Nu drar jag!


Det har varit en lång, lång vinter för min del. Träningen har lyst med sin frånvaro och träningstimmarna har släpat efter pga det brutna benet. MEN nu är jag riktigt igång och löpningen går verkligen framåt. Min sjukgymnast berömde mig t.o.m. sist, då min muskulatur i vänterbenet nästan gått om högerbenet. Liten bit kvar vad gäller fart och uthållighet än, men jag hoppas det kommer snabbt. Jobbar vidare med mycket styrka och slit på gymmet.

I natt drar jag till Mallorca för läger med Mikaela Persson och det ska jag verkligen njuta av. För en gång skull får linjecykeln åka med och jag hoppas bergspassen kommer bli lite lättare (och roligare) i och med det. Jag kommer ju faktiskt att köra mitt första rejs för säsongen på min linjecykel. Det blir sprint SM i Uppsala och det ser jag väldigt mycket fram emot! Det var väldigt längesedan jag körde någon tävling på kortare distans i Svenska Cupen.

Jag har stora förväntningar på lägret. Framförallt vad gäller vädret. Här hemma i Falun SNÖADE det nämligen på mitt sista pass i kylan idag. Det gjorde inte så mycket för jag har riktigt varma och sköna kläder från Verge som jag inte upplevt att jag frysit i en enda gång! Tempohojen fick känna asfalt idag för första gången och det var lite vingligt och ovant men OJ vad kul att cykla i tempoställning igen. Ser fram emot att komma hem och cykla vidare.

Nej nu måste jag dra, ett sista löppass i kylan väntar (PB på hela 40 min ska avverkas!).

Majnumret ute i butik nu!

Ur innehållet:

  • Spring bort din stress
  • Trailfeber
  • 14 trailskor testade
  • Maratonspecial
  • Fokus på rumpan
  • Maxa milen
  • Vila med Yinyoga
  • 6 löparprylar du inte kan vara utan

Du måste vara inloggad för att kommentera. Logga in

Bikefit på Cykelcity


Nu är det äntligen proffsfredag igen!

I förra veckan var jag hos Cykelcity Stockholm och fick en bikefit. Ni vet väl att Cykelcity ar en ny hemsida? Spana in www.cykelcitystockholm.se. Den här gången var det dags för bikefit på min linjecykel från Argon 18. Det är en Argon 18 Nitrogen med elektroniska växlar (såklart) och jag måste säga att jag sitter som ett smäck på den nu!

Fredrich hjälpte mig med inställningarna och det är inte så bara att få till en god sittposition! Nu sitter jag bra och det är otroligt kul att kunna cykla lite linje igen och slippa tempocykeln lite då och då. Kanske kan det bli en och annan cykeltävling framöver nu.

Tidigare har jag gjort en bikefit på min tempocykel och det är lite meckigare än en linje. Viktigt att tänka på vid en bikefit av din tempocykel är:

1. Välj sadel noggrant och se till att du sitter RÄTT på den. Du ska sitta på dina sittben och inte på mjukdelarna. Utgå därifrån. Den ska vara rätt bredd för just ditt arsel. Använder du en temposadel typ Fizik Tritone eller Adamo ISM ska du sitta lite längre ut än på en vanlig sadel. Smaken är som röven- klöven (som de säger i Västergötland).

2. Kolla upp hur rörlig du är för att hitta optimal position. Hur van är du att cykla? Generellt kan en van tempocyklist sitta aggresivare trots att den för den skull inte är särskilt rörlig. Jag har på mina år som aktiv lyckats hitta mer och mer kraft i en sittställning med mer drop. Har inte världens aggresivaste position men jag säger bara att det blir bättre ju mer du cyklar. Du ska orka ligga i barsen. Annars finns det ingen mening med att ha en tempocykel!

3. Bikefitta med de kläder du ska cykla i. Träningscykelbyxor bygger 1-3 mm mer på höjden än en tävlingsdräkt. Värt att kolla upp om du ska justera för detta vid tävling.

4. Det är inte så age-group med ”age-group-pinnar”. Raka pinnar kan ge oskön sittposition eftersom du måste hålla handlederna i en onaturlig position och det är lättare hänt att man halkar framåt när du inte har stöd av vinklade bars.

5. Paddsen justerar du efter hur rörlig du är och din förmåga. Börja lite bredare så kan du justera efter hand om du känner att du kan behörska det. Men som sagt, bättre kunna ligga i barsen än att inte orka med och sitta upp halva tävlingen.

6. Skorna. Justera klossarna efter hur din anatomi ser ut. Inte tvärt om. Finns inget belägg för att tvinga dina knän, fötter och leder i positioner som är ”korrekta” men som du inte har styrka nog för att jobba i. Skorna ska vara sköna. Ilägg är inte heller så dumt. Fråga Fredrich, han har kollen.

7. Träna och gör dig van på den cykel du ska tävla på. Inget att rekommendera att köpa en tempocykel i sista minuten innan tävling och sedan bli slutt-kaputt efter halva cyklingen pga ovana. Been there, done that!

8. Blicken! Man ska orka kolla upp på vägen hela tiden och positionen får inte bli för extrem så att du inte kan kolla fram utan att få nackspärr. Träna också på att titta framåt om du tex kör mycket på trainer. Testa hur det känns med tempohjälm också!

9. Gör en bikefit hos någon som kan! Det är en jädra massa att tänka på med vinklar och grejer!

10. Säkert glömt något ovan. Fyll på om ni vill!

Cykelstallet är snart komplett! Men ni vet väl vad de säger om antalet cyklar? Det ska alltid vara n+1. Just nu börjar jag bli sugen på en cykelcross också!

Testade linjecykeln i förra helgen och det blev långcykel tre dagar på rad bara för att det var så kul! Känns roligt att utforska nya vägar och rutter här i Falun och det är extra kul när vi kan cykla tillsammans, triathleter och cyklister.

Bjuppar på lite bilder på mina nya fina cyklar och hinner inte skriva så mycket mer. Det är ju fredag och jag måste ut och cykla i aprilsolen.

Om en vecka drar jag till Mallis med Mikaela. Är det någon som vill hänga med? Det finns en plats kvar i lägenheten där vi ska bo!

Bikefit på min Argon 18 E119!

Bikefit på min Argon 18 Nitrogen, I am one lucky girl!

Cykling i det fria är det bästa!

Proffsfredag!


Äntligen fredag och det därmed ledig dag från jobbet på Sweco för mig och istället fullt fokus på det jag älskar allra mes: triathlontävling! Mina fredagar börjar numer ned en liten sovmorgon för att sedan sticka iväg till Lugnet i Falun och simma med DSA kl 8-10. Riktigt lyx att ha en grupp andra ambitiösa triathleter omkring sig och dessutom tränare i form av Joakim Berggren på kanten. Dagen kan helt enkelt inte börja bättre!  

Idag simmade vi distans på förmiddagspasset med den härliga huvudserien 6*600 m arm (domle+paddlar). Trodde inte jag skulle mäkta med eftersom jag snittat ca 1 pass/vecka simning sedan i december. Jag inledde med lite infuensa i december och när den var över bröt jag benet. Därefter har det varit svårt att få till simningen på allmänhetens bad i Ludvika så jag har helt enkelt skitit i det. Men det verkar inte ha satt så många spår mer än en kass form. Framåt tog jag mig och huvudserien var riktigt skön. 

Efter lunch drog jag och Simon ut på ett MTB-pass i vårvädret…trodde vi. Snö och svinkallt vad det vi fick uppleva så cykelpasset blev inte fullt så långt som vi tänkt (och jag som tog på sommardäcken). Vi kan dock summera att Falun verkar helt fantastiskt bra att cykla i! Både i skogen och på vägarna. Riktigt kul!

Till sist fick det bli ett gym+löppass uppe på Lugnet. Hela 6*2 min i 4:50-fart och det kändes så himla lätt! Jag är så glad och tacksam att det går framåt. Snart kan jag kuta på alla vägar jag spanat in igen!

 Jag måste säga att det blir hemskt kul att träna på mina proffsfredagar nu när jag jobbar mån-tors. Det här kan nog bli riktigt bra!

Hoppas verkligen att jag hinner bi startklar till de tävlingar jag tänkt mig i sommar. Än är inte tävlingsschemat helt spikat men jag kommer åtminstone att vara med på Vansbro triathlon på medeldistans som även är SM i år. Superkul med SM på ”hemmaplan”. Nu är det bara att kämpa för att nå det målet. Vill du joina svenska eliten på en halvironman eller bara vill testa och ”mysa” runt en halvironman==>Anmäl dig nu! Det finns platser kvar!

Duktig flicka


Det var längesedan jag bloggade ser jag nu. Hänt en hel del i livet. Nu har vi flyttat till Falun och jag har börjat träna så smått med DSA. Kondisen kan man inte annat än klaga på, den är inte på topp just nu.

Träffade duktiga sjukgymnasten Ingrid Djurback på 30 K för en vecka sedan. Det är Jonas Djurbacks fru, så jag har fullt förtroende för att hon vet vad hon snackar om. Hon kan triathlon och sportar en hel del själv. Jag har fått börja springa så smått nu och det känns toppen. Första passet utomhus körde jag igår. Jag bra flög fram…i ca 2*1 minut, sedan var det tungt. Nästa vecka blir det en utmaning med lite ”längre” intervaller och jag ser fram emot att lägga på allt eftersom. Upp till 15 minuter sammanhängande ska jag ha innan jag får börja jobba med fart. Det kommer ta ett tag men jag är iallafall på rätt väg. Så här ser rehabprogrammet ut:

Vecka 1: ca 3 ggr i veckan, 2*1 min+rehab fokus stärka rumpa, vader och spänst/reaktion och rörlighet

Vecka 2: ca 3 ggr i veckan,  5*1 min+rehab fokus stärka rumpa, vader och spänst/reaktion och rörlighet

Vecka 3: ca 3 ggr i veckan, 5*2 min+rehab fokus stärka rumpa, vader och spänst/reaktion och rörlighet

Hela tiden får smärtan och svullnaden i foten styra hur mkt tid, reps och vikt jag kan lägga på i träningen. Det gäller att skynda långsamt så att jag inte drar på mig en kronisk svullnad i foten. Men jag måste också pressa mig lite till gränsen varje gång för att komma vidare. Känns bra hitttils.

Det kanske har gått lite väl snabbt fram den senaste tiden. Träningen har fått lida av att jag försöker vara duktig och hinna med allt jag tagit på mig på jobbet, samtidigt som jag försöker sköta min och Simons crawlkurs, planera läger åt mig och andra, planera och instruera diverse spinningklasser, lägga scheman till mina duktiga adepter, hålla kontakten med dem samt fösöka hinna vara i stallet och träffa ”min” lilla ponny så mkt som möjligt. Risken är nämligen stor att den f.d. travhästen måste lämna jordelivet fram emot våren, och jag vill passa på att träffa honom så mycket som möjligt innan han får gå i pension för gott. Det är smärtsamt. Väldigt smärtsamt. Därutöver flytt och nya rutiner med träning. Det är lite tungt.

Jag blir väldigt förbannad över att jag inte får till så mkt träning som jag vill just nu. Blir väldigt besviken på att jag försovit mig 3 av 4 pass den här veckan dessutom. Dålig start. Jag vet ju att det är helt underbart att träna på morgonen när man väl kommer iväg. Det får bli bättring till nästa vecka helt enkelt! men det blir nog bättre med tiden och jag är ju faktisk skadad och i kass form så jag får ta lite tip på mig at jobba in mig i det nya schemat. Gillar läget, helt enkelt.

Igår på crawlkursen var jag så pass duktig att jag lyckades tappa Simons iPhone 6 i vattnet på det djupa och det klarade inte Lifeproofskalet så bra. Inte alls faktiskt. Så nu när jag åker hem till Norhyttan över helgen kan vi inte kommunicera, inte på något sätt. Vårt internet i Falun har nämligen inte heller börjat fungera. Någon som har något tips på hur man återupplivar en telefon som badat modell nyare, dvs går inte att ta isär och få ur batteriet?

Först går det uppåt, sedan går det nedåt


Sedan sist har ortosen kastats åt helvete och jag kan gå nästan obehindrat. Rehaben går mycket bra och jag belastar benet och foten mer och mer. Ingen löpning än, såklart, men jag hoppas att jag snart kan ta en lättare tur.
I måndags tog jag upp tråden igen med träningsschema uppstyrt av min coach Björn Andersson. Och vad händer?! Motivationen faller pladask! What!!!! 
Var tänkt att jag skulle simma på måndagen mellan kl 21-22 med Ludvika Masters. Kom hem från jobbet kl 18, trött och frusen. Har ju i dagsläget 30 min i bil till Ludvika och motivationen sa bara stopp. Visste även att det skulle bli en väldigt tidig morgon på tisdagen så jag prioriterade att komma i säng och få mina knappt 8 timmar nattsömn. 
På tisdagen blev det en halvarbetsdag och ett besök i Stockholm för ett spännande möte. Mer om det kommer att komma i en pressrelease här på sidan. Jäklar vilken kick det gav och genast kom träningsmotivationen tillbaka. Men istället för att träna blev det 3 timmar i bil på hemväg för att anlända vid midnatt och upp tidigt för kundmöte dagen efter. Puh! Jag har verkligen glömt bort hur det är att jobba och försöka Elitträna samtidigt! Tänk vad bra jag hade det innan!
2 dagar vila gjorde nog susen för gårdagens cykelintervaller inne gick strålande. Imorgon väntar proffsfredag och jag ser fram emot en helg full av hästar och träning.
Livet, formen, kroppen och den mentala inställningen går lite upp och ner, som i en berg-och-dalbana just nu. Men det är ju så livet är som triathlet. 
Säsong 2016 is on! 

Räknar ner


Nu är det bara två dagar med ortosen kvar innan ”avgipsning” och friskförklaring. Huruvida det går att köra 100% efter det låter jag vara osagt. Med tanke på hur mycket muskulatur jag tappat trots att jag försökt träna de delar som inte berörs av skadan, är ändå förfallet ett faktum.

Jag har speciellt några saker som kommer bli otroligt skönt att slippa efter onsdag:

  • stanken från ortosen på kvällen när jag tar av den (den blir inte speciellt fräsch av att köra spinning med)
  • min svarta jeans 3/4 jeans med dragkedja och svarta tights som är de ENDA vanliga byxorna jag har kunnat ha på mig under nästan 7 veckors tid.

  • den tjocka, varma, f.d. vita strumpan som ska vara på under ortosen för att det ska bli rätt tryck (fick 2 st och de är rätt äckliga efter 7 veckor, trots att jag tvättar och tvätta) 
  • den extra tiden på morgonen när allt ska på i rätt ordning
  • sitta i duschen alternativt duscha med ortosen på (det har varit lite knepigt när jag duschat på gymmet och i badhuset)
  • ironmanplastpåsen som skydd mot att skita ner ortosen och få in snö i hela härligheten
  • kunna få chansen att få tillbaka vänster vadmuskel
  • kunna gå normalt, utan att vagga eller halta
  • att ständigt vara blöt om tårna, antingen av svett eller snö, vatten, slask el dyl
  • återigen. Stanken från foten och ortosen. Den är vidrig. HUr mycket man än duschar.

Saker jag kommer att sakna:

  • Att jag inte längre kan be Simon hämta ditten och datten åt mig när jag ligger i soffan och slappar 🙂

Säsong 2016 here I come!

Min vackra ortos med tilhörande vita socka. Under det tjocka lagret döljer sig en stank av instängd gammal fot som inte är utav denna jord. Kortet är taget typ två veckor efter att jag skadat mig. Nu måste jag spänna in ortosen på max och den passar inte längre min tunna vad. Tightsen är använda sedan 25 januari:).