Nr 7 ute i butik nu!

Ur innehållet:

  • Maxa din löpning. Höstens bästa träningsupplägg
  • Test: 9 nya kolfiberskor!
  • Mot myren! Löpträning som ger resultat
  • Allergi? Så vet du om du har det
  • Epidemiolog Anders Wallensten brinner för löpning
  • Trotsa Covid-19. Träna säkert i höst
  • 8 veckors vila är ok!

 

Bli plusmedlem nu

Du måste vara inloggad för att kommentera. Logga in

I like how it feels


Jag gillar ljudet av grus som nuddas ungefär 180 gånger i minuten. Av snö. Av knarrande sand. Av en spång. Av kråkbärsris som river runt vristerna.

Känslan av att plumsa i en geggig pöl men hitta fäste.

Jag gillar när det bränner i låren. När de talar om att ”vi har jobbat idag”. När jag ser min profil i ett fönster och höften fortfarande är fram fast jag just tuggat i mig 5 mil. Foten landar under kroppen och hållningen är stark och stolt fast orken tryter.

Jag älskar när magen putar ut lite vid inandning. Att kunna andas långt ned. Att den där låsningen är borta nu.

När armarna får vara med i en uppförsbacke. När det väser i halsen för syret i muskeln tar slut.

När jag vänder efter en backintervall och knappt orkar stå rakt men står emot reflexen att fälla framåt. När benen är sura som citron.

Jag längtar till barrtäckta stigar och snabba fötter. Jag längtar till och med efter asfaltslöpning i stekande sol.

Jag längtar enormt till att få springa längre än jag någonsin gjort. Fortare än jag någonsin gjort och ännu mer terräng.

Jag längtar till mer löpning men jag älskar känslan i varje löppass.  Varje pass har sin känsla, sin lärdom och inget går att ta för givet.

Att ta miljoner löpsteg men kunna framkalla minnet av ett enskilt och längta efter känslan av ett enda.

 


Du måste vara inloggad för att kommentera. Logga in

Snabbare starkare löpare- bokrelease


20130321-154958.jpg

Idag var jag på kostkursen igen. Funkar bra det här med att plocka russinen ur kakan. Idag handlade det om naturläkemedel och kost vid sjukdom. Väldigt övergripande men mycket att fundera över ändå!

Jag smet lite tidigare och är nu på väg till UCSP för bästa Magnus bokrelease. Vi har känt varandra i ungefär två år och mitt bästa minne med Magnus måste vara våra två toppturer uppför Skutan förra året. Den första på min födelsedag och den andra med 50 glada deltagare! Härliga minnen!

Magnus bok, vars manuskript jag kikat på handlar hel enkelt om hur du lär dig springa bättre! Med bra teknik, styrka och smart träning. Otroligt snyggt layoutad av grymma Sofie Lantto. Därtill lätt att läsa och använda! Go get it! här kan du läsa mer och beställa. Stort grattis Magnus- ett enormt jobb som ligger bakom att nu njuta av!

Magnus (och mig )kan du träna löpning både på asfalt men mest i terräng på Workout Åre i år.Magnus håller även en löpworkshop 25 april. Läs mer här.

Apropå läsning så kom alla dessa böcker till mig igår. Om någon befann sig vid Vasaparken runt 17.00 igår så kunde man bevittna hur jag testade bästa sättet att springa med en kartong böcker i famnen. Inget jag rekommenderar.

20130321-155403.jpg Vilken av böckerna förutom Magnus bok jag rekommenderar återkommer jag med. Mycket läsning i påsk! Maila frågor om löpning nu!


Du måste vara inloggad för att kommentera. Logga in

Hur kommer jag igång med löpningen? Frågestund!


Jag får den frågan så otroligt ofta. Nätet, tidningar och tv till och med översvämmar av tips och prylar och man får lätt en tanke om att det måste vara rätt knepigt.

Ord som, stegringslopp, tusingar, drop, satelliter (ja till och med rymden ska vara med!!!),tröskelfart, stegar. Vad betyder allt? Behöver jag veta det?

Nejdå. Men det finns en massa frågor därute. Så…

Vi gör såhär! Ni skriver frågor, antingen här eller på mail- jag har redan fått några som jag ska svara på. Så reder vi ut begreppen.

Jag har varit både nybörjare, lat, rädd för backar och intervaller en gång i tiden och fortfarande, trots tycker jag rätt bra kunskap om träning och löpning så är det oftast det enkla som funkar.Och jag är fortfarande nästan livrädd för att springa i grupp- om jag inte leder själv förstås :).

Men fråga på ni. Jag ska ut bland snöflingorna och leta inspiration till ett inlägg hos Lidingöloppet och sen är det yoga precis utanför mitt kontor med Ari Lipponen. Så bra man kan ha det då!


Du måste vara inloggad för att kommentera. Logga in

Annie goes gym goes strong


Jag har varit på klockrena Mornington Hotel idag. Vars entre ser ut såhär:

Jag var med på dag 2 av kursen Diplomerad Kostrådgivare som leds av otroligt kunniga Martin Brunnberg. Jag ska gå fördjupningen men har ihop med Martin kommit överens om delar av grundkursen jag ska vara med på. Idag blev det mest repetition av områden jag läst tidigare: energiprocesser och sådant men alltid värdefullt att höra igen Det mesta jag har läst har jag läst på engelska och det är bra med svensk terminologi för när jag själv ska föreläsa. Det mesta heter samma sak tack o lov!

Mornington Hotel har verkligen lyckats nischa sig! Allt är..genomtänkt! Andra är bättre på att förklara sånt här men jag gillar när det finns ett tänk bakom allt. Bakom fikat. bakom layout. Mat. Bakom vad som finns i omklädningsrum, på toaletter etc.

Och jag ÄLSKAR gym som har roliga grejer! På plan 6 innanför konferensen ligger deras gym. Här var det rena lekstugan: Massa hopprep, kettlebells, bosubollar, yogamattor, rep, pinnar, bollar, medicinbollar, gummiband. Bra maskiner och massa vikter. Och bäst av allt: lite folk! Alla som kom verkade där för att träna. Gillas!

Jag hade en plan:

..men den släppte jag. Gjorde dock alla övningar på pappret men det blev några till. Jag är stark. Fick höra att jag borde träna fitness. Nåja. Det är väl trevligt att man kan se ut så när man tränar styrka sisådär i snitt var tionde dag..hrm.

Kände mig iallafall urstark. Kände ingenting i benen från igår utan hoppade på lådor och hoppade med 10 kg viktplatta och benböjade- förvisso med max 20 kg i famnen/på raka armar men ändå.

Några ord om styrka för löpning

Eftersom löpning, speciellt lång löpning som ultra blir så otroligt repetitivt med relativt små rörelser om och om igen i tusental så ägnar jag rätt stor del av den lilla styrka och alternativa träning jag gör med fokus på explosivitet och dynamiska rörelser för höfterna. De ska få veta att de kan göra annat helt enkelt.

Jag tränar inte småmuskler som bicep och triceps utan jag koncentrerar mig på stora muskelgrupper som jag behöver för att orka bibehålla en bra hållning i flera mil.

Fokus ligger på att utmana fötter, anklar knän och höft att vara starka i flera plan. Göra olika saker- fötter ut fötter in. Hoppa. Vrida.

För överkroppen- stora övningar som armhävningar, och sen mest fokus på rygg och bålövningar. Jag tycker jag har bra muskulär balans men fortfarande är min vänstra höft svag och beter sig skumt vilket gör att jag sätter i foten lite tokigt när jag springer. Gör inte alls ont men jag ska ge den massa kärlek och övningar nu inför TEC.

Imorgon är det en fullspäckad dag på kontoret och sen är det kurs i två dagar till. Det är helt ärligt som semester för mig att sitta i lugn och ro på en stol och lyssna. Problemet är att eftersom jag är min egen avdelning så är det en del i inkorgen att rodda med på kvällen men jag är van att sitta och jobba en timme mellan nyhetssändningarna.

Hade en avstämning med en av mina chefer igår och känner mig trots allt rätt lugn och trygg med att jag gör rätt saker.

Magen och hjärtat säger det också. Så tut tut. Nu tuffar vi vidare!

 


Du måste vara inloggad för att kommentera. Logga in

Värst är bäst


När jag och pappa var ute på fjället en gång när jag var liten så haglade det. Pappa var lite flint och det studsade på hans huvud. Jag tänkte att varför tar han inte mössa på? Det måste göra ont.

Men jag tror att han gillade det så. Det skulle vara lite åbäkigt ibland, och så smakade säkert fikat godare sen. Jag har ärvt lite av det här. Det ska vara lite jävligt. Då är det roligt. Lite snor och spott i nävarna. Inte så mycket pärlor och klackar. De plockar jag av kl 17.00.

Idag var det inga som helst problem att hitta åbäkighet eller jävlighet.

1) Jag har haft ont i huvudet hela dagen. Jättetrött. Jätteseg.

2) Det snöade i sidled, blåste snålkallt. Säkert väldigt halt.

3) N var inte heller så sugen på att springa.

4) Det skulle springas fort. Jag springer hellre 5 mil långsamt än 10 km fort. Så är det bara. Ultramotorn har plockat bort växel 4 och 5 och de vet jag inte hur jag ska få fatt i. Eller jo, det vet jag- träna fart.

Men jag går lite igång på de här obäkigheterna så ut med oss. Runt Lötsjön och ängarna och 2 km uppvärmning avklarat i snigelfart. Så sega. Långbacken tornade upp sig. Tanken var 5 vändor kortbacke och sen 1 km tröskel x 3.

Sket i det. Ville bara mata. Ned. Upp. Sista biten är brantast. Nästan 300 meter backe där de sista 20 meterna är branta. Och hala.

Upp och ned. Mörkret lade sig. Räknade ned. Inget känns långt längre. Kroppen bara kör. Syran låg och pumpade i låren och hann rensas undan på vägen ned. De tre sista var vidriga. Tog slut flera gånger om men energin kom av att jag faktiskt tog mig ut ändå. Trots allt.

Efter sista vändan bestämde vi oss för att lägga in ökningen då. Bättre sent än aldrig liksom. Runt sjön for vi. Benen bara studsade iväg i mycket snabbare fart än jag trott var möjligt efter så mycket backe. Inga problem.

Älskade ben.

Vad har vi lärt oss idag? IGEN?

Att man ALDRIG ångrar ett löppass!20130318-222203.jpg

Inga pärlor till grispass men kanske leopardmönstrat för fart?


Du måste vara inloggad för att kommentera. Logga in