av orkanen Sandy)
  • Först gick loppet bara i Central Park, nu springer löparna genom fem stadsdelar i New York City
  • Banrekorden är 2:05:06 för herrar (Geoffrey Mutai) och 2:22:31 för damer (Margaret Okayos)
  • Bara två män, Geoffrey Mutai och Emmanuel Mutai har sprungit NYC Marathon under 2:07
  • Margaret Okayos banrekord från 2003 har inte bara stått pall för några av de bästa maratonlöparna i historien, hennes tid är 32 sekunder snabbare än den näst bästa
  • 50 266 löpare genomförde loppet 2013, med en medeltid på 4:18:54
  • New York Marathon utgör ett av de sex stora maratonloppen som tillsammans bildar World Marathon Majors. Övriga är maratonloppen i London, Berlin, Chicago, Boston och Tokyo. Prispotten är en miljon dollar, som den vinnande mannen och kvinnan delar på. Åren då VM och OS arrangeras ingår även dessa maratonlopp i serien. 

Källa: www.tcsnycmarathon.org och www.runnersworld.com


Öloppets anmälan öppnar
Blogg

Öloppets anmälan öppnar


Årets Ölopp blev en riktig publikfest och nästa års upplaga av tävlingen förväntas locka rekordmånga deltagare och intresset växer för varje år som tävlingen arrangeras.

Öloppet passar både elit som motionär och går av stapeln lördagen den första augusti i Göteborgs södra skärgård med start på Brännö och målgång på Donsö. Tävlingen går utmed öarnas gångstråk, stigar, och vägar och det finns två distanser att välja på:

  • Öloppet passerar över 15 öar och den totala sträckan är ca 4 mil, varav 5 kilometer är simning. Längsta löpsträckan är omkring 6 kilometer och längsta simsträckan är drygt 700 meter.
  • Öloppet Sprint går över en kortare och snabbare bana, och deltagarna passerar sammanlagt 11 öar. Den totala sträckan är drygt 21,5 kilometer, varav 2 kilometer är simning. Längsta löpsträckan är omkring 6 kilometer och längsta simsträckan är drygt 500 meter.

Totalt startar 600 lag på Brännö och kommer avverka nästan 4 mil på tider mellan 4 och 8 timmar innan de går i mål hamnområdet på Donsö.

Här hittar du mer information om tävlingen.

Foto: 2014 års vinnare i mixklassen, Jonas Larsson och Ulrika Eriksson.


GöteborgsVarvet fulltecknat 31 okt
RW-passet: Teknik för snabbare löpsteg
Blogg

RW-passet: Teknik för snabbare löpsteg


Löpskolning hjälper dig att bana in en bättre motorik i löpsteget genom att du överdriver steg och rörelser, till exempel höga knän och spänstiga hopp. Löpskolningsövningar stärker upp muskler i benen, rumpan, höften och fötter samt ökar rörligheten i fotlederna, tränar spänst, snabbhet och frånskjut. 

Att lägga lite extra fokus på teknik och styrka är nyttigt för alla som vill få en bättre löpekonomi, alltså att mindre energi går åt per löpsteg. Löpskolning minskar även skaderisken och är ett bra sätt att värma upp kroppen inför tuffare pass.

Passet
Börja med en jogguppvärmning på 5-10 minuter. Kör därefter igenom några dynamiska rörlighetsövningar, löpskolningsövningar och stegringslopp. Ett kort men väldigt effektivt grundträningspass som garanterat kommer att kännas i musklerna efteråt. 

A. Dynamisk rörlighet, ca 60 sekunder per övning
– Gör stora cirklar framåt och bakåt med armarna för att värma upp överkroppen.
– Väderkvarnen där du står bredbent med raka ben. Fäll överkroppen framåt och pendla motsatt arm mot motsatt fot, växla från sida till sida. 
– Dra upp knät mot bröstet och håll några sekunder. Släpp ner benet och sparka bak mot rumpan, håll tag om fotleden. Håll ihop knäna och håll ståbenet rakt genom hela övningen.
– Lyft ena benet framåt (med 90 graders vinkel i knäleden). Gör stora cirklar ut i sidan så att höften öppnas upp. Resten av kroppen är stilla. Stolt hållning genom hela övningen och håll ståbenet rakt. 

B: Löpskolning

1. Skipping
Sträva efter att genomföra hela övningen på främre delen av foten utan att hälen landar i underlaget. Jogga igång och lyft knäna växelvis (så att vinkeln till höften blir 90 grader). Behåll den stolta hållningen och spänn sätet så att du inte tappar höften. Ta hjälp av armarna för att hålla uppe frekvensen. Sträckan ska inte avverkas på snabbast tid utan med så många höga knän som möjligt. “Skippa” 30 meter x 3-4 set. 
Stärker höftböjarna, vaden och förmågan att öka stegfrekvensen i en spurt eller i en backe, där knäna naturligt måste lyftas lite högre. 

2. Sidledslöpning
Ta ett steg åt sidan med ditt vänstra ben och för ditt högra ben bakom, ta ytterligare ett steg till med ditt vänstra ben och för ditt högra ben framför. Lyft knät till midjan. Växla sida efter 30 meter. Upprepa i 3-4 set på varje sida.  
Stärker höfterna, fotlederna och tränar koordinationen. 

 

3. Mångsteg
Gör ett stort hopp uppåt och framåt med “spetsigt” knä (vinkeln i knäleden är mindre än 90 grader). Växla sedan direkt till nästa ben. Försök att “hänga kvar” en stund i luften. Det ska kännas som om du flyter fram i luften mellan varje hopp. Gör 3 set x 30 meter. 
Tränar styrka i frånskjutet och stärker upp hela ben-, sätes- och fotmuskulaturen.

C. Stegringslopp
Avsluta passet med fyra stegringslopp. Cirka 100 meter där du successivt ökar farten ungefär var 30 meter upp till runt 70-80 procent av maxfart. Ett tillfälle att tänka lite extra på tekniken! 

Tagga gärna din träning under #rwpasset.
Här hittar du fler pass i serien! 


Blogg

Nu du din hälsena!


Jaha, här står jag och gör tåhävningar. Jag hatar att rehaba, men inser också att det ibland är ett nödvändigt ont. Annars får man liksom bara ont.

Det hela började i somras när jag slafsade omkring i flipflops vareviga dag och i ett par skor som var väldigt nedslitna på ena sidan så att det blev löjligt uppenbart att jag pronerar på höger fot. All denna frånvaro av fotriktiga skor resulterade i en hälseneinflammation.

Jag började med att sluta springa för att bli av med det. Tackade till och med nej till Lidingöloppet. Då skulle det väl bli bra?

Blev det bra? Nej.

Men om jag inte ens springer de korta distanserna som vi springer på crossfit-passen och kör Airdyne eller roddmaskin i stället. Då blir det väl bra?

Blev det bra? Nej.

Ok. Det här med att vila bort eländet verkar inte funka. Hälsenan är fortfarande stel och öm på morgnarna och ibland senare på dagen också. Så fick jag tipset om tunga excentriska tåhävningar av löparen Markus Torgeby. Alltså att jag ska göra en vanlig tåhävning upp på båda fötterna och sedan gå sakta ner på bara den onda foten och verkligen hänga ut senan i nederläget.

Det här rimmar ju perfekt med min syn på kroppen – att det är väldigt få tillstånd vi kan vila oss bra ifrån. Jag tror på rörelse, även när du har ont, men kanske rörelse på ett annat sätt än du brukar. Rörelse för att mjuka upp, rörelse för att få blodcirkulation, rörelse för att utmana. Jag tvekar inte att gå och träna när jag får små ryggskott, och kan till och med ta en Ipren för att kunna träna då. För om jag tränar går det över snabbare! Vi mår inte bra av att sitta still och vila. Det vet till och med min fyraåringa son som hötte med sitt lilla pekfinger åt mig häromdagen, när jag sa att jag hade suttit vid min dator på jobbet hela dagen, och sa “Mamma, det är INTE bra för kroppen!” Word!

Så i morse stod jag där på gymmet och körde tåhävningar. Upp och ner och upp och ner… Och jag är sugen på att bli kvitt det här nu. Så till den milda grad sugen att jag gjorde JÄTTEMÅNGA tåhävningar och helt körde slut på vaden och hälsenan så att jag inte hade någon kontroll i höger underben och höll på att drasa ner för trappan till omklädningsrummet efteråt. Jag klarade mig dock helskinnad från platsen och jag kommer att göra nya hävningar i morgon.

To be continued…


Vinnaren av en helårsprenumeration!
Blogg

Vinnaren av en helårsprenumeration!


Vi säger grattis till Anna-Karin Nord i Alingsås som hittade, fotade och taggade sitt namn under #lidingoloppet på instagram.

Tack alla ni som deltog i tävlingen!