Vad jag har lärt mig av mina teammates

Vad jag har lärt mig av mina teammates


Det jag är mest tacksam över när det gäller löpningen är alla de människor jag lärt känna sedan jag började hålla på med friidrott. Jag har haft fördelen att träna med många fantastiska människor, träffat fantastiska ledare, sjukgymnaster, läkare, tränare, profiler och haft många olika träningskompisar. Just nu bor jag ju som ni vet i England och är med i ett team som består av 8 löpare. Vi umgås väldigt mycket när jag är i England. Vissa av oss bor, som jag tidigare nämnt, ihop och vi är en liten familj, men även de jag inte bor med är några av mina närmaste vänner i England. Jag har faktiskt bott med alla i mitt team (förutom min tränare) sedan jag flyttade till Manchester. Nu när jag inte kan umgås med dem på samma sätt som vanligt, eftersom jag är i USA och de är i England, hörs vi mycket via telefon istället.

Mina träningskompisar är en stor anledning till att jag valde att flytta till England. Såklart så spelade det ju också roll vilken tränare jag skulle bli tränad av, vart jag skulle bo och vilken träningsfilosofi min tränare hade, men när jag kom och hälsade på kände jag mig välkommen och hemma med en gång.

Mina träningskompisar har lärt mig så mycket, både om andra kulturer, om mig själv och även om träning och löpning om om att vara elitidrottare. I detta inlägg tänkte jag skicka vidare några av dessa lärdomar till er i hopp om att ni kanske också kan ta del av dem och använda er av dem i ert löparliv eller bara allmänt.

Ross (10k – marathon, PB: 10k: 27.55) – Ross är en av de som varit med i teamet längst. Han har haft fantastiska framgångar både på banan men även i terräng eller cross country som de kallar det i England. Det jag framförallt har lärt mig av Ross är hur viktigt det är att göra alla de små grejerna för att bli en bättre löpare. Det kan handla om att stretcha, köra rehab eller prehab, foamrolla på kvällen osv. Ross är otroligt disciplinerad i allt han gör och det har jag verkligen tagit till mig av.


(foto: Dan Vernon)

Jonas (3k-5k, PB: 3k: 7.45, 5k:13.37) – Jonas kommer från Schweiz och började i vårt team för drygt ett år sedan och har haft ett fantastiskt löpar-år bakom sig med personliga rekord och guld på Universiaden förra sommaren. Om jag skulle beskriva Jonas som löpare så skulle det vara rutin. Jonas är en mästare på rutin. Han har hittat hur han presterar bäst och har tagit fram en rutin som passar honom och den håller han sig till till punkt och pricka.

Ciara (1500m, PB: 4.00.15) – Ciara är min irländska bästa kompis. Vi har bott i Manchester nästan lika länge och är som systrar. Hon är en av mina bästa vänner och vi har varit med om så mycket tillsammans, både härliga och mindre härliga saker. Det Ciara verkligen har lärt mig är att vi inte är ensamma i denna individuella sport. Många tror nog att man blir den bästa löparen genom att vara den märkliga ensamvargen men det jag har insett med mitt team och inte minst tillsammans med Ciara är att det är så långt ifrån min verklighet som det går. Jag är en mycket bättre löpare när jag får dela det med andra.

Jip (5k-marathon, PB: 5k:15.15, 10k:31.35, marathon:2.33) – Jip, eller Jippie, som vi oftast kallar henne är vår holländska löpare. När Gip började i teamet för drygt ett år sedan visade hon verkligen hur vi kan pusha oss till nya höjder. Hon är en riktig krigare och har hon bestämt sig för att hon ska klara av någonting då kommer hon nöta och nöta och nöta tills hon klarar av det.

Eli (5k-marathon, PB: 5k:15.37, 10k:32.17, marathon: 2.34)- Eli var en av de som bodde i ”the athlete house” när jag flyttade över och hon och jag har sprungit många mil ihop. Jag tror aldrig jag har träffat en sån som Eli tidigare. Eli är ansiktet utåt för hög smärttröskel och hon är så j*kla tuff! Eli har också haft en del skador och det hon har lärt mig är att det verkligen är möjligt att pusha sig själv lite väl hårt. Om någon säger åt Eli att springa igenom en vägg, då kommer hon att springa igenom en vägg. Hon är helt orädd.

Adam (3k-10k, PB: 3k: 7.57, 5k: 13.58, 10k: 28.32) – Adam är den nyaste i teamet. Strax efter tt Adam hade flyttat in i huset så drog jag hälsenan. Det var bara Adam och jag hemma och stackars Adam fick se mig i mina mörkaste stunder redan från start. Det Adam verkligen har lärt mig är hur otroligt viktigt det är att vi är ett team. För oss är team-känslan grunden i vår framgång. Genom att vara ett team kan vi lyfta varandra till höjder vi inte kan åstadkomma ensamma och Adam personifierar verkligen detta.

Jonny (marathon, PB: 2.10) – Jonny är vår äldsta medlem i teamet rent åldersmässigt och han är en av våra maraton löpare. På de 2,5 åren sedan jag flyttade till Manchester så har Jonny sprungit 6 maraton under 2.18, det snabbaste nu senaste i Seville då han sprang under OS-kvalgränsen och satte ett nytt personbästa med 2.10. Om du träffade Jonny skulle du dock aldrig gissa detta. Jonny är den mest ödmjuka löparen. Det jag har lärt mig av Jonny är att hur bra du än blir, stay humble.

Steve (coach)- Steve är vår tränare. Han är en före detta internationell löpare som framförallt var otroligt duktig i terrängen. Steve startade vårt team och är den som har skapat vår träningsfilosofi och vår teamkänsla. Steve älskar att lära sig nya saker och söker ständigt efter ny information, ny forskning, nya övningar osv. Han älskar även citat och skickar oss ofta små historier, citat och visdomsord som vi ska inspireras av och ta till oss i vår träning eller allmänt som atleter. Det som jag tror att jag hört honom säga flest gånger är ”A happy runner is a fast runner” och det genomsyrar våra liv. Vi försöker alltid ha roligt. Vi tränar hårt och sliter för att bli bättre varje dag och vi tar såklart vår träning seriöst men medan vi gör det så har vi så roligt vi bara kan.

Hoppas ni tyckte detta var ett roligt inlägg. Ta hand om er!

Nytt nummer ute i butik nu!

Ur innehållet:

  • Träning i Coronatider: Så överlever du loppstopp
  • Spring snabbare: Tekniktipsen som ger mer kraft och fart
  • Frisk i vår: Kostexperten tipsar om hur du ska äta
  • Skofighten: Vem bygger värdens snabbaste sko?
  • Skador: Spring bort artrosen
  • 5 nya snygga prylar för löpare
  • Bli smart av löpning
Bli plusmedlem nu

Du måste vara inloggad för att kommentera. Logga in

Gästinlägg nr1 – Olof Silvander


Idag är det en stor dag för min lilla blogg. Det är nämligen dags att introducera ett nytt koncept här i bloggen, nämligen den första gästbloggen i denna bloggs korta livshistoria. Jag frågade häromdagen  min lillebror om han skulle vilja skriva ett inlägg och någon dag senare hade jag denna text i min mejl. Hoppas ni tycker det här är något som kan vara kul att läsa emellan varven, jag tror nämligen att det här kan vara ett återkommande koncept (inte minst av min lillebror Olof). Många tror att löpning är en väldigt ensam sport, men jag har aldrig känt mig särskilt ensam. Jag har många personer som stöttar och står bakom mig och min satsning och Olof är definitivt en av dem som står mig närmast. Så med de orden lämnar jag över till honom, varsågoda!

 

Hej allihopa! Mitt namn är Olof och jag är Annas lillebror. Som Anna tidigare nämnt i bloggen har hon två syskon, och jag är alltså ett av dem. Det hon kanske inte nämnt är att även jag tränar löpning på elitnivå. Jag håller på med medeldistans och springer främst sträckorna 1500m/3000m hinder. Jag tillhör den Lidingö baserade gruppen Cursus som tränas av Malin Sundström. Vi är 7 killar i åldrarna 20-27 år som alla tränar och tävlar i medel- och långdistans, gruppens medlemmar är: Daniel Antonsson, Simon Sundström, Axel Alness Borg, Ludvig Johansson, Heshlu Andemariam, Haben Kidane och jag (Erik Lagerlöf är också med ibland och visar vart skåpet ska stå). De flesta av oss har tränat ihop sedan vi var i 15 årsåldern och vissa lite till. Hur vi tränar får jag återkomma till i ett framtida inlägg. Min idrottskarriär eller snarare mitt idrottsintresse började när jag som 5 åring stegade in i köket och såg hela min familj sitta och läsa tidningen. Pappa hade hand om DNs huvuddel, mamma hade ett fast grepp om Dagens Industri och mina systrar Anna och Karin slogs om kulturdelens serier. Som den lilla och ej läskunniga 5-åring jag var ville jag inte vara sämre utan bad därför om en del jag med. Jag fick sporten! Jag minns hur jag kollade på bilderna och blev helt fast i det jag såg. Efter den dagen lärde jag mig memorera all statistik som gick, det var världsrekord, OS platser, VM vinnare och mycket mycket mer. Jag började inte så långt efter detta även testa på att utöva idrott och kom efter mycket testande fram till att friidrott och löpning skulle bli min grej. Mycket tack vare att våran pappa en gång i tiden hade tävlat och tränat i löpning (han tillhörde Hellas på 70-talet och sprang allt från 800 m och uppåt). Efter ett tag började också Anna i samma klubb som jag (Danderyds SK) och hennes historia kan ni nog nu, hur hon gick från okänd 17 åring till en av sveriges främsta medeldistanslöpare på bara några år. Annas karriär har självklart hjälpt mig väldigt mycket också. Att ha någon framför sig som visar vägen och kan berätta om vad man ska och inte ska göra är en väldig fördel. Som tonåring är det inte alltid så lätt att veta hur man ska göra i alla situationer och i dessa lägen hjälper det att ha någon i sin närhet som varit med om samma saker. Vissa berg tenderar att bli mindre när man ser att någon annan har bestigit dem.

 


Du måste vara inloggad för att kommentera. Logga in

Boulder vecka 5, Karantän-livet fortsätter


Nu har jag varit i Boulder i snart 5 veckor. Mitt läger här skulle från början vara ca 3,5 veckor långt men nu blir jag här lite längre. Mitt flyg hem har skjutits upp ytterligare två veckor så som det ser ut nu kommer jag till Sverige i början av maj, därefter får vi se när jag kan ta mig till England.

Vår lokala Lockdown i Boulder-området gäller nu fram till den 26e april. I Denver, som ligger ca 45 min härifrån har vissa områden börjat med en typ av utegångsförbud under vissa tider på dagen men som tur är så har inte det implementerats här ännu.

Det är märkligt ibland att prata med vänner och familj i Sverige och höra hur livet rullar på mycket mer som vanligt där medan vi är mycket mer begränsade i hur vi kan leva våra vardagliga liv. Jag tror dock att det på ett sätt är lättare för oss att anpassa oss till ”social distancing” eftersom allt faktiskt är stängt. Ingen är ute om de inte absolut behöver. Jag skulle säga att ca 90% av alla man möter bär ansiktsmask nu. I Sverige tvingas man varje dag fortsätta ta beslut om vad som är ”rätt och fel” att göra och jag förstår att det kan vara svårt. Vi har inget val här borta och det gör det på många sätt enklare.

Vi tränar på bra och jag känner att jag och min träning utvecklas varje vecka. Jag har inte haft svårt att hitta motivation alls att träna trots att vi inte vet varken när vi kan tävla eller när jag kommer hem. Jag njuter av att känna hur jag blir starkare varje dag.

Jag hoppas att alla ni mår bra och tar hand om era nära och kära!


Du måste vara inloggad för att kommentera. Logga in

Tips så här i karantän-tider


Hoppas ni alla mår bra och att ni gör ert för att hjälpa samhället och världen att klara sig ur denna epidemi som har drabbat oss. Personligen har mitt liv kanske inte påverkats så mycket mer än att jag är fast i USA och att allt är stängt och att vi inte bör gå ut. För många andra har det här världs-läget påverkat betydligt mer. Jag är en av dem som lätt börjar klättra på väggarna och blir uttråkat och behöver stimulans, vilket är mitt största problem även när det gäller min idrott. Jag har spring i benen och får verkligen kämpa med att sitta still och hålla mig inne. Därför tänkte jag nu ge en lista på mina tips på saker man kan göra/titta på/lyssna på. Hoppas ni kan hitta lite inspiration.

Vi kan börja med de mer vanliga ämnena:

  • Film-tips: Jag och Boris har kollat på mycket film senaste tiden. Eftersom vi inte ses så ofta så hade vi redan innan börjat på en lång lista av filmer som vi ville se tillsammans och här kommer två tips till er som vi sett på senaste tiden: The town och Coach Carter
  • Låt-tips: Jag har helt snöat in på J Cole på sista tiden.
  • Podd-tips: Podden Margarinet
  • Bok-tips: En bok som jag läst på sista tiden och som jag verkligen tyckte om var The Kite Runner. Den är några år gammal, men lika bra nu!
  • Tidningstips: Köp nya Runners world och läs reportaget om mig 🙂

Tips på kreativa saker att göra:

  • Måla! Jag och Boris satte bland annat en timer och försökte måla av varandra! Sjukt rolig grej att göra.
  • Skriv! Skriv ner dina tankar, skriv brev och skicka till någon, Skriv brev till dig själv i framtiden.
  • Baka! Det finns massa kul recept att prova. Vi har gått bananas på banan-bröd och bakar det minst en gång i veckan.
  • Laga mat! Prova ett nytt recept eller laga något som tar lång tid. (Tips: Min barndomsvän Sofia Henriksson vann just Sveriges Mästerkock, spana in hennes instagram för inspiration)
  • Spela spel! Så kul! (tips på roliga spel: Cards against Humanity, Cluedo, Taboo)
  • Lägg pussel.
  • Gör ett fotoalbum.
  • Gör en egen receptbok.
  • Gör en Visionboard för det här året, den här sommaren, eller något du vill fira när allt det här är över.

Tips på challenges:

  • Bor ni flera stycken ihop? Bestäm en person som ska laga förrätt, en som ska laga huvudrätt och en som ska laga efterrätt. Ni får inte handla något för dessa rätter utan bara använda det som finns hemma.
  • Det finns en massa massa tips på träningspass man kan göra hemma som inte kräver några repskap. Prova något nytt! (Tips på instagram-konton med pass: mitt teams teamnbmcr, ptfia, alexandrapizzoni)
  • Gör ett quiz! Mitt team hemma i Manchester tränar inte ihop nu under denna tiden men vi kör ett quiz varje söndag med olika temat via zoom.
  • Gör påskpyssel och dekorera ditt hus.
  • Gör en Easterhunt hemma.

Andra saker att göra:

  • Skriv ett brev till någon
  • Lär dig spela ett instrument
  • Lär dig att jonglera
  • Gör egen handsprit
  • Börja lära dig ett nytt språk. Boris och jag har svenska ”lektioner” varje dag.
  • Stötta era lokala restauranger/caféer/bagerier genom att beställa take-out
  • Utnyttja att ni kan vara utomhus. Packa matsäck och gör en utflykt i skogen.
  • Eller ha en inomhus-picknick.
  • Hör av dig till din familj och dina vänner. Ring din farmor eller vän och fråga hur de mår.
  • Rensa garderoben!
  • Städa och rensa resten av huset!

Du måste vara inloggad för att kommentera. Logga in

Q & A


Hejsan!

Innan jag börjar detta Q&A- inlägg har jag två nyheter att dela med mig av. Det första är att det nu finns ett långt reportage om mig med en intervju i nya numret av Runner´s World som finna ute i butik nu. Hoppas att ni i dessa tider har möjlighet att hitta tidningen i en affär och att ni tycker det är kul att läsa! Vill passa på här också att säga att det är några fel i texten, bl.a. min klubb som ju sedan i höstas numera är Hässelby SK men även min sjukgymnast som jag nämner vars namn är Björn Sverre och inte Björn Kjelle.

Den andra nyheten är att mitt flyg hem från USA i veckan blev inställt. Flygbolaget som jag flyger med har ställt in alla flyg fram till den 19e april så jag har en ny biljett den 20e. Nu återstår att se om det flyget också blir inställt eller om jag kommer hem. För min del så gör ju egentligen inte det här så mycket just nu eftersom jag har någonstans att bo och jag får umgås med min pojkvän längre plus att jag får spendera mer tid på höghöjd. Dock blir det ju intressant att se hur allt utvecklar sig i USA framöver och i världen.

I förra inlägget skrev jag att jag skulle fråga er läsare efter frågor och besvara dem i ett inlägg och här kommer nu några av dem. (Jag tog inte med alla den här gången då det hade blivit för långt, men vi kan köra fler frågeinlägg så att jag kan svara på fler.) Vissa av frågorna ä ställda på engelska och då har jag behållt själva frågan på engelska men svarat på svenska.

Var ser du dig själv om 1 år, 5 år och 10 år?
Oj, vilken svår fråga! Det förra året och det här året har lärt mig är att det verkligen är svårt att planera… Jag tror att mitt liv om 1 år ser ganska likt ut som idag. Förhoppningsvis kan jag träna på bra och känner att jag är i mitt livs form och har möjlighet att kvala till OS 2021. Om 5 år kan jag tänka mig att jag kanske har börjat en ny karriär. Jag har förhoppningsvis pluggat färdigt min utbildning och kan börja jobba inom det. Om 10 år hoppas jag att jag kanske har barn och en större familj.

How do you and Boris do long distance…from both your points of views?
Anna- Vi har haft långdistans sedan vi började träffas och jag tror att det definitivt har gjort det lättare för oss att förhålla oss till det. Vi försöker ses så ofta vi kan och pratar så ofta vi kan. Såklart att det inte är lätt men så som jag ser det så har vi inte så mycket alternativ just nu om vi vill vara tillsammans, vilket vi vill, och då är det helt enkelt bara att försöka göra det bästa av situationen. Jag tror dock att det är väldigt viktigt att prata prata prata.

Boris- Our mentality is the same right now. We wanna focus on our career and running and do whats best for our running right now. We recognize that we will have plenty of time in the future to spend it however we want together. Its hard and frustrating at times but whenever we get to see each other it makes it worth it. Distance makes the heart grow thunder.

Is Sweden the best country in the world? Why?
Sverige är bäst! Skämt å sido så är jag verkligen tacksam över att jag har haft möjligheten att bo i flera olika länder och verkligen kunna se fördelar och nackdelar med de olika länderna på ett annat sätt än om man bara besöker ett land eller läser om det. Jag och Boris har ju även haft diskussioner om var vi vill bo i framtiden och så som det ser ut nu så är det Sverige som gäller, vilket ju kanske talar för sig själv.

Toughest thing about your injury?
Det svåraste med skadan skulle jag vilja säga var dels att jag kände att jag inte kunde vara del av mitt team och den gemenskapen som vi har eftersom jag inte var med på träningarna och dels att vara så låst till en plats som jag var och så beroende av andras hjälp. Jag är en väldigt social person och det var verkligen tufft för mig att känna att jag satt kvar hemma medan de andra gav sig ut och sprang tillsammans.

Are you able to race this year?
Det blir spännande att se om någon kommer kunna tävla i år… Så som det ser ut nu i världen så ställs de flesta tävlingarna in men jag hoppas att jag kommer kunna tävla något i sommar, även om det inte blir förrän i Augusti eller September.

Hur länge tog det tills du kunde jogga lätt på löpband?
Första gången jag sprang var ca 6 månader efter att jag dragit hälsenan.

Are you able to train as hard as you want yet?
Den här frågan tog jag med eftersom jag tror att en anledning till att vi idrottare blir bättre och bättre är för att vi hela tiden har en strävan efter mer. Vi vill träna hårdare, smartare, tuffare, mer men det är inte alltid lösningen. (Med det sagt njuter vi såklart av vilodagar också men ni förstår vad jag menar.) Jag är väldigt införstådd i att min väg tillbaka kommer ta tid och emellanåt blir jag sjukt frustrerad över att något som för ett år sedan var superlätt för mig helt plötsligt är väldigt svårt. Men det den här skadeperioden har lärt mig är att vara tacksam över alla steg jag kan ta och alla delar i träningen. För 6 månader sedan hade jag precis blivit av med stöveln, kunde inte gå normalt och fick cykla 10 minuter på spinningcykeln för första gången. Jag kände total eufori att få cykla mer och mer. I tisdags kunde jag springa intervaller i solen på en grusväg i världens motvind och var irriterad över att mina tider var långsammare än vad jag ville men samtidigt lycklig att vara där jag är i träningen. Allt handlar om perspektiv, men jag kan kort sagt säga att jag L Ä N G T A R efter snabba 200ingar på bana.


Du måste vara inloggad för att kommentera. Logga in

Boulder v.2, under ”lock-down”


Hej igen från Boulder!

Vi och hela Colorado är numera under så kallad ”lock-down” vilket innebär att vi måste hålla oss hemma förutom att gå till mataffären, apotek, hjälpa folk i riskgrupper och dylikt. Man får även gå på promenader/”hikes” än så länge så länge man respekterar att man bör hålla avstånd mellan varandra (6 feet), och det utnyttjar vi maximalt genom att springa varje dag.

Eftersom vi redan innan hade anammat konceptet ”social distancing” och försökt att inte bege oss ut i onödan så har inte det här påverkat oss allt för mycket. Man märker att många stannar hemma och numera är alla butiker och alla affärer som inte räknas som nödvändiga stängda.

Våra dagar ser ganska lika ut annars. Vi springer/tränar, äter, kollar på film och olika serier, läser, målar, pluggar, spelar spel, städar och rensar garderober, bakar osv.

Träningen har gått helt enligt plan egentligen för min del. Det enda jag egentligen inte har kunnat göra är att lägga till alternativ träning eftersom gymmen är stängda. Förutom det har det rullat på som det ska skulle jag säga. Jag känner att löpningen går bättre och bättre och jag är inte lika slut som jag var i början när jag kom hit upp. Tempot på passen är bättre och pulsen lägre. Jag har en bra bit kvar dock men jag njuter av att kunna träna på och kunna följa planen.

Denna vecka har vi ju även fått fastställt att OS blir framskjutet till 2021 pga den rådande situationen med Corona. Jag tycker det var skönt att få ett svar från Olympiska Kommittén om vad som faktiskt gäller nu. Det är jobbigare att leva i ovisshet och inte veta hur man ska förhålla sig till situationen. För min del har fokuset varit att bli hel och frisk och nu komma tillbaka till full träning så min plan har inte påverkats så mycket av att inte veta, mer än att jag kan slappna av lite mer mentalt möjligtvis. För många andra tror jag att det var skönt att äntligen få ett beslut.

Så som jag ser det så tränar jag för att vara mitt allra bästa jag på tävlingsdagen oavsett när den tävlingen sker. Jag försöker att bara fokusera på det jag faktiskt kan påverka, nu får jag mer tid på mig att försöka bli den bästa versionen av mig själv, den dagen det gäller.

Jag vet att jag skrev att nästa inlägg skulle bli ett frågeinlägg, men det var så mycket som hände däremellan. Nu menar jag det verkligen. Nästa inlägg blir ett frågeinlägg. Jag kommer lägga upp en fråge-låda på min instagram där ni kan ställa frågor anonymt. Annars går det såkalrt bra att ställa frågor här under eller på mejl osv.

Ta hand om er alla!

Anna


Du måste vara inloggad för att kommentera. Logga in