Hur påverkas hjärtat av löpning?
Majoriteten av de som löptränar regelbundet förbättrar sin hjärthälsa. Att träna konditionen är faktiskt bland det bästa vi kan göra för att öka chansen att få ett friskt och långt liv. Trots detta drabbas vissa löpare av hjärtproblem – och plötsligt hjärtstopp.
Hur hänger det här egentligen ihop? Vi bad Helena Wallin, läkare inom hjärtdiagnostik, om hjälp med att reda ut begreppen.
De senaste åren har konditionsidrott och dess fantastiska inverkan på vår hjärt- och kärlhälsa betonats i såväl facklitteratur och traditionella medier som i sociala medier. Men ändå hör och läser vi om personer som drabbas av plötsligt hjärtstopp mitt under träning eller tävling. Hur kan det hända?
Vi ringde upp Helena Wallin, specialistläkare i klinisk fysiologi på Fysiologkliniken på Karolinska sjukhuset för att få klarhet i frågan. Hon arbetar med hjärt- och lungdiagnostik och är även forskare i arbetsfysiologi på Karolinska Institutet i Stockholm. Dessutom har hon ett stort intresse för löpning. Sedan femton år tillbaka springer hon de flesta av veckans dagar.
– Jag vill verkligen understryka att i de allra flesta fall är löpning, och konditionsträning i allmänhet, fantastiskt för hjärt- och kärlhälsan. En god kondition är förmodligen den enskilt viktigaste faktorn för att undvika välfärdssjukdomar och för tidig död, säger Helena.
All träning är bättre än ingen träning
Det fina med konditionsträning, menar hon, är att hjärtats funktion förbättras. Hjärtat blir större och mer tänjbart, vilket innebär att det kommer att klara av att pumpa ut en större mängd blod – och därmed syre – till musklerna. Det är den främsta anledningen till att den maximala syreupptagningen förbättras.
– Yngre personer kommer att märka av en bättre hjärtfunktion främst under uthållighetsträning, att de då orkar mer. Hos äldre känner man ofta av en skillnad redan i vardagen, eftersom hjärtats funktion försämras med åren.
Andra vinster med konditionsträning är att blodmängden (volymen) i kroppen ökar och att antalet små blodkärl (kapillärer) i kroppen blir fler. I och med detta kan mer syre nå musklerna och man kan hålla ett högre tempo utan att få mjölksyra. Ytterligare fördelar är att blodkärlen blir mer elastiska.
– Det ger ett bättre blodflöde och lägre blodtryck, vilket i sig minskar risken för att utveckla blodpropp och hjärtinfarkt.
Hur ska man då löpträna för att uppnå betydande hälsoeffekter?
– Ju hårdare och ju mer du tränar, desto större effekter får du på hjärtat och på kroppen överlag. Intervallträning är som bekant väldigt effektivt för syreupptagningsförmågan. Men om du tränar mycket med lägre intensitet så har du totalt en större träningsdos. Det är svårt att säga vilket som är bäst för hälsan, båda varianterna ger betydande hälsoeffekter.
Finns det någon gräns där löpningen kan bli skadlig för hjärtat? Idrottare drabbas ju då och då av hjärtsjukdom eller plötsligt hjärtstopp?
– Bland friska individer finns det ingen entydig forskning som visar att det skulle vara skadligt för hjärtat att träna hårt och länge, även om vi vet att vissa typer av rytmrubbningar verkar vara vanligare hos idrottare. Det pågår emellertid en debatt om detta inom forskarvärlden just nu, säger Helena Wallin.
Hon nämner några få studier som visar att det finns ett samband mellan hård träning och hjärtsjukdom på höger sida av hjärtat. Men det råder ännu inte konsensus om att hård träning kan framkalla hjärtsjukdom hos friska. Fler studier behövs.
– Kanske är vissa individer särskilt mottagliga och kanske finns det andra faktorer som samverkar med träning för att framkalla dessa förändringar, vi vet inte riktigt. Men de allra flesta studier har visat precis tvärtom – intensiv träning i stora doser är bara är bra för hjärtat.
Hur är det då med förmaksflimmer, kan inte det orsakas av löpträning?
– Jo, just risken för att få förmaksflimmer (det vill säga att hjärtat slår i otakt) ökar av hård konditionsträning. Det har man sett i många studier, åtminstone bland män, säger Helena Wallin.
Förmaksflimmer kan, tillägger hon, i sin tur ge en ökad risk för proppar i exempelvis hjärnan. Och om förmaksflimret pågår under lång tid kan det även leda till hjärtsvikt. Men hon tycker att det är viktigt att komma ihåg att om vi tränar riktigt mycket har vi fortfarande en lägre risk för att utveckla förmaksflimmer än om vi inte tränar alls.
Det vi verkligen ska se upp med är att träna mycket och hårt om vi är förkylda eller sjuka på annat sätt. Det kan generera hjärtmuskelinflammation.
– Det vi verkligen ska se upp med är att träna mycket och hårt om vi är förkylda eller sjuka på annat sätt. Det kan generera hjärtmuskelinflammation. Har vi ett medfött hjärtfel, som till exempel en förtjockad hjärtmuskel, ska vi också vara försiktiga och alltid rådgöra med läkare, säger Helena Wallin.
Vid vissa hjärtsjukdomar finns nämligen en förhöjd risk under intensiv fysisk aktivitet.
– Om man har problem med hjärtat kan man bli avrådd från hård träning. Detta eftersom framför allt högintensiv träning ökar risken för allvarlig rytmrubbning vilket i värsta fall kan leda till plötsligt hjärtstopp. Även risken för hjärtinfarkt ökar under ett hårt träningspass – även om risken för att få hjärtinfarkt totalt sett minskar av träning.
Det är av den här anledningen som Riksidrottsförbundet rekommenderar att elitidrottare mellan 16 och 35 år ska hjärtscreenas. De tränar ju både mycket och högintensivt och skulle vara särskilt utsatta om de bar på ett medfött hjärtfel.
Borde alla som tränar hjärtscreenas?
Men frågan är om inte alla som tränar mycket borde göra en hjärtscreening – oavsett ålder och prestation? Helena Wallin tycker att det är en svår fråga att svara på. Riksidrottsförbundet rekommenderar bara screening upp till 35 år, eftersom orsakerna till plötslig hjärtdöd skiljer sig med åldern.
– Efter 35-årsåldern är sjukdom i hjärtats kranskärl den främsta orsaken till plötsligt hjärtstopp, medan det hos yngre främst är medfödda hjärtfel som spökar.
Hon menar att den screening som finns i dag inte är utformad för att hitta just kranskärlssjukdom, det är mer komplicerat att screena för.
DET HÄR ÄR PLÖTSLIGT HJÄRTSTOPP
Plötsligt hjärtstopp orsakas av att hjärtmuskeln börjar flimra vilket leder till att pumpförmågan upphör. Tecken på att någon har drabbats av ett plötsligt hjärtstopp är att personen är medvetslös och inte andas, eller andas onormalt.
Plötsligt hjärtstopp är inte samma sak som hjärtinfarkt. En hjärtinfarkt innebär att hjärtmuskeln drabbas av akut syrebrist på grund av en propp. Vanliga symtom då är bröstsmärta, andfåddhet, illamående och svimning. Läs mer på: 1177.se
– Däremot kan man ju argumentera för att det egentligen inte är någon skillnad på behovet av screening mellan en elitidrottare och en motionär under 35 år som båda tränar mycket och högintensivt. Och även någon som fyllt 35 år kan ju ha ett oupptäckt hjärtfel.
Ökar risken för plötslig hjärtdöd under träning med åldern?
– Risken för åderförkalkning och hjärtsjukdom ökar med åldern, vilket ökar risken för plötslig död under träning. Men regelbunden träning minskar ju ändå risken för hjärtproblem totalt sett, så över lag är träning alltid bättre än ingen träning – oavsett ålder. Är du frisk behöver du inte vara orolig för att träna.
Det viktigaste, säger hon, är att stegra intensiteten långsamt om man inte tidigare har tränat högintensivt.
– Sen ska man förstås vara lyhörd för symptom som bröstsmärta och yrsel under träning, vilket alltid bör utredas.
SÅ SKA DU AGERA OM NÅGON FÅR ETT HJÄRTSTOPP
1/ Ropa på hjälp. Ring sedan 112. Sätt på högtalaren. Larmoperatören kommer hjälpa dig att avgöra om det är ett hjärtstopp eller en hjärtinfarkt.
2 / Ge hjärt-lungräddning (HLR) tills ambulansen kommer. Du behöver inte oroa dig för att inte klara av det – larmoperatören kommer att guida dig.
3 / Om du har någon i närheten kan du be dem att leta upp närmaste hjärtstartare.
4 / Om ni är flera personer som kan hjälpa till kan ni turas om att ge HLR – se bara till att hjälpen ges utan avbrott tills ambulanssjukvårdarna tar över.
Läs mer om hur du utför HLR: 1177.se och Svenska rådet för hjärt- lungräddning
