New Balance ger RW:s chefredaktör Anders Szalkai chansen att springa Valencia Marathon. I en serie artiklar räknar han ner mot ett av världens snabbaste maratonlopp – och första steget blev något helt annat än en traditionell uppladdning: vinmaran Beaujolais Marathon i sydöstra Frankrike. Ett lopp som levererade både maratonben, löparglädje – och en helt ny typ av upplevelse.

[I SAMARBETE MED NEW BALANCE] Trots att jag sprungit över 85 maratonlopp sedan min debut för 36 år sedan har jag aldrig deltagit i ett lopp där festdelen står i så tydligt fokus som i Beaujolais Marathon. Tid, fart och prestation har alltid varit en viktig del av min maratonlöpning, även när upplevelsen också spelat roll. Men efter att min egen ”sub 3”-svit bröts – vilket jag skrev om i första artikeln i den här serien – hade jag bestämt mig för att släppa kravet den här gången. Och Beaujolais var helt rätt plats att göra just det.

LÄS OM SZACKES TANKAR INFÖR BEAUJOLAIS MARATHON

Kreativa outfits, minusgrader och vinglande vyer

Precis som på många andra stora maraton var det tidig uppstigning och buss till starten. Redan där kände man att loppet skulle bli något annat: inte minst på grund av deltagarnas kreativa tävlingsoutfits.

Själv sprang jag och mina kollegor i en outfit som var en hyllning till Springtimes och RW:s grundare Nisse Lodin – inspirerad av det han bar på det första ikoniska tidningsomslaget för Springtime som Runner’s World hette från starten 1982 fram till 1996.

Minusgraderna gjorde dock att jag fick modifiera konceptet något. Shorts blev det – men shorts över shorts eftersom Nisse–shortsen inte var konstruerade för att transportera mobil och småsaker under 42 kilometer löpning. Hatten flög också av någon gång då jag var tvungen att bära en mössa under den – så tidvis fick den och solglasögonen ligga i fickan.

Fart, fest och vingårdsdofter

Stämningen i startområdet var fantastisk. Jag stod en bit bak och enligt chiptiden tog det 55 sekunder att nå startlinjen – men i stället för att kryssa mig framåt tog jag inledningen som uppvärmning. Målet var ju ett rejält träningspass, inte tidsjakt.

Planen var att springa på i ett ”tufft långpasstempo”, men samtidigt ta mig tid vid några av loppets vin-, mat- och feststationer. Jag hade klockan under mitt långarmade underställ så jag tittade inte på den en enda gång under loppet. I stället lät jag känslan styra och tog en mellantid var femte kilometer för att i efterhand kunna analysera hur jag rört mig genom Beaujolais landskap.

Underlaget varierade oväntat mycket: allt från slingrande landsvägar och utförslöpning till kortare trailavsnitt. Flera gånger sprang man genom slott och vinkällare – inklusive en passage där vi leddes ner i en vinkällare med ekfat längs väggarna. Det var svårt att inte dras med.

Vid ett par vinstationer stannade jag till och smuttade på varmt vin – mer för att få värme än för något annat – och återkom sedan till mitt löpflow.

New Balance Elite V5 – bra för farten och skönt för benen

Eftersom målet var att få in ett kvalitativt långpass valde jag att springa i New Balance FuelCell SC Elite V5, och känslan var riktigt bra. Skon gav härlig studs och gjorde sitt för att benen skulle hålla ihop hela vägen. När jag vaknade dagen efter kände jag också att jag sparat benen förvånansvärt väl.

Känslan fartmässigt var nog nästan bäst på sista 5 kilometerna (mellan 35–40 kilometer). Även om den bandelen också hade en del utförslöpning som hjälpte till. Men känslan av att vara stark efter 35 kilometer tar jag med mig som ett fint kvitto inför Valencia Marathon.

En upplevelse – och ett träningspass – jag gärna rekommenderar

Beaujolais Marathon visade sig vara en oväntad kombination av fest, stämning och rejäl träning. Jag hade inte trott att jag skulle uppskatta den typen av upplägg så mycket som jag gjorde. Men att springa utan tidspress och få till ett riktigt bra långpass inför Valencia tar jag definitivt med mig.

Det enda som fortfarande skaver lite är att den officiella tidtagningen verkar ha förlorat mig någonstans i Frankrike. Enligt deras system är jag fortfarande ute och springer … – uppdaterat kom tiden och officiell Gun Time blev 3:16:24 vilket känns helt rätt utifrån när jag gick i mål.

Nu återstår knappt två veckor till Valencia – och där ska farten upp. Men Beaujolais gav mig både självförtroende, träningskilometer och en upplevelse jag varmt kan rekommendera.

Mina 5-kilometerspasseringar (enligt banmarkeringar och egen klocka):
1-5 km: 22:09 – utför men med många löpare på slingriga vägar
5-10 km: 22:53 – viss del trail.
10-15 km: 25:36 – kort vin-stopp.
15-20 km: 22:34.
20-25 km: 22:23. (Halvvägs på ca 1:38:30).
25-30 km: 22:47.
30-35 km: 25:01 – vinstopp + uppför.
35-40 km: 22:20.
Sista 2,2 km: 9:47
Total tid enligt egen klocka: 3:15:31 (Gun time 3:16:24)

LÄS OCKSÅ: Två långpass i ett – Beaujolais Marathon mot Valencia Marathon

OM BEAUJOLAIS MARATHON
Beaujolais Marathon arrangeras i det franska vindistriktet Beaujolais och är känt som ett av världens festligaste maratonlopp. Här blandas löpning med vinprovning, musik, slottsmiljöer och vingårdar – och nästan alla deltagare springer utklädda. Loppet bjuder på en kuperad bana, flera korta trailinslag mellan vinrankorna och över 20 fest- och vinstationer. Det gör Beaujolais Marathon till en unik kombination av fysisk utmaning och ren löparglädje.

---