Lärdomar från min första ultra


För lite mer än ett år sedan stod jag på startlinjen inför mitt första ultralopp, Swissalpine Marathon K78. Vad hade jag gett mig in på? Ett lopp på 78 kilometer, +2560 höjdmeter och en högsta topp på 2739 meter över havet. På lördag står jag på startlinjen inför nästa långlopp, 90 kilometer och +867 höjdmeter mellan Sälen och Mora.

Vad lärde jag mig då under Swissalpine Marathon förra året? Gällande kläder och skor är det viktigt att man springer i väl insprungna sådana samt att man har klippt bort alla lappar i kläderna som skulle kunna orsaka skav. Precis som på Ultravasan på lördag kunde man under Swissalpine Marathon skicka med en väska som man får tillgång till senare i loppet. Det regnade under hela loppet och jag valde att byta kläder och skor. Jag insåg då att det hade vart smidigt med ett race belt som nummerlappen sitter på så att man slipper fumla med säkerhetsnålar. Ett race belt är också väldigt praktiskt om temperaturen varierar mycket under ett lopp och man behöver ta av och ta på jackan flera gånger då man kan sätta nummerlappen utanför jackan inta att nåla om något. Under Ultravasan så ska tidtagnings chipet sättas runt ankeln vilket är väldigt bra. Det var inte så lätt att snöra om chipet med frusna händer när jag bytte skor på Swissalpine.

Energimässigt lärde jag mig att jag måste bli bättre på att äta riktig mat när jag springer långt. Jag har väldigt svårt för att få i mig någon form av fast föda som smakar mat och buljong. Resultatet av det var att jag blev väldigt trött på söta bars och gels. Jag försöker alltid att äta bars i början av loppet och spara gels till senare i loppet när jag verkligen behöver energin. Det gick bra tills dess att jag tröttnade på gelen. I slutet av långa lopp är den energin som funkar med magen alltid bra energi. Man kan bli förvånad över vad man kan äta och vad som inte funkar. Jag har svårt för allt som har en stark doft men det som smakar choklad går ofta ner.

Det finns vattenstationer utmed banan under Swissalpine men jag valde ändå att ha en ryggsäck där jag kunde ta med vatten, extra kläder och energi. Några kilometer i stökig terräng tar ibland lite längre tid än vad man har tänkt sig och då kan det vara bra med lite extra vatten. Jag har mycket lättare för att dricka vatten ur en slang jämfört med ur en pappersmugg. Det är dock ganska krångligt att fylla på en camelbak under loppets gång och jag skulle nog nästan rekommendera att ha lösa vattenflaskor som är lättare att fylla på i ryggsäcken.

Hur tar man sig an ett ultralopp mentalt? Jag insåg ganska snabbt att det inte är någon idé att börja räkna kilometer, det känns ganska jobbigt om jag skulle tänka att nu är det bara 89 km kvar när jag hade sprungit en kilometer. Det är bara att fortsätta att springa och att hela tiden röra sig framåt. Det är ibland lätt att säga men ganska svårt att göra. Det blir så konstigt när man tänker att nu har jag sprungit ett marathon och nu är det ”bara” ett marathon kvar. Distansen blir ganska orealistisk. Jag brukar försöka sätta orterna eller bergstopparna som man passerar som delmål istället. Jag sprang med min sambo de första sex milen av Swissalpine och vi försökte hitta på lekar under tiden som att räkna upp alla länder på en viss bokstav, det gick inte så bra eftersom att vi var så trötta. Den sista milen under Swissalpine kändes extremt lång, jag sprang och sprang ändå kändes det som om jag aldrig kom fram. Det var en väldigt konstig känsla. Det kommer att komma toppar och dalar energimässigt och mentalt under loppet och det gäller att kunna se förbi det och veta att det snart kommer att kännas bättre. Det gäller att vara envis och att inte ge upp!

Jag ser verkligen fram emot Ultravasan på lördag.

Bilderna kommer från Vasaloppet.se

Novembernumret ute i butik nu!

Ur innehållet:

  • Kom i form nu! Bästa tipsen för dig som vill bli snabb, stark och skadefri i vinter
  • Vi har testat 10 smarta träningsklockor
  • Run streak med RW: Spring lite varje dag och förändra ditt liv
  • Benhård träning: Övningarna som ger dig kraft i benen
  • Heta julklappstips
  • Forskning: Farväl inflammation
  • Smart mat: Stärk immunförsvaret

 

Prenumerera

Långpass på Söder


Helgens långpass på 30 kilometer gick runt de tre öarna Kungsholmen, Långholmen och Södermalm. 30 kilometer är ganska långt och ett perfekt tillfälle att passa på att se sig om i sitt närområde genom att springa en annan runda än den man brukar springa. För mig är det viktigt att få komma ut och uppleva nya rundor och platser. Oftast ser jag ingen mening med att springa samma runda två gånger på raken under ett pass bara för att samla kilometer, som att exempelvis springa Kungsholmen runt två gånger. Det finns så många fina platser att se och varje löprunda har sin charm.

En stor drivkraft i min löpning är att ständigt upptäcka nya platser, som ASICS kampanjen säger It’s a big world – go run it.

Backintervaller i skidbacke


I veckan var det dags för 10×60 sekunders backintervaller i ett tempo något snabbare än milfart. Som den ingenjör jag är räknade jag ut lite snabbt att jag skulle behöva en backe som var runt 230 meter lång. Man tager vad man haver tänkte jag och gav mig iväg till den längsta backen i närheten som jag känner till, en gammal skidhoppsbacke.

Efter att ha släpat mig upp till backen via en skogsstig var jag på plats och redo för dagens pass och väl på plats såg jag att backen kanske lite väl brant men ändå tillräckligt lång, vilket var det viktigaste.  Backintervaller är något som jag tycker ju väldigt mycket om men jag måste medge att backen var väldigt jobbig och jag fick kämpa hårt för att behålla löptekniken. Backintervaller ger så mycket, både styrka och löpteknik – det är helt klar värt allt slit!

Det var absolut inte sista gången jag sprang upp och ned för den backen, jag tror att vi ska bli bästa vänner.

Årets första dopp


I helgen var jag hemma på Västkusten, det är verkligen härligt att bara umgås med familjen en helg när man bor långt hemifrån. Jag ser alltid fram emot att få komma ut och njuta av naturen och omgivningen när jag är hemma, det är något speciellt med att springa längs med kustlinjen och det glittrande havet. Som tur är har jag en morbror som är lika löptokig som jag, vilket innebar sällskap på veckans långpass. Vi har vart ganska jämna tidsmässigt de gånger som vi har sprungit Stockholm Marathon, det är alltid diskussioner om vilken tid man sikar på och taktik inför loppet. Tur att jag har någon i släkten som jag kan tävla lite med!

Vi gav oss iväg tidigt på söndagsmorgonen och sprang söder ut längs landsvägarna från Varberg, förbi gårdar och hus i strålande solsken. Det är helt fantastiskt att kunna springa och få uppleva världen på det viset, fötterna tar dig till platser där du inte har vart förut och antagligen aldrig heller skulle ha fått tillfälle att besöka om det inte hade vart för löpningen. Det blev en löprunda på 140 minuter i behagligt 5:33 min/km tempo. När löprundan började närma sig slutet så kom vi på den fantastiska idén att avsluta löprundan med ett dopp i havet, årets första dopp. De andra besökarna på stranden måste nog trott att vi var lite smått galna.


Vilken frihetskänsla – kallt men underbart och bra för återhämtningen har jag hört!

Yasso 800’s – Intervaller när dom är som värst


Under förra veckan sprang jag det hittills klart jobbigaste passet under hela vår träningsperiod, Yasso800’s. Det är ett pass som innebär att man springer tio stycken 800 meters intervaller med 400 meters joggvila mellan intervallerna. Det sägs ju att snabba 800 meters intervaller kan vara en av de jobbigaste distanserna som finns och under detta passet skulle man springa distansen tio gånger. Det är lite konstigt att jag kan tycka att det är jobbigare att gå ut och springa tio stycken 800 meters intervaller snabbt än att springa tre mil i kuperad terräng. Jag var även lite nervös och spänd inför passet eftersom att Yasso 800’s också är ett test för att förutspå den tid som du skulle kunna springa ett marathon på, genom att räkna ut den genomsnittliga tiden i minuter och sekunder för de tio intervallerna. Då jag aldrig har kört ett sådant pass tidigare var jag osäker på exakt hur hårt jag skulle pressa mig för att orka med alla tio intervaller.

Efter 3 kilometers uppvärmning till Kristinebergs IP var det dags för testet. Den första intervallen var ganska jobbig och de nio återstående intervallerna kändes då nästan omöjliga, men intervallerna gick bara bättre och bättre ju fler jag gjorde. Efter att jag hade klarat av de fem första intervallerna och började jag känna hopp om att detta pass skulle nog mot allt förmodan gå att genomföra. Passet gav en massa energi efteråt när jag hade klarat av alla intervaller men under passet var det stundtals väldigt jobbigt. Genomsnittstiden på mina intervaller blev 3 minuter och 12 sekunder vilket enligt testet skulle motsvara ett marathon på 3 timmar och 12 minuter. Det skulle innebära en förbättring av mitt PB med 32 minuter! Det ska bli så spännande och se vilken tid jag kan göra på Stockholm Marathon. Efter det passet kan jag inte annat än att vara lite stolt över mig själv!

Motivation


Vad som ger någon motivation kan vara väldigt olika saker från person till person. Enlig Nationalencyklopedin definieras motivation på följande sätt:

”motivation (av motiv), psykologisk term för de faktorer hos individen som väcker, formar och riktar beteendet mot olika mål.”

Min bästa tipps för att hitta motivationen att komma ut på den där planerade rundan när man inte alls kanske har lust till det eller om man tycker att man inte har tid hittar ni i listan nedan:

  1. Det blir inte roligare än vad man gör det, inställningen är allt. Ser du fram emot att få gå ut och springa och du visualiserar att det kommer att bli en härlig löprunda med vänner eller ett tillfälle att få lite egentid kommer löprundan att kännas kul.
  2. Ta på dig kläder och skor som du känner dig riktigt fin och snabb i. Huvudsaken är att du tar på dig något som du känner att du trivs i och samtidigt är bekvämt att springa i.
  3. Anmäl dig till ett lopp. När man har ett lopp att springa måste man komma ut och springa för att förbereda sig för det loppet. Jag brukar ibland tänka att om jag inte ger mig ut nu och har det lite jobbigt idag så kommer det att bli väldigt jobbigt under loppet.
  4. Boka in löpning med en vän eller med några kollegor och gör det till en kul grej och en del av veckan.
  5. Gör det till ett äventyr och se skogen eller staden som din lekplats. Spring en helt annan väg och se vad du hittar. Jag brukar ibland springa lite vilse med flit bara för att utforska nya områden.
  6. Spring till eller ifrån jobbet. Det är ganska härligt att kunna springa förbi alla bilköer på morgonen eller springa hem i en magisk skymning om kvällen.
  7. Tänk tillbaka på första gången du var ute och sprang och hur långt du har kommit sedan dess. Det är viktigt att komma ihåg att träning ger resultat.