Att kunna vara ledig och sportlovets bästa

Även fast man borde lärt sig vid det här laget så tänker man ändå att..kan det bli bättre än förra året?

JA! Är det rungande svaret. Det blir det.

Det sköna med Thomas, Therese och Marianne är att de gör så som man gör med en riktigt bra produkt:

Man behåller det som är kärnan och så låter man det som är nytt vara krydda. Inte stöpa om och kasta sig efter nya trender bara för att.

Och när kärnan är: Gediget engagemang från hjärtat, Sveriges typ BÄSTA instruktörer och inspiratörer (inte helt klart hur jag får vara med men jag har väl blivit typ som inredning eftersom jag varit med sen starten) i Åre, en helg på våren med ett schema som hålls nytt men ändå med hög igenkänning.

Ja det går ju ofta inte att sätta ord på saker som är riktigt riktigt kvalitativt bra. Workout Åre måste upplevas. Och i år tycker jag att du ska med.

Det är fullt på vissa pass- ja! Men det finns så mycket att testa och bara att vara i Åre den här helgen- du kommer inte ångra det, du kommer älska det. Du kommer också sakna ord men vara full av endorfiner, glädje och inspiration.

Kika in här och gå lös. Mitt tips är också att tänka på hålllbarheten och åka tåg upp och ned- då kan du kanske, om du har ett sånt jobb, få lite gjort på tåget, lyssna på poddar osv och så gå all-in i rörelse när du är framme. GÖRT

Behöver du mer inspo? Kika här.

B

Inte ens när jag var höggravid kunde jag hålla mig borta!

---

Samhället och livet är för många ett head case.

Vi är så mycket i huvudet. Det är det som oftast jobbar. Huvudet tänker, bedömer, jämför. Släpar med sig kroppen som ett bihang.

En tanke får effekt på kroppen. Men kroppen får också effekt på huvudet. Men det är så många som inte lyssnar den vägen. Vi jobbar huvud-till-kropp. Kroppen får till slut skrika och då har det gått för långt. Men samhällets brus dövar den där rösten inifrån.

Ibland är huvudet väldigt trött, just för att det är där vi är hela dagarna. Då kan signalen bli otydligt. Den kan uppfattas som att man inte orkar röra på sig. För huvudet tror att det måste styra upp ännu en aktivitet. Orkar inte. Orkar inte tagga för set, reps och vikträknande på gymet. En övertaggad instruktör som skriker att man ska ge allt. Att pressa blodsmakande intervaller.

Hjärnan är som en tank med bränsle och den kan vara tom ibland. Men kroppen är full. Men träning kan ofta kännas för mycket för det kräver hjärnans aktivitet igen.

Men när vi släpper träningen och bara ser till att röra på oss. Där vi är, där det sker enklast just då. Ofta genom att ta på skor och kläder för väder och gå ut och låta kroppen styra tempot. Då vänder vi flödet. Då tar kroppen, som inte jobbat så hårt och har kapacitet kvar, över från den trötta hjärnan.

Som får vila. Masseras och vaggas. Syresätts. Laddas.

Träning kan vara ett fantastiskt fritidsintresse för de som gillar det. Men motion det kan vara helande. Till det ska tröskeln göras så låg så man nästan ramlar iväg. För det ska inte det stackars huvudet behöva jobba mer.

Den här veckan har jag varit i mitt huvud enormt mycket. Gjort spretiga saker och behövt ställa om från lyhörd säljare, till poddare, till mamma på utvecklingssamtal. Fy i helsikke om jag försökt lägga träning på detta och behövt anstränga huvudet ännu mer. För mig, funkar inte det.

Så jag har motionerat. Bytt handväska mot ryggsäck och gått gata upp och gata ned med mascara i knävecken idag i snömodden. Tog mig ut och joggade på kvällen och lät benen gå som de ville. Det blev inga  ” 6 x långbacke” det blev …lite jogg. För en annan hade det räckt med en rask promenad, kanske med en vän. Dra lite i ett gummiband hemma för ryggens skull.

Nu känner jag mig som ny. En annan dag, då ska jag träna igen.

---

I höstas skrev jag ett inlägg om att jag skulle starta en grupp för oss som gillar att spänna bågen men behöver sätta våra vardagsliv först. SKA sätta våra vardagsliv först.

Men sen startade jag eget och min verksamhet har inte riktigt utrymme för individcoaching (även om jag inte riktigt kan låta bli alla gånger).

Så.

Istället har jag startat en Facebooksida (so last year jag vet men sist på bollen…) där jag kommer tipsa om hur man är hållbar i sin löpträning.

Antingen blir du bara ”medlem” i gruppen eller så swischar du 100 kr till mig (emaila för info) så kan du ställa frågor om din träning veckovis.

Jag delar tips och inlägg, intervjuer och erbjudanden och vi får se vad det kan bli mer helt enkelt. Men vi är ju många som gillar att springa långt på fritiden!

Välkommen in här!

Inte ett hållbart beteende om man gör det ofta. Från Black River Run, kanske 4 mil kvar av 16 totalt.

---

Du skulle kunna tanka intryck dygnet runt. Se, lyssna, känna. Via telefonen, datorn, tvn. Genom att gå ut genom dörren. Vara här och där.

Dygnet-runt-samhället är ett faktum och det är lätt att känna sig hjälplöst otillräcklig. Lätt att känna att allt som pågår därute det är det jag ska ta ställning till. Ta in. Ha koll på. Processa. Förhålla mig till.

Det blir ju så när alla säljer något och slåss om din uppmärksamhet. När vi helt plötsligt nås av råd, tips och fakta precis hela tiden. Uppmuntranden som är fördolda säljknep i flera fall. När det är så mycket av allt. Inget tar slut. Allt bara fortsätter. Blir bättre, uppdateras.

Samhället är gränslöst. Sociala medier fungerar inte enligt de 24 timmar vi har per dygn. Men du är begränsad, det är det unika med dig, med oss som människor. Du kan bara välja in en liten lite del av allt som finns utanför dig. Du kan bara vara där du är och du kan vara fullt härvarande i det. Eller lägga kraft och energi på vad som händer någon annanstans.

Samhället är grönslöst, det är inte du. För att känna flow i sitt liv måste man hitta en väg genom den ström som aldrig sinar. Vara sitt eget immuna lugn i stormens öga.

Du är begränsad i vad du kan göra, vad du kan ta in och i begränsningen ligger möjligheten att välja det som gör dig till du. Inte dig till ett ständigt ouppnåligt försök att leva andras utmaningar.

Att ta sig tiden att reflektera över vad just du vill ägna dina 24 timmar åt, att inte se det som en begränsning att du inte kan haka på allt, ha koll på allt, det kan bli en stor rikedom. Att vända perspektivet till att inte inte hinna med och missa. Utan välja ut det just du vill ha in. Det som får plats, som passar in i dina 24/7.

Minska stressen, öka välmåendet. Se det som att du väljer ut russinen ur en ganska rörig kaka. Vara härvarande i det du gör. Veta att du valt rätt, att det här är dina val och vila i det. Inse att det ofta är det enkla och det som är gratis som är det som ger mest värde.

Det kan öka både glädjen, tacksamheten och det är framförallt det som gör att du kan må bra och vara hållbar.

Go your own way!

---

I torsdags höll jag en variant av min föreläsning ”Strategiskt och lönsamt hälsoarbete”. Den går att göra som föreläsning och då blir det mer fokus på just det strategiska men funkar också jättebra som en workshop för en grupp eller organisation som vill reda ut var de ska lägga krutet i ett hälsoarbete som inte bara ska bli lösa friskvårdsskott.

Det var en fantastisk mix med, bland annat en kyrkoherde och en matvarubutikschef. Otroligt olika verksamhetsmål och sätt att jobba men det spelar faktiskt inte någon roll när det gäller den strategiska ansatsen för sättet att arbeta är lika. En har vinstmaximerande mål (bland annat), en annan verksamhetsmål av olika slag.

Båda har människor som största möjlighet och utmaning. Medarbetare som den avgörande ”faktorn” för att det ska gå bra eller dåligt.

För såhär är det. Det här är avstampet till alltsammans, till mitt företag, till den quest jag driver. Från hjärtat via miniräknaren med stöd av en hel drös med forskning och undersökningar:

Samma faktorer som får människor att må bra på jobbet leder till framgång för organisationen.

Oavsett om det handlar om vinst i siffror eller resursoptimering.

För vad får människor att må bra på sitt arbete över tid?

Att de

* VILL jobba, är motiverade och vill göra det som ska göras. Vill göra sitt bästa och vill vara där och göra det.

* Att de VET vad det är de ska göra. Vad deras roll är och vad som krävs av dem.

* Att de KLARAR AV sina arbetsuppgifter både avseende att ha tid att göra dem men även orken och tillgång till rätt verktyg. I flera fall förväntas också att de ska  tänka kreativt, vara kundorienterade och tänka nytt ovanpå att repetera det som gjordes igår. Så de behöver ha resurser till det också för att känna att de gör skillnad över tid vilket loopar tillbaka till att de VILL göra sitt arbete.

Och vad får organisationer att bli framgångsrika? Precis- faktorerna ovan. Att medarbetare vill, kan och klarar av att arbeta efter de mål som satts upp. Gärna med guldkant och då krävs det där lilla extra i både struktur, kultur, ledarskap och förutsättningar för att hålla energin och engagemanget högt både i kropp och knopp.

Men det är många organisationer som använder väggarna som ved till det hus de försöker värma upp. Om ni hajar. Medarbetarna är stommen. Motorn. Kärnan.

Och om man då inser att det inte riktigt står rätt till med de här bitarna där man arbetar. Ohälsosam arbetsbelastning, konflikter, brister i ledarskapet, otydlighet. Många kanske är sjuka ofta, många slutar, vi tappar kunder… vad det än må vara.

Tänk då att en riktigt bra, långsiktig hälsosatsning som riktar sig till det som påverkar hälsan för medarbetarna också kommer att öka lönsamhen och/eller förbättra resultaten inom verksamheten. Den kommer mynna ut i att engagemanget ökar (VILL) , att kraften (KLARA AV) att konvertera engagemanget till produktivt arbete (VAD) ökar.

Det är så enkelt. Det är inte lätt. Men det är så det är. Säger ni emot säger jag som Rosling.

---