Ge den vad den vill ha!


Det är mycket nu. Alltså på riktigt. Jobbet går i skov, kan man säga, och just nu är vi inne i ett riktigt skitskov, om man får vara så direkt. För mycket att göra helt enkelt. Och vi tacklar alla stress på olika sätt. Jag har valt curling-vägen, och sopar rent framför mig själv och min kropp och ger den precis det den vill ha hela tiden för att den ska orka bära mig genom sådana här perioder. För att den ska tycka att det är ok att jag sitter framför datorn, antingen på kontoret eller på kvällen i soffan hemma, alldeles för många timmar om dygnet. Och för att jag inte ska bli sjuk, vilket vore mycket olämpligt just nu.

För ett par dagar sedan satt jag och chefredaktören Marie sent på kontoret och då ville jag ha pizza. Jag gav mig pizza. Igår när jag åkte hem för att hämta på dagis var jag så stressad och arg att hela jag vibrerade. Jag tog helt sonika sonen Harald med mig till gymmet så att jag fick träna och den värsta stressen släppte. (Och honom gick det minsann ingen nöd på. Han satt med sin iPad i soffan på Nordic och spelade spel, och med jämna mellanrum kom någon och satte sig bredvid honom och snackade lite. Men han var så måttligt intresserade av att snacka crossfit med Númi Snaer Katrinason. Han fattade nog inte att det är en av Sveriges absolut bästa CF-atleter, bara. Jag fick i alla fall ett jättebra pass.)

Och något jag vet att jag mår bra av är frukt till frukost. Så idag blev det en banan, en apelsin och ett äpple med turkisk yoghurt, nötter och honung.Och kaffe. Utan kaffe funkar jag inte. Och jag vet att om jag ska ha någon form av fungerande skärpa i huvudet och om inte min rygg ska göra sig påmind måste jag träna, och den här vecka är det efter devisen ”Upp tidigt och kör skiten ur dig i 30 minuter innan någon annan är vaken”. Det är perfekt då med mina muscle up-pass som är just en halvtimme. Och i morse gjorde jag minsann en strikt pullup utan hjälpmedel! Wohoo! Tidigare har jag kippat sista biten i frustration. Det ska jag fira när jag hinner. Mätt och nytränad inför denna pullspäckade arbetsdag NÄR DAGIS STÄNGER KLOCKAN 15! (Sa hon med hysterisk stämma…)

Nr 7 ute i butik nu!

Ur innehållet:

  • Maxa din löpning. Höstens bästa träningsupplägg
  • Test: 9 nya kolfiberskor!
  • Mot myren! Löpträning som ger resultat
  • Allergi? Så vet du om du har det
  • Epidemiolog Anders Wallensten brinner för löpning
  • Trotsa Covid-19. Träna säkert i höst
  • 8 veckors vila är ok!

 

Bli plusmedlem nu

Du måste vara inloggad för att kommentera. Logga in

3 minuter max


Veckans första test avklarat. Tre minuter all out på trainern. Nu har jag en nivå att hålla på mina VO2 max pass. Latmasken i mig försökte övertala Ambitiösa Arne så talet skulle bli lågt och därmed skulle min vinterträning bli lite mindre tuff. Den debatten blev inte särskilt långvarig. Min 5 år gamla son gjorde mig sällskap ute på balkongen under uppvämningen. Han anklagade mig för att vara långsam och han var minsann mycket snabbare än vad jag var. Rätt stöddigt från en kille som är tre äpplen hög och fortfarande kör på en röd springcykel men kommentaren tog ändå där den skulle. 

För er som är träningsnördar så går testet till exakt såhär:
15 minuters uppvärmning i transsportfart @ 200-220 watt. 
10 minuter i halv Ironmanfart @ 270-280 watt.
2 minuter lugn trampvila @ 180 watt.
Maxtest, 3 minuter så hårt det är möjligt men ändå jämnt tryck.
10-15 minuters nedrull @ 190-210 watt.

Jag lyckades ligga över 430 watt under hela testet, peaknivå 451. Sista 45 sekunderna var hyfsat obehagliga men nöjd över hur jag disponerade det hela. Helt slut i mål men behöll trycket trots en ganska spänstig öppning.

Fick noll cred av min son när jag var klar. Han klagade på att jag såg trött ut och glodde vidare på Hjulben & Gråben. 

Imorgon 5×1000 på Bosön. Ska märkligt nog bli riktigt jävla kul?!

Nelker
 


Du måste vara inloggad för att kommentera. Logga in

Asså, vad är det med biceps?


Varför kan jag ligga och köra tricepspressar mitt bland folk utan att skämmas, eller knäböja helt ogenerat på gymmet, men så fort det vankas isolerade övningar för biceps händer något. Jag menar – stå där med ett par hantlar och köra bicepscurls som en PAJAS! Varför är det så? Varför skojar vi på redaktionen om just dubbelbiccar när vi ska göra narr av byggig styrketräning? Ja, det är väl just det – det känns byggigt. Framför allt när jag tränar på ett annat gym än på Nordic, för då är det ju plötsligt speglar överallt – som man naturligtvis står och glor i! I morse ställde jag mig helt sonika och glodde in i en tom vägg i stället för att slippa känna mig som ett stort byggo. Mina medtränande, som vid 06-tiden drar åt det byggigare hållet, tittade på mig som om jag vore världens största kuf, men jag kan inte med att stå och titta på mig själv, högröd i plytet med två hantlar i händerna. Men jag vet att jag behöver mina curls. Väggen mot muscle ups går via ett par kick ass biceps! Bland annat.

Men jag tror att jag lämnade det byggiga bakom mig när jag körde långsamma bear crawls fram och tillbaka över golvet. Att krypa omkring på alla fyra anses visst inte vara en ok övning. Det går ju inte att titta sig i spegeln samtidigt gubevars!

Nu väntar en maratondag på jobbet. Alltså att jag ska jobba länge. Inte att jag ska springa 4,2 mil. Snart ska nämligen första numret av Women’s Health in till tryckeriet. Wiii!

 


Du måste vara inloggad för att kommentera. Logga in

Bålengagerande död insekt


Jag brukar inte träna på helgen, den är vigd åt att leka med bilar, bygga lego och gå på kalas. Men förra veckan blev lite knepig, så den här veckan fick jag stoppa in ett av muscle up-passen idag. Det var ringrodd med fötterna på låda, enarmsrodd med hantel, Zotman curls (bicepscurls där man vrider underarmarna så att man har handlflatorna uppåt på väg upp, och neråt på väg ner) och sist men inte minst övningen med det fina namnet core engaged dead bugs. En ny övning för mig, men jag gillade den verkligen! Se filmen nedan och lägg in i ditt träningsprogram! BUMS!

Och nu börjar sista veckan före julledigheten – en ledighet som alla på redaktionen har gjort sig grymt förtjänta av! Och lite träning blir det ju också, förstås.


Du måste vara inloggad för att kommentera. Logga in

Première semaine


Äntligen en obruten vecka med struktur. I mitt fall innebär det endast 10-15% tapp av vad som står på schemat. Kan inte komma ihåg att jag lyckats uppfylla ett veckoschema till 100%. Inte helt säkert på att det är meningen heller. För vissa verkar tränarens anvisningar vara viktigare än resultaten och välmåendet. Självklart är ambitionen att följa det som står till punkt och pricka men alla som lever ett riktigt liv vet att det är svårt om inte omöjligt. Jobba 50h i veckan samt leva med en familj med två barn är sällan långtråkigt och det händer hela tiden saker som gör att man måste omprioritera & kompromissa. Inget konstigt med det egentligen. Har mått så mycket bättre sedan jag insåg detta och tog strukna pass med ro. Kanske därför jag kör så pass hårt när jag väl tränar, vill nog verkligen ta vara på tillfället helt enkelt. Make it count!

Kör fortfarande väldigt korta pass. Även om rubriceringen är distans respektive tröskel så borde det nog egentligen stå förberedande distans- & tröskel. Har kanske inte riktigt hållt mig i det lägre intervallet av angiven intensitet men börjar misstänka att min tränare med flit sätter lägre farter än vad jag klarar för att hålla ner tempot lite?! Oavsett är det riktigt bra att ha en förberedande månad innan man kör för fullt igen. Märker att det är mycket som ska acklimatisera sig och inte bara musklerna innan man är redo. Kosten, sömnen, temperamentet & psyket behöver tid för att falla på plats. Redan märkt en stor förändring på hur mycket jag behöver sova och äta för att orka med och inte tappa humöret m.m. 

Denna vecka som kommer blir lite annorlunda då jag ska genomföra två stycken maxtest på cykeln. Gör dessa för att veta exakt var jag ligger så jag tränar på rätt watt framöver. Detta kommer självklart korrigeras löpande varefter träningen går framåt men viktigt att redan nu optimera de pass jag kör. Kan tyvärr inte köra på de watt jag körde på i somras, inte än i alla fall. Man får trots sårad stolthet köra på den belastningen man är tränad för. Man får försöka se saker och ting på längre sikt och inse att belöningen kommer senare.
Imorgon under ett 45 minuters trainerpass skall 3 minuter på max blåsas ur mina ben. Låter kanske inte som något farligt men testa hålla 430-450 watt så ska ni få se. På torsdag är det lite värre, 20 minuter all out. På landsväg hade jag längtat dit men nu ute på min balkong stirrandes in i ett rostigt räcke är det inte fullt lika roligt. Ska dessutom försöka kräma ur mig 330-350 watt. Gissar att min Tacx visar ca 5% mer än min Quarq som för närvarande ligger i en skokartong och väntar på att monteras på min nya cykel.

Tisdagens Terrible Tuesdays pass på Bosön är 5×1000 meter, start 4:30 min, ståvila. Förra året när vi körde det med startid 5:00 så hade vi sub 3:20 på de tre sista. Räknar inte med att klara det men värt ett försök om benen känns bra. Har faktiskt kunnat känna små små ljusglimtar under de pass jag körde i veckan. Kanske är det så att formen är på gång?!

Tack för visat intresse!

Nelker

Gissa vem av Svenskarna som kom först till Kona för att acklimatisera sig? 

 

 


Du måste vara inloggad för att kommentera. Logga in

Träning i svinottan


Jag älskar att träna på morgonen. Jag har inget emot att gå upp i svinottan och köra ett crossfitpass innan de flesta ens har funderat på att börja snooza. Faktum är att när jag springer MÅSTE det vara på morgonen. Direkt från sängen ner i tajtsen. Helst ska det inte gå mer än tio minuter från sömnen till spåret. Har jag varit uppe så mycket som ett par timmar klarar jag knappt att springa alls. Man är nog antingen eller. Antingen är du som jag och älskar att tanka endorfiner innan solen gått upp, eller så förstår du knappt vad jag skriver och kan inte tänka dig att träna före lunch. Och jag säger verkligen inte att man måste träna på morgonen, men för mig har det underlättat mycket och gjort att jag hinner med den träning jag vill.

Vill du få lite morgonträningsinspiration så kan jag rekommendera att följa några morgontränande på Instagram. Kan de kan du!

Mina tre morgontränings-favoriter på Instagram är:

1. Sofie Lantto – lanttolife. Just nu är det inte så mycket morgonträning, men när min kära kollega och inspirationskälla Sofie börjar simma igen i vår inför nästa triathlon-säsong kommer de underbara morgonbilderna från Eriksdalsbadet igen. Love it!

2. Madelinn Fernandez – madelinnf. Som PT kör übercoola Madelinn skiten ur sina klienter och grupper svinatidigt på morgonen. Följ henne och du kommer snart att vilja vara en av de som är med där inne i salen bland svetten och vikterna.

3. Paolo Roberto – 1paolo2. Kungen av morgonträning som till och med fick sitta i en tv-debatt och försvara sig för att han la upp bilder på morgonträning. Blir man inte inspirerad av det har man inte förmåga att bli inspirerad.

Själv var jag uppe klockan 05.00 i morse för att hinna till mitt 06.10-pass på Nordic. Men dit går jag inte bara för att det är skönt att ha träningen gjord. Dit går jag för att få uppleva stämningen som bara infinner sig där just då. Ta mig fan magiskt.

I morse var det ryck på schemat. Som oombedd kameraman hade jag min medtränande Rikard Jonasson som lyckades fånga två ryck på film – en high hang power snatch (alltså att man börjar med stången väldigt högt upp och avslutar med en kort landning) och en hang squat snatch (alltså att man börjar med stången ovanför knät och landar i djup squat.) Och nu vill jag inte ha några pikar om att jag har ynkligt med vikt på stången, JAG VET DET, tack så mycket. När man inte får börja längre ner än låren med stången har jag svårt att få ordentlig fart på den.

Nur är det korrekturläsning och fix och pill med första numret av Women’s Health på schemat. Och sedan liten försenad födelsedagsfest.

Fin fredag på er!


Du måste vara inloggad för att kommentera. Logga in