Åkererotik

 

Påskafton. Upp tidigt. En slags återuppståndelse, om och om igen. Löpning ut på Djurgården. Löpning in i våren. Lugn puls, 85 min distans, genom ett hav av vitsippor. Modell gudomlig design.

Sen for far med familj till en sjö. Tog fram kniven, tog tag i en tall. Barken var så tjock så tjock. Tror inte tallen tog illa vid sig.

Sjösättning. Och skeppet far, lövely, över vida hav.

 

---

 

Det är solen. Den stiger upp tidigt nu. Smyger genom persiennerna, knackar på ögonlocken. Men va faen, klockan är ju bara halvsex.

Sex är man vaken, och ut och fånga dagen. Eller morgonen. Med vintervantarna på. Minns förrgår, hur nakna fingrarna höll på att förgås. Känsliga fingrar. Nu svettvarma efter två kilometer. Härligt. Fokus på löpningen.

Och det var Narvavägen ner, och det var vägen över Djurgårdsbron, och tjena Gröna Lund, tyst o stilla, och Skansen till vänster, och långa backen upp mot Djurgårdsskolan, fin pulshöjare, och så ner på rulle förbi Italienska ambassaden, och vidare mot strandpromenaden längs Saltsjön.

Passerade Thielska Galleriet, där intendentparet Lindes har blivit uppsagda från sin lägenhet. Ulf Linde har fyllt 82 år nu. Läs hans fina ”Spejare”, den lär dig se konst med nya ögon. LIndes ögon.

Låt paret Linde bo kvar! Stoppa ekonomerna som vill göra kafé av lägenheten! Upp till kamp … för … Humanismen!

Rundar Blockhusudden. Ack blåa vattenvidder, ack skönhet. Naturen, en konstnärlig installation av gudomliga proportioner.

Och sen mötte jag en sådan här:

 

 

Kanske konstnären själv? Vem vet? Det är mycket man inte vet.

Vi sprang ikapp en sväng, men två ben är ju inte mycket mot fyra. Bocken bockade för sällskapet, drog strax till skogs i (uppskattningsvis) 2.50 fart.

Vidare backen upp mot Rosendal, och så ner igen och bort mot Djurgårdsbron. Och Narvavägen upp, och snart var man hemma igen.

Ingen dum början på denna dag. Kunde man tala om en Skärtorsdag i rosa skimmer.

Glad Påsk!

---

 

Upp med ett ryck. 05.55. Fönster upp. Kallt! Långtights på. Mot Djurgården. Frost i ekars skugga. Ånga över Saltsjön. Vackert. Men arma fingrar. Frysta.

På Djurgården står tiden stilla (före frukost).  Årslag plaska. Är det gamle Bellman på väg?

Som i Epistel no 25. Den frustar vi friskt, i poetisk yra, under 12 km lugn löpning.

Blåsen nu alla,
Hör böljorna svalla,
Åskan går.
Venus vil befalla,
Där Neptun rår.
Simmen Tritoner,
Och sjungen milljoner
Fröjas lof;
Svaren Postiljoner
I Neptuns hof. –  –  –
Se Venus i sin pragt,
Kring hänne hålla vakt

Änglar, Delphiner, Zephirer och Paphos hela magt;
Vattu-Nympher plaska kring

I Ring. –  –  –

Foglarna titta
Och fiskarna spritta
Ur sit rum;
Gastarna de sitta
På hafvets skum;
Vädrena susa,
Sig böljorna krusa,
Bugna ner;
Skyarna bli ljusa,
Och Solen ler. –  –  –
Venus på fältet är,
Snäckan som hänne bär,

Sirad med Vimplar och Blomster, den gula vassen skär;
En Triton med Solhatt stor

Nu ror. –  –  –

Dån hörs från logen,
Och säden fullmogen
Blixtrar nu;
Göken gal i skogen
Så matt Kuku;
Kråka och vipa
Nu näbbarna slipa,
Flyga snällt;
Pan han tar sin pipa,
Och blåser gällt. –  –  –
Hjortarna stångas, slåss;
Älgarna fly som bloss;

Glimmande, Simmande, Venus hon lemnar sin Caross,
Går in i Palemons Tjäll

I quäll. –  –  –

Venus du täcka,
Fritt lemna din snäcka
Vid vår strand;
Lustan sku vi väcka
Med glas i hand.
Ach! mina Vänner,
Hvar en af Er känner
Mina drag;
Blåsen goda männer,
Valdthornen tag. –  –  –
Du Ulla Winblad kåt,
Gunga i Roddar-båt.

Du är vår Venus, Mamseller, Gesäller gör din ståt;
Stig i land på Paphos ö,

Min mö. –  –  –

Om denna Parken,
Rår Kärleks Monarken
Och en Kung;
Djurgåln heter marken;
Stöt Valdthorn, sjung!
Sjung til exempel
Om Fröjas små Tempel
Som här stå,
Med uråldrig stämpel
Och Måssa på. –  –  –
Sjung här om Jungfru-mord,
Om hur en Brud blir gjord,

Hur under Valdthorn hon kämpar och spritter på et bord.
Ulla Winblad, ingen skymf,

Min Nymph. –  –  –

Nig nu och buga,
Träd in i min stuga,
Dansa om.
Fröjas barn ä sluga;
Kom Ulla kom.
Hör du ej suset?
Si Värden i huset
Fader Berg;
Valdthornet och kruset
Ge Gubben färg. –  –  –
Djurgårds Herdinna snäll!
Här är Palemons Tjäll;

Här ser du herdar som ragla båd morgon, middag, qväll,
Herdar utan lamb och får.

Gutår! –  –  –

Blås Musikanter
För Ulla galanter
Och förnäm.
Skira Engageanter,
Och Diadem!
Putsa Chignonen,
Och sväng Roberonden
Vid och stor.
Blåsen i Portgången
Et ståtligt Chor. –  –  –
Dyrka Cupidos namn;
Öpna din varma famn;

Pusta och flåsa och flämta och blekna som en hamn.
Hjertat klappar, Pulsen går,

Han slår. –  –  –
Corno

Sjungom nu alla!
Lät kärlek befalla
Våra lif;
Lät oss Spelmän kalla
Til tidsfördrif;
Svalkom vår tunga,
Och låtom oss sjunga
Glädje-sång;
Dansa gamla, unga
Nu på en gång. –  –  –
Nympher och friskt Calas,
Vällust i blod och glas,

Sömniga ögon, friskt hjerta, Fioler, Sång och Bas
Hvar Epistel innebär

Och lär. –  –  –

OCH SEN  sms:a brorsan och sa han morgonsimmat och simmat snabbare än en löpare som sprungit maran på 2.37. Strongt.

Å andra sidan springer jag nog snabbare än Therese Ahlshammar …

---

 

Lördag e m. Snabb (får man väl säga) distans, 10 km, 41.50. Totalt 14 km. På rullband, och jag vet. Vårsol och allt. Men på bandet slipper man hålla farten. På bandet håller bandet farten. Man bara hänger på. Slipper tänka.

Tänkte efteråt. Springa kvalitet varannan dag, det är nog bra det.

Vaknade söndag morgon, alltså i morse. Morgonsol, sömning stad utanför fönstret. Staden ännu inte vaken. Någon enstaka hundägare med svart plastpåse i handen. Plockgodis för, tja, grönsaksrabatter?

Suget blev för stort. Ingen karaktär. Måste ut och springa, äga Djurgården. Innan lämmeltåget av promenerare tar över framåt lunch.

Vid vändpunkten. Ena hållet:

Andra hållet.

Och man ropa: God Morgon Världen!!

---