Äggklocksintervaller

Det är svårt att vara ledig för många av oss som har det så bra så vi kan vara lediga.

Det kan vara svårt att känna att man har ro och rätt att bara släppa allt. Men det ska man. Det unnar man andra så det ska man för sig själv också. Den här långhelgen var det lite svårare än vanligt:

Jag är nystartad och behöver jobba med företaget. Jag hade också en inlämningsuppgift på en kurs jag läser. Jag har ett stort uppdrag denna vecka som kräver förberedelser.

Men jag gjorde det. Hyfsat tycker jag: Fyra dagar mestadels ledigt: Jobb och studier i bilen upp, jobb söndag och måndag kväll när barnen somnat och jobb i bilen hem idag och på kvällen efter nattning. Mitt livspusseldeluxe. Funkar för mig.

Att tänka ” vad skulle jag kräva av andra, skulle jag unna dem att vara ledig?” är ett sätt att börja släppa på greppet om kontrollen. Att vara noga med listorna, skriva ned vad som ska göras när man jobbar igen kan också hjälpa att släppa jobbtankarna. Att sätta upp regler för när man låter sig klura på jobbet och tiden annars lita på att man kommit överens med sig själv om att faktiskt vara ledig och det blir moment-22 om man inte jobbar men ändå går runt och ”bär” på arbetsuppgifter mentalt.

Haft fyra fantastiska dagar i Västmanland i den lilla byn i det lilla huset med knarrande golv och utsikt över den lilla sjön. Lugna tysta morgnar där mamma och pappa smyger upp före barnen (framförallt pappan som går upp vid 5!! ibland).  God enkel mat Mycket elda i spisen (jag blir väldigt engagerad i att skapa den perfekta brasan). Mycket raggsockstid och djup sömn under tungt duntäcke.

Bästa den här ledigheten:

Åka skidor, barååk style

Vi ba kör. Har inte vallat mina skidor på flera år. Noll fäste, bakhalt. Dunderglid om det kommer en backe. Nicke älskar att skejta så vi skejtar på med vår klassiska utrustning. Nicke insåg efter tre vändor att han haft sin mammas på tok för korta stavar. Skitsamma! Vi bryr oss inte om hur långt vi kommer, bara vi kommer ut. Åka över sjön där vi övade swim-run i somras. Känner mig enormt lycklig när jag får åka skidor. Det är som runners high fast från första stavtaget. Är nu helt slut i ryggen, har kanske totalt åkt 2,5 mil i fantastiska spår utanför Norberg. Inte i skidform alltså men kanske en av Sveriges saligaste skidåkare när jag väl är på skidor.

Laga mat ute med barnen

Receptish kommer på mitt senaste påhitt. Älskar utemat. Grilla korv, laga mat på stormkök. Sittunderlag. Enkelt äventyr. Mindre torka golv också .

Leka

Jag är inte så bra på det där med att gå in i en roll. Känner mig som en trökig mamma. Men gör det på mitt sätt. Leka disco, leka charader, åka pulka och spark. Gå på upptäcksfärd. Rita. Läsa bok. Göra saker tillsammans med barnen. Mer tid till det. Vips är de stora och mamma är jobbig. De har enorm fantasi så låter man de hållas hittar de på allt möjligt. Minimal tid vid paddan- har inte fastnat i att spel och appar eller vad det är kidsen håller på med är en vana. Inget tjat, den får komma fram då och då men mest blir det för att titta på något från tv-tablån eftersom vi inte har tv.

Sova lite mer

Inte lägga sig senare. Kanske snarare tidigare. Sova mer. Jag är nattugglan och jag lägger mig senast 22.45. Oftast 22.00. Är så galet pigg när jag får mina 7-7,5 shut eye men kan verkligen ladda på med mer sömn när jag är ledig. Det är mitt inte så hemliga vapen till att leva som jag lär.

Andra perspektiv

Läsa andra saker, prata om andra saker. Ledighet är en möjlighet att få nya perspektiv och infallsvinklar på saker. Nya insikter. Det gillar jag kanske allra mest. Utmaningen är att ta med dem tillbaka till vardagen eftersom vi är såna vanemänniskor.

Då krävs förändringsledning. Det ska jag skriva om senare.

Såna här bilder tar jag med mig från mitt lilla sportlov. Nu är det tre dagar med tre föreläsningar/workshops med helt olika grupper, olika upplägg, olika syften men ändå inte – den röda tråden är hållbarhet!

---

Även fast man borde lärt sig vid det här laget så tänker man ändå att..kan det bli bättre än förra året?

JA! Är det rungande svaret. Det blir det.

Det sköna med Thomas, Therese och Marianne är att de gör så som man gör med en riktigt bra produkt:

Man behåller det som är kärnan och så låter man det som är nytt vara krydda. Inte stöpa om och kasta sig efter nya trender bara för att.

Och när kärnan är: Gediget engagemang från hjärtat, Sveriges typ BÄSTA instruktörer och inspiratörer (inte helt klart hur jag får vara med men jag har väl blivit typ som inredning eftersom jag varit med sen starten) i Åre, en helg på våren med ett schema som hålls nytt men ändå med hög igenkänning.

Ja det går ju ofta inte att sätta ord på saker som är riktigt riktigt kvalitativt bra. Workout Åre måste upplevas. Och i år tycker jag att du ska med.

Det är fullt på vissa pass- ja! Men det finns så mycket att testa och bara att vara i Åre den här helgen- du kommer inte ångra det, du kommer älska det. Du kommer också sakna ord men vara full av endorfiner, glädje och inspiration.

Kika in här och gå lös. Mitt tips är också att tänka på hålllbarheten och åka tåg upp och ned- då kan du kanske, om du har ett sånt jobb, få lite gjort på tåget, lyssna på poddar osv och så gå all-in i rörelse när du är framme. GÖRT

Behöver du mer inspo? Kika här.

B

Inte ens när jag var höggravid kunde jag hålla mig borta!

---

Samhället och livet är för många ett head case.

Vi är så mycket i huvudet. Det är det som oftast jobbar. Huvudet tänker, bedömer, jämför. Släpar med sig kroppen som ett bihang.

En tanke får effekt på kroppen. Men kroppen får också effekt på huvudet. Men det är så många som inte lyssnar den vägen. Vi jobbar huvud-till-kropp. Kroppen får till slut skrika och då har det gått för långt. Men samhällets brus dövar den där rösten inifrån.

Ibland är huvudet väldigt trött, just för att det är där vi är hela dagarna. Då kan signalen bli otydligt. Den kan uppfattas som att man inte orkar röra på sig. För huvudet tror att det måste styra upp ännu en aktivitet. Orkar inte. Orkar inte tagga för set, reps och vikträknande på gymet. En övertaggad instruktör som skriker att man ska ge allt. Att pressa blodsmakande intervaller.

Hjärnan är som en tank med bränsle och den kan vara tom ibland. Men kroppen är full. Men träning kan ofta kännas för mycket för det kräver hjärnans aktivitet igen.

Men när vi släpper träningen och bara ser till att röra på oss. Där vi är, där det sker enklast just då. Ofta genom att ta på skor och kläder för väder och gå ut och låta kroppen styra tempot. Då vänder vi flödet. Då tar kroppen, som inte jobbat så hårt och har kapacitet kvar, över från den trötta hjärnan.

Som får vila. Masseras och vaggas. Syresätts. Laddas.

Träning kan vara ett fantastiskt fritidsintresse för de som gillar det. Men motion det kan vara helande. Till det ska tröskeln göras så låg så man nästan ramlar iväg. För det ska inte det stackars huvudet behöva jobba mer.

Den här veckan har jag varit i mitt huvud enormt mycket. Gjort spretiga saker och behövt ställa om från lyhörd säljare, till poddare, till mamma på utvecklingssamtal. Fy i helsikke om jag försökt lägga träning på detta och behövt anstränga huvudet ännu mer. För mig, funkar inte det.

Så jag har motionerat. Bytt handväska mot ryggsäck och gått gata upp och gata ned med mascara i knävecken idag i snömodden. Tog mig ut och joggade på kvällen och lät benen gå som de ville. Det blev inga  ” 6 x långbacke” det blev …lite jogg. För en annan hade det räckt med en rask promenad, kanske med en vän. Dra lite i ett gummiband hemma för ryggens skull.

Nu känner jag mig som ny. En annan dag, då ska jag träna igen.

---

I höstas skrev jag ett inlägg om att jag skulle starta en grupp för oss som gillar att spänna bågen men behöver sätta våra vardagsliv först. SKA sätta våra vardagsliv först.

Men sen startade jag eget och min verksamhet har inte riktigt utrymme för individcoaching (även om jag inte riktigt kan låta bli alla gånger).

Så.

Istället har jag startat en Facebooksida (so last year jag vet men sist på bollen…) där jag kommer tipsa om hur man är hållbar i sin löpträning.

Antingen blir du bara ”medlem” i gruppen eller så swischar du 100 kr till mig (emaila för info) så kan du ställa frågor om din träning veckovis.

Jag delar tips och inlägg, intervjuer och erbjudanden och vi får se vad det kan bli mer helt enkelt. Men vi är ju många som gillar att springa långt på fritiden!

Välkommen in här!

Inte ett hållbart beteende om man gör det ofta. Från Black River Run, kanske 4 mil kvar av 16 totalt.

---

Du skulle kunna tanka intryck dygnet runt. Se, lyssna, känna. Via telefonen, datorn, tvn. Genom att gå ut genom dörren. Vara här och där.

Dygnet-runt-samhället är ett faktum och det är lätt att känna sig hjälplöst otillräcklig. Lätt att känna att allt som pågår därute det är det jag ska ta ställning till. Ta in. Ha koll på. Processa. Förhålla mig till.

Det blir ju så när alla säljer något och slåss om din uppmärksamhet. När vi helt plötsligt nås av råd, tips och fakta precis hela tiden. Uppmuntranden som är fördolda säljknep i flera fall. När det är så mycket av allt. Inget tar slut. Allt bara fortsätter. Blir bättre, uppdateras.

Samhället är gränslöst. Sociala medier fungerar inte enligt de 24 timmar vi har per dygn. Men du är begränsad, det är det unika med dig, med oss som människor. Du kan bara välja in en liten lite del av allt som finns utanför dig. Du kan bara vara där du är och du kan vara fullt härvarande i det. Eller lägga kraft och energi på vad som händer någon annanstans.

Samhället är grönslöst, det är inte du. För att känna flow i sitt liv måste man hitta en väg genom den ström som aldrig sinar. Vara sitt eget immuna lugn i stormens öga.

Du är begränsad i vad du kan göra, vad du kan ta in och i begränsningen ligger möjligheten att välja det som gör dig till du. Inte dig till ett ständigt ouppnåligt försök att leva andras utmaningar.

Att ta sig tiden att reflektera över vad just du vill ägna dina 24 timmar åt, att inte se det som en begränsning att du inte kan haka på allt, ha koll på allt, det kan bli en stor rikedom. Att vända perspektivet till att inte inte hinna med och missa. Utan välja ut det just du vill ha in. Det som får plats, som passar in i dina 24/7.

Minska stressen, öka välmåendet. Se det som att du väljer ut russinen ur en ganska rörig kaka. Vara härvarande i det du gör. Veta att du valt rätt, att det här är dina val och vila i det. Inse att det ofta är det enkla och det som är gratis som är det som ger mest värde.

Det kan öka både glädjen, tacksamheten och det är framförallt det som gör att du kan må bra och vara hållbar.

Go your own way!

---