Våga testa löparbanan
Tänker du att banlöpning är tråkigt och ineffektivt? Det är snarare tvärtom. Här berättar vi varför du ska våga testa att springa på bana.
De flesta löpare alternerar mellan asfalt och terrängunderlag. Och precis som asfalt- och terränglöpning kan även banlöpning ha sina för- och nackdelar. Att byta underlag kan alltid medföra en viss risk för besvär, till exempel ömma benhinnor, hälsenor med mera och det krävs lite tid för anpassning till det nya underlaget. Banorna är dessutom ett lättlöpt underlag, som lockar till riktigt snabb löpning. Därför gäller det att börja försiktigt så att man inte tar ut sig för snabbt.
Många tänker nog att banlöpning varken är roligt eller stimulerande. Men för den målinriktade löparen, som vill utmana sig själv och ha full kontroll på sina tidsförbättringar är banan ett perfekt underlag – för att inte säga träningsredskap.
Därför ska du springa bana
Med banlöpning är det lättare att få kvalitet i intervallpassen. Tack vare de exakt uppmätta bansträckorna, inom- eller utomhus, får vi exakta mellantider som gör det lättare att bestämma och hålla en viss fart över en given sträcka. Det innebär i sin tur att du får effektiv träning i att hålla ett av dig förutbestämt tempo.
Att träna på bana ökar också motivationen genom att du får ett direkt svar på din prestation. Banträning stärker också din mentala styrka. Det krävs lite pannben att löpa varv efter varv och kämpa för att hålla ett givet tempo, dessutom kanske ihop med andra löpare.
Banlöpning fungerar året runt
Vintertid är förstås inomhusbanor i en uppvärmd idrottshall ett bra alternativ till löpbandet eller utomhuslöpning. Övriga årstider är alla tävlingsbanor utomhus alltid välpreparerade och okänsliga för olika vädertyper – numera är de dessutom så kallade allvädersbanor. Det innebär att de har en beläggning som innehåller en speciell sorts gummi, vilket genererar ett effektivt kraftuttag och ett gott fäste.
Till skillnad mot stumma asfaltsvägar är allvädersbanorna ett ”aktivt” underlag, som påverkar kroppen på ett annorlunda sätt än asfalt. Den lilla rekyl, eller svikt, som finns i banorna gör att löparen måste ha ett aktivt steg för att möta banans eftergift vid fotisättningen och ta emot rekylen som ger ett extra kraftigt frånskjut. Just denna svikt i steget kan vara tröttande under de första passen innan muskulatur och nervsystem anpassat sig till underlaget.
Det bästa sättet att träna upp styrkan och tåligheten mot bansvikten i steget är förstås att löpa på bana. Börja i låga farter och öka sedan hastigheten något vid nästa pass.
Den träning som ska utföras på bana är alltså annars precis den samma som kan utföras på andra underlag – med en liten fördel för kvalitetspass som intervaller tack vare möjligheten att både styra intensiteten och mäta utfallet bättre.
Så våga testa banlöpning – det kan vara både effektivt och roligt!
