Det är fantastiskt att ha Johan R som bloggkamrat. Idag skrev han ett jättebra inlägg om stress. Om att det är hur du bemöter situationer, hur du tar det, som gör stor påverkan.
Jag tänker inte dra en lång fysiologisk utredning om stressens påverkan i kroppen (det kan jag föreläsa om om intresse finns). Men du har säkert hört att stress är bra, vi behöver stress osv. Men det ska vara korta tunna skivor!
Det är just att leva under någon form av hot eller konstant utmaning som är utöver vad kroppen och sinnet uppfattar som ”normalt” som blir negativ stress.
Stressorer way back in time var ganska konkreta. Nu är ofta de stressorer, som är det som vi unikt uppfattar som stress för oss, komplexa. De är svåra att sätta fingret på vad, det är svårt att säga exakt när de uppstod och det är svårt att säga när de är oskadliggjorda. Därför svårt för kroppen att stänga av hela stressmaskineriet. Så det ligger ofta ”på” och det sliter på hälsan.
Och så lägger du träning på det. Och träning är stress. Träning är jättebra när du får återhämtning men- stress likväl när det pågår. Systemet är redan belastat och mår bra av rörelse för att ”spola ur” stressens effekt och fylla på den hink av stresstålighet som du har.
Men träning tar av samma hink du redan börjat tömma. Det är just så: Du har inte ett förråd av stresstålighet avsett för träning och ett för resten av livet. All stress håvar ur samma hink.
I den bransch där jag jobbar där vi arbetar med tjänster och rådgivning i komplexa situationer är arbetssituationen ofta otydlig och komplex av naturen. Tydlighet- vilket kan minska stressen, får man ibland acceptera att det är svårt att uppnå, det krävs ett riktigt bra ledarskap och en förståelse för att man nog aldrig kan ha läget helt svart på vitt.
Såhär är det för många. För vi har jobb som ställer höga kognitiva krav. Jobbet stressar. I form av otydlighet, konflikter, hög arbetsbelastning med mer. Det är ofta mycket att göra och lite eller mycket stressigt under tex högsäsong. Jag skulle säga att det är direkt ohälsosamt att på en stor och komplex arbetsvolym lägga en hög träningsbelastning. Motion och lätt träning- ja! Men tullar du på sömn, slarvar lite med kosten, stressar på jobbet och på det tränar hårt så är risken stor att du sliter ut dig. Stresshinken är redan tömd och behöver fyllas på.
Därtill är det många av oss som stressar upp oss över hur vi har det hemma, hur andra har det hemma i förhållande till hur vi har det hemma. Över att vara en bra förälder. Över att vara mindfull, äta perfekt, inte missa något kul/viktigt/hippt och f*n och hans moster därtill.
Vi lägger aldrig de här kraven på någon annan. Men gärna på oss själva.
Många är trötta. Många är aldrig 100%. Många lever med en känsla av otillräcklighet och att inte ha full koll. Har svårt att njuta. Dåligt samvete.Svårt att veta om det är gas eller broms.
Ett sätt att tänka på vad du behöver förändra är att tänka på stress som en vågskål. Som ska vara i balans på iallafall veckobasis.
Plus är sånt som får dig att må bra. Sånt som du gör och lämnar med energi antingen direkt efteråt eller senare. Här ryker alltså riktigt hård träning som du behöver vila efteråt ifrån. En joggingrunda utomhus, en promenad, ett lättare yogapass- något som du känner dig pigg av- det är på plus.
Minus att dag ut och dag in leva med otydlighet och konflikter på jobbet. Att konsekvent arbeta under hög belastning oavsett hur roligt det är. Stillasittande vid en dator och med krav på högt fokus- det är en utmaning om än så lockande för många. Datorn kopplar vi till laddsladd regelbundet. Hjärnan får ofta bara köra på.
Plus kan vara att ordna goda matlådor som du vet att du mår bra när du äter. Eller att strunta i matlådan för att träffa en god vän och äta med hen.
Minus kan vara ett julbord där du vet att du inte kommer må bra efteråt men går på för att det är så man gör i december.
Minus kan vara att träffa folk du ”borde” träffa men som inte får dig att skratta eller bli varm inombords.
Minus kan vara att sätta klockan på fem för att hinna träna innan jobbet fast du ligger back på sömn.
Plus kan vara att sova en timme extra och ta en promenad på lunchen istället för att bli skrikt på i en sal på en stor gymkedja klockan halv sju.
Plus kan vara att avfölja folk på Instagram som får dig att känna dig mindre än när du öppnade appen.
Minus att sträva mot mål som du inte satt med hjärtat.
Plus att ski**a i ett mingel där du känner dig obekväm, istället åka hem, dra på långjalingar och slänga upp fötterna på vardagsrumsbordet och titta på Love Actually.
Ni fattar- inventera vad du har framför dig. Hur mycket plus är det? Sömn? Motion? Bra folk? Träning- då behövs bra sömn och bra käk för att balansera upp. Tufft på jobbet? Då behövs tid till att inte tänka på just jobbet. Tjöta med en go vän. Hinna tjöta med din partner.
Som fd utbränd har jag lärt mig att göra den här matteövningen inför varje vecka. Jag har lagt ribban högt: Jag vill vara pigg och studsa ur sängen nästan varje dag. Inte gå runt och vara trött. För att uppnå det behövs en del ”regler”: Jag vet att jag blir stressad av flera lunchmöten och att behöva jobba ikapp på eftermiddagen. Vet att jag helst springer för mig själv de flesta dagar och inte vill vara borta mer än en kväll i veckan max. Vet att jag måste sova 7-8 timmar varje natt för att vara pigg som en mört. Vet att jag behöver tydlighet så gott det går i den utmanande tjänst jag har. Har lärt mig den hårda vägen. Ibland känns det lite trist, som att man väljer bort roliga saker. Men att få leva livets dagar full av energi och glädje, att se fram emot nästan varje dag- det är en sån rikedom så jag struntar gärna i några events och träningspass för det.
Plus och minus. Räkna! Balansera!
Bild: quotesvalley.com