Emma tipsar om hur du tränar i vinter

Emma tipsar om hur du tränar i vinter


Vad tycker du är viktigast att tänka på gällande försäsongsträningen för att bygga upp kroppen rätt inför kommande triathlonsäsong?
– Inom många idrotter finns det under försäsongen/ uppbyggnadsperioden möjlighet att ägna sig åt lite mer alternativa träningsformer för att få till en hög volym av träning utan att riskera att skada sig. Triathlon är ju redan en komplex sport i sig och blir varierad genom att du tränar på tre helt olika moment. Löpningen är den del som sliter mest och som lättare ger förslitningsskador om du inte är noga med uppbyggnaden. Jag tycker därför det är viktigt att lägga ner tid på vissa styrkeövningar i gymmet, eller löpstyrka och löpskolning som kan utföras hemma eller utomhus. Det är också viktigt, beroende på nivå och hur van du är med triathlonträningen, att ha tålamod och inte gå från noll till hundra i alla moment.

Säsongen har precis slutat. Ska man vila nu ett tag från träningen eller köra på som vanligt?
– Du kan med fördel vila ett tag ifrån träningen nu. Beroende på hur lång och intensiv tävlingsperioden har varit kan den vilan se olika ut. Vissa personer kräver heltidsvila i ett par till fyra veckor, medan andra endast kräver en veckas heltidsvila och kan sedan smyga igång med lugna alternativa träningspass. Här finns det möjlighet att prova på nya idrotter också för att hålla igång, men ändå få ett mentalt break från det totala fokus som krävts under tävlingssäsongen.

Vad tycker du är viktigast för en triathlet att tänka på kring sin vardagsträning?
– Eftersom du som triathlet ska bli bra i tre grenar blir det lätt många träningstimmar och därmed svårare att få ihop vardagspusslet och det är även svårt att bli expert i alla grenar. Fundera över hur många träningstimmar du kan avsätta i veckan samt vilka distanser du ska tävla i. Är det sprintdistanser eller en ironman? Lägg sedan upp träningen därefter.
Det viktigaste är att du får till en rutin och kontinuitet kring din träning. Gör ett träningsschema och försök att följa det, då vet du vad du ska träna och när. Vissa pass kanske du kan få till genom cykelpendling/löpning till och/eller hem från jobbet för att spara tid.

Hur kan jag träna i ett skadeförebyggande syfte?
– Triathlon har den fördelen att du inte behöver träna alla moment varje dag och därför blir träningen mer alternativ och därav skadeförebyggande. Du bör också se till att bygga upp en bra grundstyrka under försäsongsträningen med exempelvis mycket bålstyrka och löpteknik.

Hur tycker du man ska periodisera sin träning över året, när, var och hur ska man fokusera mer på de olika disciplinerna?
– Eftersom vi har fenomenet vinter här i Sverige så blir det en naturlig periodisering av mer inomhusträning på vintern och mer utomhusträning på sommaren. På vintern simmar du alltså fler pass i bassäng och framåt våren/sommaren kan du köra mer tävlingsspecifikt i öppet vatten. I bassäng har du också lättare att slipa på tekniska detaljer då du kan ta hjälp av en kompis/tränare som lättare kan se hur du rör dig i vattnet och ge tips (och kanske även filma dig). Jag tycker att alla grenar ska tränas året runt, men vintern ger lite mer utrymme att slipa på detaljer, då du inte behöver sätta några hastighetsrekord utan mer fokusera på att bygga en bra grund. Cykla och springa kan du fortfarande göra utomhus, men beroende på väder och vind blir vissa pass både kortare och effektivare av att köras inomhus. Går du till ett träningscenter erbjuds ofta bra spinningpass och vill du göra dessa mer triathlonspecifika kan du ”varva ner” på löpband och på så vis förbereda kroppen på att springa efter cyklingen. Du kan alltså generellt sett tänka att du under hösten/vintern ska förbereda kroppen för både hårdare träning och tävling. För att under våren göra träningen mer tävlingsspecifik och då träna under mer tävlingslika former.

Hur gör man bäst för att undvika överträning? Triathlon består ju trots allt av tre olika discipliner som man måste hinna träna inom.
– Jag tror att planering är nyckeln i det fallet. Att först fundera ut hur mycket tid du har att avsätta till träning och sedan planera träningen efter det. Vissa veckor kan du lägga in ett pass extra för att med flit ”överträna” och utmana kroppen. Sker det allt för ofta att du tränar extra utöver ditt planerade träningsschema och du bara blir trött eller att kroppen inte svarar på den träningen så är det kanske läge att träna lite mindre. Lär dig att lyssna på kroppens signaler och se framförallt till att få en balans mellan träning, vila/sömn och kost.

Vad tycker du är lagom mängd träning för en motionärstriathlet? Vilka pass ska man prioritera, respektive hoppa över? Hur lär man sig den avvägningen?
– Vad som är en ”lagom mängd träning” för just dig beror dels på om det är kortdistans eller långdistans du vill satsa på. Även hur ditt liv ser ut i övrigt med jobb, familj och andra fritidsintressen. Kan du avsätta en timme om dagen till träning (med eventuellt en vilodag i veckan) är du redan där uppe i 6-7 timmar i veckan, vilket kan vara en bra utgångspunkt. För att lära dig vilka pass du bör prioritera eller hoppa över behöver du lära känna din kropp och hur den svarar på en viss typ av träning. Har du ett träningsschema där du utför samma pass varje vecka och dag, gör det inget om du någon gång skulle missa en dags träning. Sker det däremot kontinuerligt och du ständigt missar samma typ av pass, kommer du heller inte att utveckla dig där. De flesta pass går att korta ner och göra effektivare hellre än att utesluta dem helt.

Hur bör jag tänka kring styrketräning?
– Eftersom triathlon är en så pass komplex sport, tränar du olika muskelgrupper bara genom att utföra de olika grenarna. Det kan tidsmässigt också vara problematiskt att lägga allt för många timmar i gymmet. Dock tycker jag att det alltid är bra att komplettera med skadeförebyggande styrketräning, såsom tidigare nämnt löpskolning/-och styrka. Även bålövningar, då alla rörelser vi gör utgår från bålen, och med en starkare bål ligger du bättre i vattnet då du simmar, du får en bättre hållning vid löpning och du undviker ryggproblem vid cykling. Bålstyrka är enkelt att göra hemma och du kan få till ett effektivt pass som inte behöver ta mer tid än 15 min. Lägger du in det efter exempelvis varje löppass får du det till en rutin.

Hur ska man tänka om tiden är knapp inför en tävling. Vad bör vara fokus?
– Känner du inte att träningen fallit ut som du önskat och att tävlingen närmar sig med stormsteg är det ingen bra idé att börja hetsträna veckan innan tävling. Fokusera istället på den träningen du faktiskt har gjort och vad som är dina styrkor. Lägg inte om träningen, utan håll dig till din ursprungliga plan. Förbered dig så gott du kan genom att se över dina material, vad du behöver ta med dig och om du behöver support av någon kompis. På tävlingsdagen fokuserar du bara på din egen insats och håller dig till ett tempo du känner att du behärskar. Du kan bara påverka hur du själv presterar under dagen, låt dig inte stressas av andra.

Kan du ge ett tips på hur ett kort, bra och effektivt träningsschema kan se ut, där alla discipliner inklusive styrketräning och rörlighetsträning finns med?
– Vi utgår från att det är grundträning under vintern. Då kan ett schema se exempelvis ut så här:

Måndag (fm): 30min bålstyrka + aktiv rörlighet

Måndag (em): Löpning: 40min fartlek + 20min löpskolning

Tisdag: 60min simning. 200m i
nsimning + 10x25m teknikövningar + 20-30x50m crawl + 100m avsimning.

Onsdag: 60min cykel. 10min högkadensträning (30s högkadens, 1.30min aktiv vila) + 4x8min (2min vila) tröskel + 10min nedvarvning

Torsdag: 30min styrketräning med fria vikter + 30min löpning (jogg)

Fredag: 60min simning, 200m insimning + 8x25m benspark + 8x25m teknikövningar + 5x100m crawl (vila 15s) + 5x50m crawl (vila 15s) + 5x25m crawl (vila 15s) + nedvarvning

Lördag: 180min cykel, distansfart.

Söndag: Vila 

Nr 7 ute i butik nu!

Ur innehållet:

  • Maxa din löpning. Höstens bästa träningsupplägg
  • Test: 9 nya kolfiberskor!
  • Mot myren! Löpträning som ger resultat
  • Allergi? Så vet du om du har det
  • Epidemiolog Anders Wallensten brinner för löpning
  • Trotsa Covid-19. Träna säkert i höst
  • 8 veckors vila är ok!

 

Bli plusmedlem nu

Du måste vara inloggad för att kommentera. Logga in

Därför ska du springa distanspass – också!

Därför ska du springa distanspass – också!


Under senare år har det propagerats starkt för högintensiv träning. Att det skulle vara mer tidseffektivt med korta intensiva pass än en hög träningsmängd med medelhög belastning. Ett drömscenario för den högpresterande människan med ett fullspäckat dagsprogram. Men är det så enkelt att vi kan ersätta träningsmängd med intensitet?

Sedan tidigt 1960-tal, då den legendariske nyzeeländska coachen Arthur Lydiard presenterade sin mängdträningsfilosofi, har långdistanslöpning i hög grad präglats av en tro på stor träningsvolym. Även medeldistanslöpare, som har en tävlingstid på några få minuter, tränar sedan dess 10–15 mil/veckan (varav merparten i måttligt distanstempo). Hur stämmer det med träningslärans specificitetsprincip (man blir bra på det man tränar)? Borde inte fokus i stället främst ligga på korta löpavsnitt i planerad tävlingsfart varvat med lämpliga återhämtningspauser?

De flesta studier som har gjorts på högintensiv träning visar på klart positiva resultat. Försökspersonerna uppnår högst påtagliga förbättringar i såväl syreupptagningsförmåga som styrka. Notera emellertid att det handlar om relativt korta studier (oftast ett antal veckor), där man markant ökat intensiteten i träningen och fått en snabb respons på träningsstimuleringen. Att kartlägga effekten av stora träningsvolymer under lång tid är betydligt svårare.

Minskat återhämtningsbehov

Lutar vi oss mot praktiska erfarenheter, vittnar många löpare om att en längre period av relativt lugn distanslöpning gör att de bygger upp en sorts plattform, som gör att de i ett senare skede kan hantera snabbare tempopass på ett bättre sätt. De kan exempelvis lättare hålla sitt planerade löptempo i fartavsnitten under ett intervallpass och behöver oftast kortare vila mellan de intensiva inslagen. Behovet av återhämtning minskar helt enkelt.

En del av förklaringen till att en period med stor volym av distanslöpning i måttligt tempo ger bra förberedelser för snabbare tempoträning verkar vara en förbättrad löpekonomi. I klartext betyder det att vi kan hålla en viss bestämd löphastighet till en lägre ”energikostnad”, om vi har många löpkilometer i benen.

Stor träningsmängd ger kroppen en ökad hållfasthet och förebygger på så sätt skador.

Dessutom ger stor träningsmängd kroppen en ökad hållfasthet och förebygger på så sätt skador. Just skaderisken är ett påtagligt problem vid högintensiv träning, om denna inte har förgåtts av en sorts inskolningsperiod, där man lärt sig rätt teknik och banat in effektiva rörelsemönster i långsamt kontrollerat tempo.

Ovan nämnda Lydiards träningsmodell förknippas i första hand med mängdträning. Faktum är emellertid att hans träningsupplägg också i högsta grad innehåller högintensiv löpning – men först efter att man byggt en gedigen grund med distanslöpning. Lydiard menar nämligen att det under en relativt kort period (läs ca 8 veckor) med intensiv tempoträning går att skapa en toppform. Hur väl man lyckas med att höja sin löpkapacitet under dessa veckor med fokus på högre löptempo, hänger dock i hög grad samman med den grund som man har byggt upp under en lång förberedelseperiod.

Läs också: Så toppar du formen

Både volym och intensitet behövs

Den som vill utveckla sin löpning på bästa sätt bör följaktligen träna både mycket och med hög intensitet – men inte samtidigt. En hög träningsmängd och många pass i högt tempo är nämligen ingen lyckad kombination. Otillräcklig återhämtning mellan träningspassen gör då att bägge faktorerna påverkas negativt.

Man får både svårt att orka med den planerade träningsmängden och att hålla uppe tempot i de snabba träningsinslagen. Lösningen är att först bygga upp sin träningsmängd och sedan minska den successivt, allteftersom intensiteten ökar.

Eftersom en formtoppningsperiod är relativt kort, gäller det att under senvintern och de tidiga vårveckorna prioritera sina distanspass för att skapa en så gedigen plattform som möjligt. Det gäller att ha tålamod och inte frestas till att markant öka tempot i träningen, vilket kan vara speciellt svårt att motstå, om man tränar i grupp.

Läs också: Så kickar du igång säsongen på bästa sätt

Lätta på farten!

Riktvärdet för intensiteten under distanspassen är 70–80 procent av maxpuls. Ju längre pass, desto lägre bör man ligga i pulsintervallet. Ett alternativ till att låta pulsen reglera intensiteten under distanspassen, är att använda den så kallade Borgskalan, som bygger på upplevd ansträngningskänsla (se nedan). Under distanspassen bör man då ligga mellan 13 och 15 på den 20-gradiga skalan.

Generellt är det en god träningsstrategi att alltid lita mer på din upplevda känsla av ansträngning, än att du hela tiden försöker hålla ett visst förutbestämt löptempo under dina distanspass. Både yttre faktorer – såsom väder och vind – och din dagsform kommer nämligen att variera en hel del från dag till dag. När det känns extra trögt och motigt, vilket det då och då gör för alla löpare, är det därför helt okej att lätta något på farten. Du kommer ändå att få den eftersökta träningseffekten.

Effektiv träning handlar sällan om antingen eller utan är generellt en kombination av flera olika träningskomponenter.

Effektiv träning handlar sällan om antingen eller utan är generellt en kombination av flera olika träningskomponenter. De snabba förbättringar som högintensiv träning kan ge förfaller naturligtvis som ett attraktivt och tidsbesparande sätt att träna. Men långsiktigt har det sina begränsningar.

Den som vill utvecklas optimalt som löpare bör i princip först träna långt och länge i måttlig intensitet. Då skapas bra förutsättningar för att man senare ska kunna tillgodogöra sig den högintensiva fartträningen. Varje årscykel kommer på så sätt att först bestå av en lång förberedelseperiod med i huvudsak distanslöpning i måttlig intensitet. Därefter följer en period med mer fokus på högintensiva träningsinslag – vilket samtidigt innebär att den totala träningsmängden bör reduceras. 

BORGSKALAN

RPE – Rating of Perceived Exertion

• 6 Extremt lätt

• 7 Extremt lätt 45% av max

• 8 Extremt lätt

• 9 Mycket lätt 55% av max

• 10 Mycket lätt

• 11 Lätt 65% av max

• 12 Lätt

• 13 Ganska ansträngande

• 14 Ganska ansträngande 75% av max

• 15 Ansträngande

• 16 Ansträngande 85% av max

• 17 Mycket ansträngande

• 18 Mycket ansträngande 92% av max

• 19 Extremt ansträngande

• 20 Maximalt ansträngande 95–100%

 

Antal kommentarer: 1

Löpning för nybörjare – Iformloppet.se

[…] därför bör du endast springa ett pass i veckan. Ett bra veckoschema är ett intervallpass, ett distanspass och ett […]



Du måste vara inloggad för att kommentera. Logga in

Det lönar sig att prenumerera


Du får bland annat 20% rabatt på Runners’ Store.

Sveriges kanske bästa utbud av löputrustning. Som premium prenumerant har du hela 20 % rabatt på löputrustning förutom på elektronik där du får 10% rabatt. Som digitalprenumerant har du också 15% rabatt på löputrustning förutom på elektronik där du får 10% i rabatt. Du kan handla via vår webbshop (länk till vår butik) eller besöka någon av våra butiker på Regeringsgatan 26 i Stockholm eller Baltzarsgatan 31 i Malmö.  Obs! för att få tillgång till din rabatt på sajten behöver du vara inloggad. Rabatten kan ej kombineras med andra rabatter eller erbjudanden.

Sveriges största sökbara löparkiv!

Är du prenumerant får du också tillgång till vårt digitalaarkiv, med närmare 100 utgåvor av Runner’s World. Här hittar du även 5 års utgåvor av Vasaloppets tidning Vasalöparen. Laddar du dessutom ner vår app kan du läsa Runner’s World och Vasalöparen även i din mobil eller läsplatta.

Självklart vill jag prenumerera!

 

 

Påskpasset – träningen du hinner med innan äggmålningen!

Påskpasset – träningen du hinner med innan äggmålningen!


Ett toppenpass för att öka syreupptagningsförmågan, lära kroppen att jobba med trötta ben och förbättra löpstyrkan.

Kör sammanlagt 3 serier där varje serie består av:

A. 3 löpstyrkeövningar på stället; till exempel höga knän, hälkick och utfallssteg (med eller utan hopp), 45-60 sek vardera (15 sek vila mellan övningarna).

B. 2 x kort backe på cirka 30 sek, fokus på att hålla bra teknik.

C. 2 x 60 sekunder snabba intervaller på plant underlag (30 sek ståvila mellan intervallerna).

Gör A, B och C direkt efter varandra, vila därefter 2 minuter innan du påbörjar nästa serie.

D. För vana löpare (som har tillräckligt med tid): Lägg till en tröskelintervall på 2 km som avslutning.

Glad påsk!

LÄS MER
10 tekniktips – så fixar du backarna 
Så hittar du ditt tröskeltempo
RW-passet: Här hittar du fler bra träningstips 


Du måste vara inloggad för att kommentera. Logga in

Spring in våren i Portugal

Spring in våren i Portugal


Häng med till Monte Gordo på Algarvekusten och spring in våren. I slutet på mars och början på april arrangerar Springtime Travel två träningsresor med extra mycket fokus på löpning. Ledare är bland annat Runner’s Worlds chefredaktör Anders Szalkai, Mustafa ”Musse” Mohamed, coach LG Skoog och TSM Runnings fantastiska ledarstab. 

Vad sägs om att tjuvstarta säsongen i korta shorts och linne? Att springa härligt svettiga löppass i den svalkande pinjeskogen, på den oändliga stranden och i de grönskande bergen? Och att göra det sida vid sida med Mustafa ”Musse” Mohamed och Anders ”Szacke” Szalkai? 

I vår har du chansen att göra just det – på Springtime Travels löparveckor Allt om löpning. Den 21–28 mars är både ”Musse” och ”Szacke” med som ledare på Allt om löpning-veckan i Monte Gordo på Algarvekusten, tillsammans med TSM Runnings duktiga och inspirerande löpledare. 

Härligt intervallpass i den fina pinjeskogen.

Hänger du med så får du en träningsresa med mycket löpning och annan träning, med anpassade fartgrupper på alla löparpass. Du får självklart även coachning i form av smarta tekniktips och intressanta föreläsningar, bland annat av Runner’s Worlds löpteknikexpert Fredrik Zillén.

Både löpning och cykel

Veckan därpå, den 28 mars till 4 april, är ”Musse” samt löparcoacherna LG Skoog från Runner’s World och Sanna Hed på plats. Tillsammans med TSM Runnings coacher står de för innehållet i de olika ledarledda löppassen. 

Sociala långpass i solen med likasinnade.

Även denna vecka får du uppleva sköna löprundor, ta del av smarta tekniktips, springa snabba intervaller och köra nyttig backträning. För att inte tala om de fantastiska vyerna du kan njuta av under bergspasset. Alla dagar börjar med att vi springer solen till mötes på den härliga morgonjoggen på den milslånga stranden.

Cykelträning för hugade

Den andra veckan (28 mars till 4 april) erbjuds också ledarledda cykelpass för den som önskar, med Bicyclings chefredaktör Daniel Breece som guide. Upptäck de fina och i princip bilfria vägarna norr om Algarves kuststräcka, på både korta och långa rundor. 

Inte en bil så långt ögat ser – och här ser man långt.

I det kuperade landskapet kan du garanterat samla ihop en hel del höjdmeter om du önskar, men det går även att välja plattare rundor. Passen anpassas både efter dig som är nybörjare och efter dig som är mer erfaren. På plats finns tio stycken Shimano 105-utrustade aluminiumracers från Canyon i olika storlekar för uthyrning. Det går självklart bra att ta med sin egen cykel om man föredrar det.  

Något för alla

Under samtliga av Springtimes Training Camp-veckor kan du välja bland över tio olika träningspass om dagen, men du tränar såklart precis så mycket som du orkar. Här finns inga krav – du bestämmer själv vad du vill delta i.

Läs mer om Allt om löpning-veckorna med Springtime Travel i Monte Gordo, Portugal:

21–28 mars 2020:  Läs mer och boka här!

28 mars–4 april 2020: Läs mer och boka här!


Du måste vara inloggad för att kommentera. Logga in

Så orkar du ultralångt

Så orkar du ultralångt


Att springa jättelångt är en utmaning för kroppen – inte minst när det gäller energiåtgången. Så här kan du tänka när det gäller mat- och vätskeintaget på riktigt långa lopp – oavsett om du ska genomföra ett Ironmanlopp eller springa Ultravasan.

En stor utmaning för ultralöpare är att få i sig tillräckligt med energi. Det såg man i studier redan 1925, och det har bekräftats i ett flertal efterföljande studier.

I en studie undersökte man energiintaget och energiförbrukningen hos idrottare som genomförde ett triathlonlopp med 3,8 kilometer simning, 180 kilometer cykling med en stigning på över 2 600 meter och 42,2 kilometer löpning. Syftet var att undersöka om de fick i sig tillräckligt med energi under loppet.

De här triathleterna gjorde av med cirka 11 000 kilokalorier, medan de åt cirka 3 600 kilokalorier (merparten kom från kolhydrater). Det betyder att de hade en energiförlust på cirka 7 400 kilokalorier (eller cirka 70 procent), det vill säga motsvarande vad många normalt äter på två till tre dagar. 

”Många studier visar också att man behöver få i sig stora mängder kolhydrater för att kunna prestera optimalt inom uthållighetsidrott.”

Många studier visar också att man behöver få i sig stora mängder kolhydrater för att kunna prestera optimalt inom uthållighetsidrott – rekommenderat intag är 40 till 110 gram per timme.

Så äter ultralöparna

Forskaren Trent Stellingwerff studerade till exempel 2015 ett antal ultralöpare från världseliten för att kartlägga hur deras energiintag såg ut under en rad 100-mileslopp (162 kilometer).

Löparna hade alla hittat sin koststrategi genom att pröva sig fram under träningspassen. De åt cirka 5 500 kilokalorier var, varav cirka 4 600 kilokalorier kom från kolhydrater – främst från sportdryck. De åt däremot minimalt med fett och protein under loppen.

Löparna åt även en kolhydratrik frukost en till tre timmar före tävlingsstart. Under loppen åt de i genomsnitt 70 gram kolhydrater i timmen. 

Optimera ditt intag

Oavsett vilken koststrategi man väljer i vardagen, bör man optimera sitt kolhydratintag under ultralopp. Upp mot 70 gram per timme kan hjälpa dig att prestera bättre.

Det är också viktigt att prova ut vad man ska äta och dricka i förväg under långa träningsrundor. Detta för att undvika obehagliga överraskningar under loppet. Det kan vara mag- och tarmbesvär eller att man har svårt att svälja det man stoppar i sig.

I de studier som nämnts ovan har löparna använt olika former av gel och sportdryck, men man kan lika gärna äta mat eller dricka vanlig dryck. Sportdrycker och gel är populärt dels för att de är lätta att ta med, dels för att de innehåller koncentrerade kolhydrater.

Sportdrycker och gel innehåller dessutom natrium, vilket hjälper till att bibehålla vätskebalansen. I vissa fall innehåller de också koffein, som bevisats ha en prestationshöjande effekt. 

Tre förpackningar gel eller starkt blandad saft plus en matsked honung eller tre bananer (vilket är svårt att få i sig varje timme under ett lopp) innehåller cirka 70 gram kolhydrater. Löpare brukar föredra flytande föda eftersom det är lätt att svälja. I slutet av loppet föredrar vissa någon form av fast föda som kanske banan, torkad frukt eller choklad. 

Urval av referenser:

Trent Stellingwerff: Competition Nutrition Practices of Elite Ultra-Marathon Runners, International Journal of Sport Nutrition and Exercise, 2015.

Anna Barrero: Energy Balance of Triathletes during an Ultra-Endurance Event, Nutrients, 2015. 

Antal kommentarer: 1

Att utvecklas som löpare | Cruz-azul.se

[…] eftersom antalet mil skiljer sig rejält mellan den som satsar på 5 km och den som ska springa ultradistans eller marathon. Den som tränar inför ett marathon eller längre bör ha många långa pass i […]



Du måste vara inloggad för att kommentera. Logga in

Lista: 29 superbra anledningar till att springa

Lista: 29 superbra anledningar till att springa


Motivationsdipp? Behöver du en skjuts ut genom dörren? Det finns så många bra anledningar till att träna, vi har valt 29 av dem – från A till Ö.

  1. Andningen. Syreupptagningen förbättras.
  2. Balans. Regelbunden träning gör det lättare att hitta balans även i andra delar av livet, som sömn, stress och bättre matval. 
  3. Cirkulationen. Bättre blodcirkulation med ökad blodgenomströmning till musklerna.
  4. D-vitamin. Det räcker med en halvtimmes ljus varje dag för att tillgodose kroppens behov av D-vitamin. Det får du på träningspasset.
  5. Endorfiner. Utsöndring av kroppens eget “må bra-hormon” gör att du känner dig glad.
  6. Frisk luft. Du får uppleva årstidernas variation i skog och mark.
  7. Gott humör efter träningspasset. Inget är väl så skönt som att känna sig duktig efter ett hårt intervallpass?
  8. Hjärtat. Kroppens viktigaste muskel stärks och pumpförmågan förbättras.
  9. Inne. Ja, det är faktiskt på modet att röra på sig, en trend vi hoppas håller i sig!
  10. Jämnare humör. Blodsockerfallen blir mer sällsynta, till din partners stora förtjusning.
  11. Konditionen blir bättre. Det är en bra investering för ett långt och hälsosamt liv.
  12. Låren blir fastare och framför allt starkare.
  13. Magen kommer lättare i balans när den får regelbunden motion.  
  14. Naturligt. Vi är byggda för att röra på oss, inte för att sitta i TV-soffan. 
  15. Orken blir bättre, både i spåret och uppför trapporna till lägenheten. 
  16. Pulsen går ner, både arbetspulsen vid träning och vilopulsen i sängen.
  17. Qul! Träning är faktiskt riktigt roligt, särskilt tillsammans med ett gäng löparkompisar.
  18. Rogivande. Ett stilla löppass längs vattnet en tidig vårmorgon, say no more!  
  19. Sammanhållning. Gå med i en klubb eller löpargrupp och träffa nya vänner.
  20. Trötthet. Javisst, men på ett positivt sätt.
  21. Utveckling. Långa löppass ger god tid till att kontemplera och lära känna sig själv som person.
  22. Vitalt. Du känner att du lever när du tränar, särskilt uppför den där backen som aldrig vill ta slut. 
  23. WC. Matsmältningen blir bättre och du behöver inte gå på onödiga toalettbesök lika ofta.
  24. Xenofobin (rädsla för främlingar) minskar. På idrottsarenan är alla jämlikar.
  25. Yngre. Otaliga studier visar på att du håller dig ung genom att träna regelbundet.
  26. Zappandet minskar. Träningsfrälsta tenderar att strunta i TV-tittande och istället ägna sig åt ”viktigare” saker.
  27. Årstiderna. Få kan följa årstidernas skiftning så bra som de som tränar löpning utomhus året om. 
  28. Älskog. De som tränar regelbundet har enligt statistiken bättre sexliv än de som inte tränar.
  29. Överskott. De flesta som tränar har mer överskottsenergi än andra. Pröva själv och se hur pigg och glad du blir på jobbet efter ett tufft morgonpass!

Du måste vara inloggad för att kommentera. Logga in