Livet är kort


Livet är kort och jag blir påmind ofta men än mer 18e januari då min pappa skulle fyllt 68 år i år.

Hans liv blev kort, mitt vet jag inte än men om det är något som kan stressa mig så är det när dagar går utan att jag upplever #vavavoom . När dagar bara går utan att jag gör något som är utomhus eller som jag ser ett direkt mervärde i-för mig eller någon annan.

Så att ägna en hel helg åt att visningsstyla, nej göra om hela lägenheten till en tvåa där det inte ser ut som det bor ett barn och två vuxna utan en vuxen. Ja jag spottar nappen. Jag blir frustrerad och jag accepterar det inte. Jag vill vara ute och åka skidor med min älskling, pulka med min lilla trolla när hon kommer hem på söndagen.

Men jag kastar mig in i det. Vi kastade oss i i det. Sliter och släpar, bär, kånkar, stuvar om, hyr lastbil. N har byggt ett insynskyddsstaket till uteplatsen, vi var på IKEA lördagkväll efter 8 timmars hårt jobb, fnissade över en slamrig brickmiddag att det här var ju värst romantiskt…och så var det väl det. Eller massa kärlek iallafall. Vi har enormt kul ihop, oavsett vad vi gör.

Livet är kort och i detta livet är jag löpare. Idag ringde klockan 06.45 efter att vi gett upp jobbet kl 23.30 igår. Vi körde som galningar hela dagen idag med. Men klockan 18.25 till 19.00 var min tid. Huvudet var trött, kroppen kände av allt men jag fullkomligt studsade för att få dra på mig mina broddskor och jag kunde nästan förnimma den där luften och känslan av att springa i mörkret runt sjöarna.

Livet är kort och jag vill flyga så mycket jag kan. I snökall luft, i knarr, i slir, i modd. Någon centimeter över marken bara. Jag känner helt klart av att jag har min buddhakula med. Jag har lite svårare att komma upp fint på framfot, blir lite sittande men benen verkar vilja springa som förut och springer nästan framför mig. Snabba tassande steg.

Jag har ingen klocka med mig och springer på känsla- rate of percieved exertion och ingen säger att det går 30 sekunder långsammare på tröskeln nu. Jag flyger fram och ingen kan stoppa mig där och då. Känslan när det känns som den farträning jag körde i oktober kan förnimmas är magiskt. När det känns som det flyter på. Den känslan. En stund.

Hela passet, 35 minuter. Inte länge, länge nog. Gör sitt. Gör allt. Gör så gott. Gör hela dagen komplett.

Ger lugn. Rosiga kinder. Värme att stretcha. En känsla av att ha varit därute, där jag trivs bäst. Får komma hem till mina två bästa.

Fått göra sånt jag vill göra för att acceptera att livet är kort.

 bild: Iamilliontrees.com

 

Nr 7 ute i butik nu!

Ur innehållet:

  • Maxa din löpning. Höstens bästa träningsupplägg
  • Test: 9 nya kolfiberskor!
  • Mot myren! Löpträning som ger resultat
  • Allergi? Så vet du om du har det
  • Epidemiolog Anders Wallensten brinner för löpning
  • Trotsa Covid-19. Träna säkert i höst
  • 8 veckors vila är ok!

 

Bli plusmedlem nu

Du måste vara inloggad för att kommentera. Logga in

Årefjällsloppet- träna i Stockholm!


Bilden ovan är nästan overkligt vacker men den är tagen ute på Ottsjön där jag brukar och brukade åka längd när jag bodde i Jämtland och när vi nu är uppe i stugan.

Bilden är tagen under Årefjällsloppet som går av stapeln för andra året efter premiärsuccén!

Jag var anmäld till 75 km men eftersom det är såpass mkt utför främst, även på 35 km distansen så har jag bytt till 11 km sträckan eftersom jag inte tror det är så bra bland massa andra åkare i 7e månaden att kanske stå på näsan utför!

Jag skulle säga att Årefjällsloppet nog måste vara ett av de vackraste skidloppen du kan åka! I samarbete med Edsåsdalen kan du också vid anmälan få ett bra pris på boende och transport till start och från mål!

Dessutom öppnade idag Årefjällsloppet ett skidspår på Ladugårdsgärdet i Stockholm för dig som vill träna för det eller något annat!

Här kan du läsa mer.

Hade jag inte försökt göra om min ”tvåa med barnrum” till en ”tvåa för ett par utan barn” idag inför visning så hade jag gärna tagit mig dit och stakat runt!

Ha en fin lördag!


Du måste vara inloggad för att kommentera. Logga in

Tävling! Vinn en startplats till Lidingö Ultra 50 km


I år har jag äran att igen samarbeta med Lidingö Ultra! Jag kommer att skriva inlägg både här och på hemsidan med tips inför din första ultra.s Har du funderat på att testa är det nu du ska passa på!

Idag är det runt 100 dagar kvar till loppet- gott om tid för dig som är igång och springer men ännu inte börjat jobba med längre distanser. 50 km stavas uthållighet och eftersom vi är på Lidingö gäller det att jobba med att hantera kuperingen vilken kan ställa till det lite för låren om man inte förberett sig! Men tips kommer alltså!

För att vara med i utlottningen av 5 stycken platser till 50 kilometer vill jag att du mailar till mig och berättar:

Vad det är med ultralöpning som lockar! Hur fick du nys om ultra och varför vill du springa LU 50 km?

Antal kommentarer: 1

Thomas Löveneke

Viljan att testa sina gränser, passera 42km och fortsätta. Nå nya distanser och
ta sig genom tillfälliga svårigheter. Och därför Lidingö är så vackert på våren 🙂



Du måste vara inloggad för att kommentera. Logga in

En titt på energi och näring runt löpningen


Jag har tänkt att dra igång en liten serie här på bloggen- om energi under långpass eller långa tävlingar och energi runt träning. Kost är ju mitt stora intresse och jag delar gärna med mig av det jag lärt och lär mig. Ju högre du satsar, desto viktigare blir också kosten i form av vad du äter och sen när det äts. Det här kommer inte förespråka någon diet, inte LCHF, inte Paleo och inte rakt av vegetarisk kost. Det kommer inte ge raka svar och enkla lösningar utan välkommen in i djungeln där man ska lära sig sin egen kostreligion.

Tyvärr är ju min bästa testkanin- mig själv- inte riktigt inne på hårdträning nu (däremot väldigt hungrig och bra på att äta,skulle kunna ta guldmedalj i det) nu men det hindrar mig inte att skriva om det.

Avseende kost så skulle jag vilja dela in problematiken i att

1) äta optimalt för att orka träna  och träna med rätt ”motor”

2) äta rätt för att hålla sig frisk och tillgodogöra sig träningen samt

3) äta rätt under själva träningen.

Därtill för de som har en målvikt att nå den utan att man ligger på för stort underskott för nära tävling eller inte klarar att träna så hårt som man tänkt. Det här är ett område jag inte brytt mig om så mycket för egen del hittils men kommer att fokusera mer på nästa år när jag ska tillbaka och uppåt :).

Under långpass så är dett vanligaste problemet som uppstår helt enkelt problem med magen! Har man känslig mage, är gluten eller laktoskänslig/intolerant så har man ett problem till.

Men de allra flesta får problem med magen när den överbelastas. Näring tas upp med hjälp av blod och har mkt att göra med vätskebalansen. Blodet ska ju helst vara och jobba i musklerna och vätska är inte alltid helt lätt att få till perfekt. På engelska talar man om ”GI distress” och det vill man ju helst undvika.

För idag tänkte jag bara länka till ett tillskott jag hittat som är gjort på potatisstärkelse med cirka 1/4 sockerarter och inte så mkt tokigheter i vad jag kan se.

Den heter Infinite och jag vet inte om den går att köpa i Sverige?

Annars har jag använt Ucan Superstarch som är gjort på icke genmodifierad majsstärkelse. Den finns i olika smaker, den som är naturell är helt klart att föredra. Jag har fått prover från Norge och det är närmsta återförsäljare vad jag vet. Glutenfritt och lite snällare mot magen.

Annars finns det ju maizena i affären..den är ju inte modifierad men undrar om man inte skulle testa att skaka ihop lite Maizena med lite kokosvatten (urk för min del men smaken är som baken), lite ingefära (mot illamående) och lite maltodextrin och testa som sportdryck på ett långpass? Vill någon testa så varsågod :).

Vad äter/dricker ni på långpass?

Skriver mer på ämnet snart!

Här står jag och ser glad ut någon timme innan starten på mitt andra 100 miles lopp. och blandar Ucan Superstarch i flaskan- garanterat inte det som pajade magen utan en bakterie!

 

 

Antal kommentarer: 1

Ann-Sofie Forsmark

Emilie- ja om du hade läst min blogg ett tag så skulle du veta att jag det är just det iag INTE förespråkar. Potatisstärkelse och majsstärkelse ser jag dock inte som konstgjorda pulver. Jag förespråkar både spenat och rödbetsjuice men jag har ju inte ens börjat skriva om det än. Sen är det enormt smidigt att ha en välbalanserad ren mix av näring att ta med sig när man inte vill eller hinner blanda iordning men ofta går det ju med det som jag gissar att du kallar ”vanlig mat”. Vilket är det jag och väldigt många även mycket duktigare förlitar sig på under långa lopp och träning, tror jag du kan finna. Jag har använt mest vanliga grejer eller egna bars men med komplettering av tex ren BCAA istället för att släpa tex ägg…
Klart du ska starta en blogg då och tipsa om du tycker utbudet är bristfälligt. Kan tipsa om boken ”Feedzone portables” som är en receptbok för uthållighetsträning med vanlig mat som jag själv hämtat massa inspiration ifrån! Lycka till!
André- spännande även om det var tråkigt att höra om den kroniska inflamm! Många upplever ju en stabil mage med just ”vanlig mat” som det verkar att du äter! Och just purékonsistens gör ju att man ofta kan svälja det utan att man sväljer massa luft också! Hoppas du är på väg mot 30 timmas gränsen- spännande 🙂
Sanna, Veronica och Classe- kul! 🙂



Du måste vara inloggad för att kommentera. Logga in

Skor med broddar- Inov-8 Oroc 280


Jag har inte använt broddade skor förut. De gånger jag tyckt att det varit lite väl isigt, och det har aldrig varit när jag sprungit ute på landet utan bara till och från jobbet, har jag dragit på såna där billiga broddar man kan köpa lite varstans.

Men med Buddhakulan och allt som händer i kroppen nu med lite svagare bäcken vill jag vara lite tryggare när jag springer och när jag sprang sista 5 km på Axa Fjällmarathon i år så hade jag nog stått  på bättre utför hala spänger med brodd.

Redan innan jul fick jag mina Inov-8 Oroc 280 (dock annan färg än här) men det har ju som inte varit väglag för dem- förrän nu!

Självklart är det Inov-8 som gäller även när jag ska ha brodd och min fot passar bäst i Xtalon-modellen. Oroc är samma form fast med metalldubb under. Satt således som en smäck på foten med samma lätta känsla som Xtalon (jag har 190 och 212 som också är den vikt som skon är i UK 8). Denna väger alltså 280 gram. Droppet är 6 mm- lite mer än jag brukar ha men kändes inte.

Kan verkligen rekommendera dessa för dig som vill ha en sko som ger riktigt bra fäste och en ”nära marken” känsla.

Det finns många återförsäljare för Inov-8 i Sverige nu och flera utomlands som ger bra priser.

Morgonens lätta jogg gav verkligen mersmak, jag blir stolligt barnsligt glad av att springa i snö i snöfall och ska definitivt ut på ett lite hårdare pass ikväll när jag har mat i magen!

Inov-8 was here.


Du måste vara inloggad för att kommentera. Logga in

Hemma igen- och no more all-inclusive!


Nu är vi hemma igen, sent igår fick E springa ut i snön utanför Arlanda med ett glädjeskrik. Och det var väldigt längesen jag bloggade! Jag brukar faktiskt, inte ens försöka, utan vilja skriva varje dag men den stund en kväll jag tog fram datorn var det för att rodda lite med jobbet, skriva program till adepter och sen var uppkopplingen så dålig så jag iddes inte sitta mer.

De tidigare inläggen hade jag skrivit innan och tidsbestämt så de gick liksom iväg av sig själva.  Ja det var längesen det var så datorfritt. Min reflektion runt det är att det är rätt skönt att ha ett avkopplat förhållande till sociala medier och datorer. Jag är aktiv på både Twitter och Facebook men har inga problem att strunta i det. De som jag verkligen har kontakt med har jag det med på andra sätt. Måste jag in på nätet för att ha koll på något kan det inte vara så himla viktigt. Mail och sms kollar jag regelbundet dock.

Jag hade missförstått temperaturen lite- en bekant är på Playitas och sa att det var ”varmt och skönt” och vi hade sett fram emot att bada i massor men fy satan vad kallt det var både i hav och pool. Jag är riktigt besviken på utfallet på badandet och har simmat med min surftröja på de få gånger jag pallat att ta mig i den för övrigt jättefina poolen. Och surf blev det inget av för vi var tydligen på fel kust- inga vågor att bry sig om just där och då!

 All-inclusive var..intressant! Jag är enormt kinkig med mat, speciellt mejeriprodukter och speciellt nu när jag är gravid tydligen. Har knappt ätit mjölkprodukter på hela veckan vilket reducerade utbudet rätt rejält. Vågade inte smaka kallskuret, inte bacon, och gillade inte skramlade ägg heller. Så har levt på ägg, mackor med tomat och gurka och enorma mängder frukt till frukost.

Lunch och middag har dock varit helt ok! Vissa höjdarrätter men det har helt klart blivit för mkt friterat. De hade kunnat haft bra fisk men den var så tråkig så man knappt orkade äta den. Ute på restaurangerna nere i byn fanns det säkert mycket bättre fisk att äta men vi åt mest på hotellet förstås. Lillan har ätit jättebra och faktiskt inte frågat om glass på hela veckan. Däremot gått lös på dessertbordet.

Tur i oturen så var det här dessertbordet  mest sånt jag då alltså inte ville äta: glass man fick skopa själv, massa olika mousser och lite rulltårteliknande saker med olika smetiga fyllningar. Tur i oturen alltså. Men croissant med Nutella på morgonen. Mums!

Vi har inte gjort någon utflykt alls från Corralejo. Ön är en torr vulkanö men söderut finns tydligen en av världens tio finaste stränder- den ångrar jag att vi inte såg men att bara låta dagarna gå som de ville var väldigt skönt också. Skrotmos ville leka i parken, åka på minikaruseller och bygga sandslott så vi har låtit henne hållas. Gått till en fin strand utanför stan och hängt där. Varit på minidisco. Testat tennis (Lillan trodde hon kunde och insåg sen att det var svårt och blev förbaskad, jag övade slå forehand och slog bort en boll in på ett annat hotell). Spelat minigolf. Shoppat lite. Ätit massor. Sovit massor. Och – tränat! Eller motionerat kanske jag ska säga.

Jag har faktiskt sprungit varje dag. Den kortaste rundan 4 km. Den längsta 9. Kört två lite tuffare pass: en med 4 x 4 minuter och en med 3 km tröskel. Sprungit tre morgnar längs havet och de passen har helt klart varit de bästa. Jag har satt klockan på 06.30 och tuffat runt nästan en timme med en motor som verkade kunna gå för evigt och varit tillbaka tills Risiskrutti vaknat och idag hann N springa upp på en vulkan efter jag hade sprungit. Därtill två pass på gymet. Bra träningsvecka.

Något ligga still och slappa blir det ju inte direkt med en sjövild 4,5 åring som är i gasen från tidig morgon till kväll men desto roligare.

Dock blir det nog inte några såna här semestrar snart igen för det är nog inte riktigt vår grej. Alla tre längtade hem till snön. N saknade sin gröt. Jag min spenatsoppa och jag längtar faktiskt till mitt jobb och min vardag- som ju är en jag valt och därför trivs bäst med. Vi uppskattade enormt att kunna åka iväg såhär och det har varit en väldigt vilsam vecka som ju inte kommer åter på ett bra tag. Att se mat serveras och slängas i överflöd var inte heller så inspirerande och man kände hur lätt det var att dras med i det själv.

Nej nu är jag galet taggad för min roliga vår! På den privata fronten händer det massa saker också och jag och min bästa vän, fästman och älskling kommer nog ha haft nytta av den här veckan inför kommande veckors äventyr!                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                       


Du måste vara inloggad för att kommentera. Logga in