#downshift – Fortsatt strävan mot en mer hållbar konsumtion


Jag har skrivit tidigare om att förenkla. 5 tips för att konsumera mindre. Scrolla ned så slipper du allt i början.

Sara skrev väldigt bra om downshifting häromdagen. Och vi har alla vårt eget take på det. Vi är, som jag kommenterade hos Sara, förresten väldigt få som kan ägna oss åt att förenkla. Det är vi som har det lite för bra. Som liksom ackumulerat saker och prylar i kalender och rent fysiskt som vill göra som han i introt till Anslagstavlan. Det är ett lyxproblem ska vi veta. Men man ska gräva där man står och allt det där.

Jag har tänkt på det här med kläder och skor. Jag har gått ned en storlek och har ett jobb där jag ”ska” se proper ut. Jag behöver lite nya kläder men vill inte köpa sånt som är i mode nu men inte nästa år. Försöker tänka sånt som håller länge. Optimera garderoben liksom men tycker det är svårt att hitta tid till att shoppa. Det finns ju ungefär tusen saker iallafall jag hellre gör.

Samma gäller mina träningskläder. Det känns ju inte så logiskt att promota olika märkens kvalitet men sen ska det ändå skaffas nytt inför varje säsong?  Visst det händer saker rent tekniskt med nya material men inte så revolutionerande på alla fronter så man måste skaffa nytt bara därför? Men det är ju det som de tjänar på förstås. Jag är sponsrad och samarbetar med Falke. Kläder med riktigt bra kvalitet (ja de är tyska). Om jag förespråkar hållbarhet och berättar om deras kvalitet vore det väl konstigt om jag skulle skaffa massa nya träningskläder inför den här kommande höst och vintersäsongen? Vad har jag för trovärdighet då?

Jag får nya grejer om jag vill men har så bra saker kvar sen förra året som kommer hålla flera år till så jag fortsätter använda dem och om det är något som saknas så skaffar jag det. Inte så spännande, men hållbart och känns bra i hela kroppen- både insida och utsida.

Jag försöker göra så gott jag kan i vardagen men ofta är man beroende av att större stukturer- som ens arbetsplats till exempel stöttar. Att det går att sopsortera där man bor. Och så vidare.

Men ofta kan man göra mycket själv. Mycket medvetna val som man får investera lite tid i att göra i ett första steg men sen vet man vad man ska välja och hur.

Konsumera mindre är en sak. Välja rätt både ur ett hållbarhets och rättviseperspektiv är ett annat. Vi vill göra rätt och vi har många faktorer som hjälper. Fairtrademärkning, KRAV och så vidare.

Igår lunchade jag med Anki Sundin och vi pratade CSV. Creating Shared Value som handlar om att göra hållbarhet till business i flera led. Nestlé, Coca Cola och Unilever är riktigt bra på det här.

Ankis pod Mat och Marginaler är ett riktigt bra sätt för dig som är intresserad att få tips både på företag att handla av men även lite food for thoughts som du kanske kan applicera både privat och på arbetet. In och lyssna!

Och om du och eller din arbetsplats gjort något bra hållbarhetsmässigt- berätta! Jag vill så gärna skriva mer om det här ämnet.

Majnumret ute i butik nu!

Ur innehållet:

  • Spring bort din stress
  • Trailfeber
  • 14 trailskor testade
  • Maratonspecial
  • Fokus på rumpan
  • Maxa milen
  • Vila med Yinyoga
  • 6 löparprylar du inte kan vara utan
Antal kommentarer: 1

Ann-Sofie Forsmark

Hej Gael!
Tack för din kommentar.
För det första- Runners World styr inte innehållet i min blogg. Jag menade inte att de här företagen är fläckfria på något sätt. Det jag ville belysa här är att av de ”stora jättarna” så finns det de som faktiskt även gör bra saker men absolut- de har säkert inte bara rent mjöl i påsen. Jag är ju ingen konsument direkt av deras produkter men har läst om deras CSV-arbete (inte regelrätt miljöarbete eller CSR) och ville nämna dem- och kanske väcka intresse hos läsare att läsa vidare. Det finns flera företag som förtjänar helt egna inlägg- det kommer!



Du måste vara inloggad för att kommentera. Logga in

Tips på uppladdning sista dagarna inför ett lopp


Ja det här går det att skriva spaltmeter om också. Och vad du äter och timingen kan absolut påverka.

Även om du har en stark ”fettdrift” så är det aldrig fel att ha båda drivmedelstankarna fulla när du står på startlinjen. Kolhydrater är lättare att omsätta till energi än fett vid hög ansträngning. Och hög ansträngning brukar det bli på lopp.

Men för att stimulera fettförbränningen extra mycket kan man försöka undvika att proppa i sig snabba kolhydrater inför loppet. Och gärna äta de kolisar man äter efter ett träningspass då man, enkelt förklarat, har fler dörrar in till lagren i musklerna.

Snälla kolhydrater med mindre och mindre fibrer ju närmare loppet du kommer är också ett sätt att undvika magtrassel.

I programmet Hårdträning ger jag lite tips på saker att äta och hur du kan träna sista dagarna inför ett lopp. Ska du köra Lidingöloppet på lördag så kan detta passa bra om du funderar över ett upplägg.

Kika in här vetja!

#Måndagspeppen- Hälsan först, prestationen sen


Värsta egoinlägget coming up för jag tänkte skriva om mig själv.

Om ni följt bloggen vet ni att jag dragits med trilskande nerver som också blev öm rygg. Och sen i mars, trassel med magen vid några tillfällen och droppen som fick bägaren att rinna över var de fruktansvärda smärtor och diarré (sorry känsliga läsare) under Irontrail i slutet på augusti. Där någonstans fick jag nog.

Det var som jag mådde så himla bra till 90 % men det var något som inte stämde. Jag fattade att ryggen kom av att jag gått och burit vår lilla buddhabebis lite fel (hallå ergonomiska skötbord och spjälsängar?) och magen började spåra ur precis när jag slutade amma. Vi har tarmcancer i släkten, en tarmsjukdom och även om jag funderade på laktosintolerant så stämde det inte riktigt.

Jag hade ju tänkt träna hårt och sikta på 100 miles och bli jättestark och sånt där men någonstans i somras så fick jag ta beslutet att bara försöka ta hand om mig först. Det går inte att lägga prestation där inte en grund av hälsa finns.

Så.

Jag sökte hjälp för min mage för några veckor sen och fick komma till en fantastisk läkare som inte bara ”ja du har väl IBS” utan verkligen tog fasta på mina problem, på ärftlighetsfaktorn i cancer och hur dålig jag varit några gånger. Undersökning, prover och idag undersökning (inte av det charmiga slaget). De är inte klara men nu vet jag iallafall att jag är laktosintolerant vilket inte är några problem och inte så konstigt: avskyr ju mjölk, grädde, glass och allt som är ”vitt och rinnigt”. Lågt järnvärde hade jag också vilket jag inte ens hade när jag var gravid.

Och när magen ballar ur på laktos så ballar den ur på gluten. Och bara jag vet det här så kan jag vara extra snäll mot magen inför och under lopp och annars också för den delen. Det känns så bra att veta.”Järnterapi”, mindre keso och kvarg. Som är nästan det enda med laktos i mjölkproduktväg jag äter ändå.

Och ryggen. Ja. Tids nog ska jag berätta vad jag gjort.När jag vet exakt vad det är som funkar. Jag vet inte än. Men det börjar funka bättre. Vänsterbenet är med i matchen. Nerverna har slutat bete sig som ilskna vakthundar. Jag har inte sprungit ett pass utan att nerverna antingen känts av eller gjort ont på väldigt länge men idag på vägen hem från jobbet så bara hände det. Det flöt på. Det kändes inte ens. Det var nästan absurt. Är så van att det börjar strama lite och antingen stannar det så eller så blir det värre och jag får avbryta . Men idag- nada.

Det är lång väg kvar. Men med hälsan på plats så kan man fundera på prestation. Vare sig det handlar om att orka med en hektiskt vardag, springa sin första mil eller springa 16 mil igen.

Hälsan först. Prestationen sen.

Skärmfri och fullständigt närvarande #Logout


Det finns flera hundra saker att skriva om helgens Logout. Det skärmfria myslägret på Svartsö utan telefon eller dator. Men jag ska försöka fatta mig konstruktivt lagom kort!

Logout har jag skrivit om tidigare men en recap: Elin Bjärkstedt och Elin Smith är två driviga underbara coola tjejer som erbjuder Logouthelger där du lämnar ifrån dig telefon och dator och får tid tillbaka. Tid att ”hitta din inre kompass”. Göra massor eller göra inget. I vacker skärgårdsmiljö med supergott kaffe och gudomlig mat. Ja- jag längtade. Och hade packat både våtdräkt, gummistövlar och mycket träningskläder. Och en bok.

Vi var ett gäng på 12-13 personer som de flesta av oss inte kände varandra innan eller ens visste namnen på varandra som skulle dit. Klockan 17.30 gick en Waxholmsfärja från Strömkajen och den 2,5 timma långa resan ut till Svartsö var lagom för att långsamt stänga ned veckan, avsluta saker och komma lite i stämning.

Mörkret låg tungt när Elin B mötte oss på bryggan. Vi fick en enkel men underbart god fikamiddag bestående av bovetepankisar med olika röror och det var så mysigt att sitta i den varma mörka höstkvällen och prata. Och jäklars vad det pratades den här helgen, om man ville!

Vi bodde alltså på nya Svartsö Skärgårdshotell och vandrarhem. Det fanns ett schema med yoga, frukost, baka raw-foodgottis, basta, träna och massage men man gjorde precis vad man ville med sin tid.

Jag gjorde förstås allt. Det är ju så jag är. Har massor av energi och nyfiken på allt. Åt förmodligen mest av alla och hann springa två svängar. Ändå var det så himla lugnt och ostressigt. Jag var verkligen närvarande. Gick och plockade lingon i solen. Satt på en sten vid havet. Smög på rådjur tidigt på morgonen. Satt på en stol och pratade länge utan att behöva springa iväg och göra något annat.

Att vara utan telefon var inga som helst problem. Jag saknade att kunna dela med mig av det jag såg och upplevde men visste att fotografen Linus skulle fota och skicka bilder. Ville kolla med N att allt var ok med honom och barnen men visste att det fanns ett fast nummer att ringa till om det var något.

Ja mina korta löprundor måste nämnas. Nog för att jag springer utan koll på tid och fart i vanliga fall men här gick jag verkligen in för att bara uppleva naturen och känna steget. U.n.d.e.r.b.ar.t. Underbart.

Men. Bäst av allt den här helgen:

Mötena. Diskussionerna. Utbytena av erfarenhet. Få ta del av så mycket kunskap och ha så kul ihop.

Jag och Sara är nog på pappret och på flera sätt extremt olika men hittade varandra i köket där hon vet vad hon gör, minst sagt, och jag ofta var för att äta det hon lagade. OMG vilken god mat. Och vilken tjej!

Manne och jag körde både Tauff och Crossfit ihop och det var länge sen jag skrattade så mycket under ett träningspass. Manne driver för övrigt ”Pappapodden” som jag, sist på bollen, hittat nu och ska lyssna på.

Och med fina Malin aka Gott by Malin bollade jag (haha) raw foodbolltankar och fick lära mig hur man gör en supergod rawfood cheesecake.

Ulle Rylow var vår yogalärare och jag gillade verkligen hennes klass. Kravlös men tydlig och väl avvägda rörelser för tidig morgonyoga.

Elin och Elin är ett galet bra team. De är lugna, trygga, raka och enkla att ha och göra med. De har koll på det här. Det är ”inga problem” och det är superkvalitet på hela resan utan flum och trams. Det är varma och omtänksamma och ja, helt underbara.

Och det vara bara en del av alla de fina möten som uppstod. Ingen glömd. Elin och Elin hade verkligen lyckats få dit otroligt spännande och fina människor. Jag fick en känsla av enorm tacksamhet för att få träffa dem alla. Rikt! Häftigt!

Jag kan verkligen rekommendera detta både som en sak att göra ”utan att känna någon” eller med den eller de du vill spendera riktigt fin tid med. 

För er som vill ha en konferens långt från torra kanelbullar och fyrkantiga mötesrum där hälften av uppmärksamheten ofta går till att hålla koll på telefon och mail och energin tryter, det här är för er. När det ska skapas nytt och man vill låta kreativiteten flöda så behövs något nytt. Det här är nytt. Och ändå inte. Back to basics.

Tack alla inblandade för en helt magisk, god och givande helg! Jag är laddad och inspirerad!

Jag har #logout


Fredagkväll till söndag eftermiddag den här veckan är jag iväg på något som jag redan vet kommer vara något av det mysigaste och skönaste jag gjort på länge länge.

Jag är på logout och du kan läsa om vad det är här.

Jag håller mycket på med mina telefoner och dator men det känns inte alls jobbigt att lägga bort dem. Det är ju inte där det händer liksom men det är genom dem man vet mycket om vad som ska hända, har hänt och kan reda ut vad man vill ska hända.

Det verkar gå att göra så mycket men jag ser fram emot att vara nära havet. Det är ju det jag saknar mest ”i det här livet”. Kanske vara i havet om jag känner för det då.

Det klassiska för en småbarnsmamma är kanske att längta bort för att få ”egentid” men det enda i-landsabret för mig är faktiskt att vara borta från barnen. Jag älskar att vara med dem på helgerna. Älskar att sitta vid frukostbordet med dem. Tycker inte de är jobbiga. Får sova hela nätterna även om morgnarna ibland börjar 05.30 men det är verkligen inget problem.

Men nu ska jag verkligen uppskatta att bara kunna fokusera på mig själv. Och träffa flera spännande människor som också ska dit.

Sova. Äta. Springa lite. Yoga. Slappa. Basta. Bada. Läsa en bok. Och ..tja! Det jag känner för.

Packlistan vi fått indikerar utomhusäventyr och det ser jag verkligen fram emot.

Rapport kommer. Kika in på hemsidan och se om det lockar dig också!

The return of… #foods4everydaychamps Quinotto med lax


Det var ett tag sen jag delade med mig av

* Enkla

* Goda

* Näringsrika

* Snabba

* Disksnåla

..recept. Eller vadå recept, mer ingredienslistor. Jag gör ju allt på en höft.

I veckan blev det en man-tager-vad-man-havermiddag som trots skepsis från familjen innan blev väldigt gott. 6-åringen åt upp allt på tallriken i ett huj! Quinoa till en ettåring är bara kaos. Det är bäst att binda ihop det med något smetigt om de ska äta det själva.

Du behöver för 2-3 vuxna

3 portioner quinoa (eller varför inte koka en stor batch så har du till annat.

4 laxfiléer

en lök

4-5 matskedar pesto

en paprika- gul eller röd

peppar och lite örtsalt

Tina lax så den är tinad när du börjar med maten.

Koka quinoa enligt recept. Gärna med lite buljong.

Svetta (snälla finns det ett bättre ord? Men inte steka alltså) en lök, och en paprika lätt i en stekpanna mot slutet av att quinoan kokar.

Bryt ned tärningstorabitar av laxen i stekpannan (så slipper du söla ned en till skärbräda). Rör runt och sleva i peston. Rör igen och sänk värmen. Rör ned quinoan och servera med en god sallad och kanske lite parmesan.

#Gört!