Mersmak eller lersmak?


I lördags sprang jag det populära Tjurruset i Karlstad. En lerig terrängbana på strax över 10 km. Jag hade aldrig testat loppet innan men hört väldigt mycket om det av andra. Att det skulle vara så roligt men också väldigt skitigt.
Jag var rätt så nervös på startlinjen i och med att man inte vet vad som väntar, ingen får veta hur banan går eller hur hindren ser ut före start. I början kunde jag springa på ganska bra på små skogsstigar och över åkrarna. När de första hindren i form av leriga diken kom började problemen. Jag landade fel och tappade tid, sprang vidare till nästa hinder som var ännu lerigare och fastnade… Jag kom helt enkelt inte ur lerhålet. Jag tappade massor av tid och förlorade min ledning.
Därefter gick det bara utför och jag fick kämpa mig ur varenda lerdike, benen sögs fast och jag blev frustrerad och stressad av att inte kunna springa på.
Pricken över i kom när det var ca 3 km kvar. Jag ramlade framlänges och slog i ansiktet rakt i marken. Det gjorde ont och jag blev rädd, allra helst hade jag velat bryta loppet här men så funkar inte min hjärna. Så jag sprang vidare med jord i hela ansiktet och en värkande skalle.
Jag tog mig i mål som andra kvinna till slut. Jag har nog aldrig känt mig så lättad av att ett lopp är över. Så det återstår att se om Tjurruset gav mersmak eller mest lersmak.

Någon mer som tävlat i helgen? Hur gick det för er?

Novembernumret ute i butik nu!

Ur innehållet:

  • Kom i form nu! Bästa tipsen för dig som vill bli snabb, stark och skadefri i vinter
  • Vi har testat 10 smarta träningsklockor
  • Run streak med RW: Spring lite varje dag och förändra ditt liv
  • Benhård träning: Övningarna som ger dig kraft i benen
  • Heta julklappstips
  • Forskning: Farväl inflammation
  • Smart mat: Stärk immunförsvaret

 

Prenumerera

Antal kommentarer: 1

johan eriksson

Bra jobbat!!! 🙂 Älskar din blogg är så inspirerande!

______

http://marknadsforingsocialamedier.se/



Du måste vara inloggad för att kommentera. Logga in

Att springa när man inte vill springa


Ibland när jag kommer hem från en arbetsdag så kan jag känna mig helt slut i kroppen. Jag har ingen energi över till att springa eller röra mig alls för den delen. Jag försöker ladda på med lite ny energi i form av ett mellanmål och lite kaffe, men inte blir jag piggare. Jag ger mig själv ytterligare en chans att piggna till och börjar byta om till träningskläder men det tar bara emot.

Jag vet ju att det bara är det där första klivet ut genom dörren som är så tungt. Jag vet också att den där springturen är precis vad min kropp behöver för att få ny energi. Så jag ger mig ut ändå, med tunga steg. Efter bara 100 meter börjar något hända. Kroppen slappnar av, musklerna börjar aktiveras. Det är fortfarande tungt men det känns helt okej.
Efter 500 meter är jag på banan, musklerna har fått syre och så även huvudet som innan kändes som en degklump. Att springa är skönt. Så jag fortsätter, och fortsätter… Känslan av att jag kan hålla på hur länge som helst, vart kom den ifrån? Hur funkar det?
Det är den känslan jag tar fram ur minnet när jag står i hallen och funderar på om jag verkligen orkar springa idag. För den där sköna känslan när man väl är igång, den är svårslagen.

Baguetter och långpass


Veckans långpass brukar alltid förläggas till helger hemma hos oss. Denna helg var inget undantag så jag och min sambo gav oss ut på en 25km tur. Det blev en fin runda i skogen och dessutom i strålande sol. Vi har som vana att på väg hem efter rundan springa förbi vårt favoritbageri. Där avsutas löpturen med en mycket god surdegsbaguette och cappuchino. Inga fel där inte!

Hur springer du dina långpass?

Surdegsbaguette med lax och pepparrot från Artisan bageri.

Fredagsfeeling


Fredag igen, tiden går fort. Jag längtar efter långpass, skogsstigar och berg. Vad längtar du efter?



Bilder från Pinterest.

Häng på utmaningen!


Som löpare är jag ganska dålig på att träna annat. Jag är lite för stel och skulle nog kunna bli lite starkare, speciellt i överkorppen. Så nu tänkte jag att jag skulle utmana mig själv, med inspiration från min syster. Hon är mycket bättre på att variera träningen och tränar både styrka, löpning och rörlighet. Målet är att jag ska få till minst tre yoga-pass per vecka och varje pass kan vara så kort som 10min. Jag ska utöver det också lägga in några bålövningar efter minst två av mina löppass i veckan.
Vad tror ni om det? Någon mer som hakar på utmaningen?

Vi kan ju använda #löparyoga på instagram för att peppa varandra, lycka till!
Instagram: @soofiean

Time to run, and yoga!

När man bara vill springa


Det är september, men de senaste dagarna har det faktiskt varit riktigt somrigt ute. Löparbenen blir såklart extra springsugna och vill inget hellre än att ge sig ut i spåren. Egentligen hade jag velat springa hela tiden, om det hade gått… Men vem vill inte det 😉 

Min kära sambo på en av mina absoluta favoritrundor!

Skogslöpning när den är som bäst.