Bli inte slav under teknologin
Bärbar teknologi kan coacha oss till bättre sömn, hälsa och idrottsprestationer. Men den kan också vara sjukt irriterande och påverka oss negativt. Så här kan du dra nytta av möjligheterna som den nya sport- och kostteknologin innebär – utan att bli slav under den.
Jag sprang precis en löptur i skogen, ett av mina längsta pass på flera år. Sällskapet var trevligt, det var fin natur och perfekt väder. Jag bara hängde på och sprang längre än jag hade tänkt från början. När jag avslutat passet var jag glad att jag klarade av att springa nästan två timmar utan att få ont. Jag har haft en hel del skador och springer därför hellre regelbundet än fort eller långt.
Men när jag tittade på min klocka såg jag att mina kilometertider var långsammare än vanligt. För ett ögonblick blev jag irriterad. Men sen tänkte jag om och kände mig ändå nöjd med passet. Jag har inte sprungit så långt på många år och långpass behöver ju inte gå fort.
Irriterande teknologi?
Har du också upplevt att du påverkats negativt av din träningsklocka eller en app? Träningsappar eller sportteknologi i form av så kallade ”wearables” (bärbar teknologi) är användbara hjälpmedel. Men de kan också hindra och stressa oss. Min klocka berättar om jag sovit bra, är återhämtad och pigg eller hur många kilokalorier som jag förbrukar.
Att få den här ”hjälpen” kan vara motiverande för vissa. Men all information kan även leda till stress – eller att man glömmer bort att känna efter och förlitar sig helt på teknologin. Att klockan säger att jag behöver återhämtning och är trött kanske inte alls stämmer med hur det faktiskt känns.
Man kan självklart stänga av all denna information, men för min egen del blir det inte av. Så mitt tips är att använda teknologin – men att göra det på ett smart sätt. Sluta inte att känna efter, fortsätt att vara lyhörd för kroppens signaler. Känner du dig pigg trots att klockan säger att du är trött? Fortsätt att känna dig pigg – din kropp sitter på facit.
Lita inte blint på teknologin
När vi använder oss av sportteknologi, AI och appar så behöver vi också applicera källkritik och en hel del sunt förnuft. Vi kan använda teknologin för att få en bättre förståelse för oss själva. Men lita inte blint på vad den säger.
I en översiktsstudie som kom ut i november 2024 utvärderades 52 olika studier på uthållighetsidrottare där man tittade på ”omics” och ”sports wearables”. Forskarna ville undersöka hur dessa kan hjälpa till att individanpassa kosthållningen för uthållighetsidrottare.
”Omics” är ett samlingsnamn för de vetenskapliga fält som bland annat testar och undersöker biologiska system, som genetik. ”Sports wearables” är bärbar teknologi som till exempel smartklockor, träningsklockor, aktivitetsband och glukosmätare (CGM).
I översiktsstudien konstaterades att det inte finns tillräckligt med bevis för att dessa tester och sportteknologin kan ge exakt information om prestationsförmåga, matintag, återhämtning och långsiktig hälsa. Vissa av dem är dessutom väldigt dyra.
Att beräkna energi- och näringsinnehåll
Den vanligaste frågan jag får av elitidrottare och motionärer är om de äter tillräckligt och om de får i sig det de behöver. Du har säkert hört att du ska äta när du är hungrig och sluta när du är mätt – och att du bör dricka efter törst. Detta fungerar inte alltid för dig som tränar mycket. Tuff träning kan minska din aptit och dämpa din hunger. Du kanske inte heller lyssnar på törstsignalerna när du tränar.
Är du osäker på om du äter tillräckligt? Då kan du få en ganska bra uppskattning av ditt energiintag genom att väga och mäta allt du äter och dricker. Skriv sedan in detta i en av de många kostappar som finns. Den räknar sedan ut hur många kilokalorier och vilken mängd näringsämnen du får i dig.
Att få en uppskattning av ditt energiintag är alltså relativt lätt – men det är samtidigt tidskrävande och inte helt praktiskt. Har du matlådor med dig till jobbet så kan det bli lättare att få det att fungera – men äter du på restaurang eller hos vänner är det inte att rekommendera att plocka fram en våg och mäta upp din mat.
Har du ett problematiskt förhållande till mat kan en metod som innebär att väga och mäta mat också skapa stress och oro – det kan till och med trigga i gång ett ätstört beteende. Detsamma gäller om du har barn – de kan påverkas negativt om du väger din mat.
AI kontrollerar maten på din tallrik
Men snart kommer vi att kunna beräkna energi- och näringsintag på ett mycket smidigare sätt – med hjälp av AI. Du tar en bild på det du äter och sedan får du en uppskattning om närings- och energiinnehåll. Dessa verktyg finns visserligen redan men är än så länge inte helt pålitliga.
I en studie som gjordes 2024 jämförde man traditionella appar där man väger och mäter mat med appar som använder sig av AI och fotoigenkänning. Det visade sig att AI-apparna är lättare att använda men att uppskattningen av energin i maten var felaktig.
Denna studie publicerades för ett år sedan vilket betyder att datan är äldre än så. Med tanke på hur mycket som händer i AI-världen just nu kan förstås det som var aktuellt 2024 vara ”old news” i dag.
Till exempel är fotoigenkänning som näringsberäkningsverktyg bättre än för ett år sedan. Det fungerar bra när det gäller specifik och vanlig mat i den kultur där AI-verktyget är ”tränat”, men tekniken har fortfarande svårigheter. Bland annat har AI begränsningar när det gäller att bedöma mängder, som till exempel skillnaden mellan 100 och 200 gram ris eller pasta – vilket är en viktig faktor när man gör en näringsberäkning.
AI har även svårt med blandade rätter och att uppfatta gömd mat, om till exempel riset ligger under grytan eller salladen. Dessa svårigheter gör att beräkningen av energi- och näringsintaget kan bli helt felaktigt.
Teknologin har potential
En annan användning vi kan ha av AI är för att individanpassa kostscheman. Med rätt promptning så kan det bli relativt bra, men de AI-genrerade kostscheman jag har sett behöver ändå alltid justeras. Ofta är det mindre men betydande felaktigheter som kan påverka din hälsa och/eller träning relativt mycket.
Jag hoppas att en bra och korrekt näringsberäkningsapp med fotoigenkänning kommer snart. Det skulle underlätta mycket för mig och alla andra som vill näringsberäkna mat. Att även barn och ungdomar – som inte behöver ha full koll på energiintag – och personer som triggas negativt av denna information får tillgång till dessa kan däremot vara en fara.
Sportteknologi, wearables och AI är hjälpmedel som kan hjälpa oss att få en bättre förståelse för hur våra kroppar fungerar och vad maten vi äter innehåller. Men vi får inte glömma bort att också lita på vår känsla, vår kunskap och sunt förnuft. Löpturen kan ju vara fantastisk och gå i perfekt fart – trots att klockan visar något annat.
Källor:
Bedrac L, et al. Towards Precision Sports Nutrition for Endurance Athletes: A Scoping Review of Application of Omics and Wearables Technologies. Nutrients (2024).
Li X et.al. Evaluating the Quality and Comparative Validity of Manual Food Logging and Artificial Intelligence-Enabled Food Image Recognition in Apps for Nutrition Care. Nutrients (2024).
