Veckans träning-bara en månad kvar till TEC100

Varning för lite reklam och produktutvärdering! :).

Jag har ingen koll på mode- det har ni ju förstått. Jag har en sportbh som är 18 år gammal. Skor som är 20 år och min kappa är 7 år nu och det syns.

Jag köper nya grejer- absolut men blir extra exalterad när jag hittar något jag kan slita ut. Som min Salomonrygga som jag fick för också 7 år sen. Som redan då var gammal. Den pajade nyss och jag lagade den för flera hundra bara för att jag vill ha just den. Inte köpa ny. Nej ha just den.

Jag har ett väldigt bra ad hoc samarbete med Trimtex. Får testa en del av deras grejer och jag testar ju dem rätt hårt :). De gör inte de snyggaste trendigaste grejerna för det är inte deras intresse. De har inte en stor marknadsföringsapparat och finns inte i butik. Däremot är de väldigt populära bland skidåkare och orienterare och växer inom löpningen. De lägger pengarna på produkterna och de säljer sig rätt bra själva. För de är helt enkelt suveräna!

Deras webshop är just nu under uppbyggnad så där kan ni inte gå bananas just nu. Synd men det går att handla på den norska tills vidare. De gör helt fantastiska grejer för såväl skidor som löpning som cykel och självklart då orientering.

Jag har som sagt hårdtestat deras grejer sen länge. Speciellt i vinter. I vind, regn, snö. När jag har Trimtex tightsen är det som grädde som är målat på mig. Sitter klistrade under hela passet. De håller värmen ned till riktiga kallgrader (minns mitt 55 km pass i -10 i vintras?). Jackan, den där magiska jackan som jag sålde via bloggen. Alla har berättat hur otroligt bra den är. När det är kallt, när det blåser. Hur bra den sitter. Det var rätt bökigt att förmedla allt via bloggen men så värt- jag gillar att folk får bra grejer!

När man ska springa långt så får inte grejerna störa. Det får inte skava. Det får inte hasa ned, det får inte bli kallt, blött och fladdra. De ska bara fungera, sitta på kroppen och göra sitt jobb. Därför är det helt fantastiskt att få använda de här grejerna. I vår ser jag fram emot att både springa och cykla i Trimtex. Och att kunna länka er rätt in i deras snart nyöppnade webbshop. Imorgon ska jag träffa Peter från Trimtex en snabbis och kolla in hur vårkollektionen ser ut lite närmre.

Jag använder andra grejer också. Självklart! Älskar snygga träningslinnen och speciellt grejer från Drop of Mindfulness som jag köpte på Allt om Hälsanmässan och hela vintern har jag använt Icebreaker underkläder och underställ när det varit kallt och jag ska vara ute länge. Saker som kostar, men saker som håller!

På kortare pass är jag inte så brydd men just på de här ultrapassen känns det inte som läge att saker och ting pajar!

När det gäller skor så älskar jag ju klassiska drei streifen- adidas! Men sulan på Inov-8 Xtalon är helt oslagbar. Inga broddar behövs. Bara tassa fram säkert över is, genom snö, genom lera.

Jag köpte mina Inov-8 Xtalon 190 (siffran står för vikten på skon) hos Outnorth men efter bara cirka 50 mil gick meshen sönder. Jag var så kär i dem, sprang vartenda pass i dem. (Har bara ett par adizero XT från förra året i övrigt och ett par Brooks som passar mer för heta asfaltsdagar). Jag ville inte skicka tillbaka dem för att få byta- vad skulle jag då springa i under tiden? Och jag tycker Outnorth varit riktigt hyggliga som skickat nya Xtalon 212 till mig. De har ett mycket tåligare tyg och de premiärsprang jag hem idag. Ren kärlek. Passet i övrigt- skit! Men skorna! Kärlek!

Outnorth har för övrigt massa bra grejer för oss som gillar att skogsmulla utomhus. Jag har köpt både pannlampa och skaljacka där. Köpt ja. Så är det! 🙂

Ha en fin kväll!

Min gamla rygga!

---

---

Idag hade jag en löparworkshop för 4 tjejer som tränar för maraton. För 3 av dem är NY marathon det stora målet och för 3 är också Stockholm marathon på agendan. Några hade sprungit maror förut- bland annat S som är en av mina läsare som jag träffat förut- kopplade inte först men vi har setts på Running Swedens långpass- Jättekul!

Solen sken men vinden var kall och jag är så sjukt less på fryssnö och isfläckar nu men idag behövde inte vi brottas med det.

Fokus idag låg på bra löpskoleövningar. Inte bara göra de traditionella slentrianmässigt utan koppla dem till löpningen och även vad eventuella svagheter kunde stärkas av. Omöjligt att förbereda alltså utan att ha sett dem springa, men som tur var var behovet rätt lika för de fyra. Jag tror också det är större sannolikhet att man gör sina övningar om man vet exakt vad de kommer att hjälpa med.

Vi gjorde en hel del olika: Bland annat skridskohopp ( bra för att stötta utförslöpning), en typ av ”galoppsteg” som är lite knepiga att få till men grymma för höften. Sen mina ”ballerinasteg” som jobbar vader, anklar och fotleder. Lite uppförs och utförs (herregud vad grus det är nu!).

Väl inne gick jag igenom några styrkeövningar som hjälper löpningen. När vi kom igång med det insågs från flera håll att det var si och så med höftrörligheten (klassiker hos löpare) så vi jobbade med det och förstås med bålstyrka specifikt för löpning.

Lite prat om kost, hur man testar att springa med låga glykogenlager och lite ideér för pass och så var tre timmar vips förbi!

Väldigt roligt men var svårt att förbereda då jag inte visste något om kapacitet eller bakgrund innan men kändes som alla fick med sig något.

Jag känner att jag brinner otroligt mycket för kosten och för det mentala och speciellt det mentala vill jag lära mig mer om.

Jag stänger den här veckan på nästan 9 mil. Helt fantastiskt känsla i kroppen. Önskar nästan det var TEC imorgon så jag fick gå lös och testa artilleriet. Är rädd att tappa det här mojot och vavavoomet som jag har just nu.

Jag längtar också till fjällen och sneglar på det här loppet. Det är bara tre stycken anmälda till Swedish Alpine Ultra och 10 mil meditation i Sarek..ja jag drömmer. Tänker mig en blåsig kall dag i naturens grepp. Till stor del ensam i naturens grepp och med bara ett mål- framåt framåt i 100 km. Det lockar enormt. Men om två veckor åker jag och lillstoschan upp till Jämtland och jag längtar efter snöskolöpning i Ottsjö.

Hoppas ni haft en fin helg ni med!

---

Kroppen känns finfin. Det är den här konstiga känslan i vänsterfoten då men nu har bästa Micke på Access Rehab kikat på den och rett ut begreppen. Tranpdynorna ser olika ut och då landar fötterna olika.
På Access hann jag också fika med Lisa McRae (Blomm’e) på Rubins födelsdagstårta medan han sprang intervaller med magiska Lisa Norde’n som jag också hann hälsa på. Svårt att komma därifrån – trevligt ställe!
Idag smet N iväg tidigt för att haka på Running Swedens långpass på Lidingö på deras ultradag. Jag hade tänkt haka på men med så få möjligheter till lugna mornar beslöt jag att ligga kvar en stund.
Idag är en inspirationsdag för mig.
Börjar med föreläsning på GIH med Eva Blomstrand. ”Äter du rätt när du tränar?” Hoppas på mkt nytt. Det är fullsatt- knökfullt!
Sen åker jag ut till Lidingö för ultrainspiration och mys med N!
Reflekterar över att det är många som föreläser om kost och åhörarna är mer pålästa. Många är det jag kallar ”Löpsedepålästa”. Man har läst lösrycka råd, forskningsresultat och upplägg i någon tidning men förstår inte grunden i hur kroppen fungerar och viktigast av allt tycker jag- man bortser ofta från helheten. Etiken, det praktiska och miljöpåverkan.
Outtömligt ämne! Ha en fin lördag!

Ibland glykogenladdad, ibland inte!

---

Har väldigt svårt att sätta ord på min dag. Eller rätt ord. Tror inte det går.
Men den började kl 05.30 med uppstigning. 06.30 mötte jag Annika som hade ett pass i ”6:50 fart” beställt. Vi hann avverka cirka 15 kilometer tillsammans i vacker frusen Stockholmsmorgon. Jag var ohyggligt pigg. Annika med! Med 20 km i benen fick jag frukost på hennes jobb:

Solen strålade och jag rullade vidare mot Jakobsberg. Min vänsterfot känns lite konstig men ingen direkt smärta. Kände mig bara urstark. Via Spånga, ut till Jakobsberg. Ut på Järvafältet, lugnet och tystnaden. I min bubbla. Alla jag älskar, allt jag tycker om. Följer med i tankarna. Men jag är ensam där just då.
Bara rullade på och löste mina världsproblem. Vips var klockan på 40 km. Stannade och lunchfikade länge på ett café och tittade på Islandshästar i solen.

Sen var det enormt segt att komma igång. Inte i benen men skallen var inte med. Lite frusen och tung i magen. Var vilse i Sollentuna och fick stanna och kolla hur jag skulle ta mig till Edsviken. Hamnade i ett villaområde där det bara var upp och ned.
Men sen. Vid 50 km. Så sa det bara vavavoom! Eller nåt. Herregud- det bara lossnade. Kunde öka farten och kändes som jag flög fram. Tårarna strömmade. Så tacksam. Få känna såhär. Få vara såhär stark.
Via Ulriksdal. Bergshamra. Kilometerna tickade och det kändes bara bättre och bättre. När jag låg på 55 km så upplevde jag en sån eufori som jag aldrig känt. Kroppen bara skrek av glädje! Så mäktigt.

Så… Jag plockade upp farten. Förbi universitetet. In till KTH. Svängde ned på Valhallavägen och stannade bara för att jag hade en behandling hos Access Rehab. 63 väldigt lätta, underbart glada progressiva kilometer.
Hade svårt att fatta det. Känslan. Nu några timmar senare är jag lika lyrisk. Har lite solsting. Men underbart pigg både i ben och kropp.
Euforin. Lyckan. Känslan av att kunna fortsätta i glädje i all evighet. Den lagrar jag in. Den kommer jag behöva tuffare dagar.
Nu- FREDAGSMYS!

---