Äventyr i Pyrenéerna
Efter att ha spenderat hela onsdagen i förra veckan på Arlanda flygplats (det snöade i Gbg där vi skulle mellanlanda…) så kom jag äntligen iväg till Pyrenéerna. Från Arlanda hade jag sällskap med Karin och Raul från Pampas Travel och väl framme i Barcelona mötte vi upp med Sofie Nelson, Angelika Sverdrup och Abelone Lyng.

Alla bloggar för Runners World och ni hittar deras bloggar om ni klickar på deras namn. Det var så kul att äntligen få träffas och lära känna varandra lite bättre. Vilka tjejer! På flygplatsen hämtade vi sedan upp en hyrbil och begav oss mot resans första stopp Alquézar. Längs med vägen blev det ett stopp på en väldigt typisk vägkrog för lite middag och kaffe. Det är kul att bila då man verkligen får tillfälle att komma mer in på den riktiga vardagen i landet så det var vi och lastbilschaufförerna – riktigt charmigt.
Väl framme på hotellet, klockan två på natten till följd av vårt försenade flyg, var det väldigt skönt att få gå och lägga sig. Arlanda i all ära men att vänta i åtta timmar tar på krafterna. Eftersom att det var helt beckmörkt när vi kom till hotellet var jag helt förundrad när jag fick se utsikten och soluppgången dagen efter.
Om utsikten var fantastisk så var frukosten nästan ännu bättre och då förstår ni vilken fantastisk frukost som serverades. Mycket lokala specialliter och allt gjort med kärlek.

Vid frukost kom även de guider och fotografer som vi skulle få springa tillsammans med under dagen. Santi som var en av guiderna arrangerar även det sagolika loppet Ultra Trail Guara Somontano. Eftersom att jag aldrig tidigare sprungit i Pyrenéerna kollade jag in guidernas skor och kläder för att få en föraning om hur jag skulle klä mig. Skorna var La Sportiva och Salomon med ganska grovt mönster. Därav föll mitt val på Salomon S-labs Wings till första dagen. Utöver guider och fotografer kom även borgmästaren förbi och hälsade. De är så otroligt måna om sina besökare och jag kände mig verkligen som hemma.
Efter frukosten packade vi ihop och begav oss 20 minuter med bil till området där vi skulle springa för dagen. Det var ett fint område med omväxlande sten, bäckar och fantastiska vyer. Utöver det var det en och en annan taggbuske. Det var en väldigt fin dag i sällskap med fantastiska människor.
Det blir sällan fel när man blandar härliga människor med en gemensam passion för löpning, berg och naturen. Det skapar en speciell atmosfär där jag trivs som bergsgeten på bergstoppen.

Dagen avslutades på bästa sätt med god mat. Fortsättning på äventyret följer.