Leder löpning till viktnedgång?

Leder löpning till viktnedgång?


För att gå ner i vikt måste du röra dig mer och/eller äta mindre. Men det är svårt att gå ner i vikt med träning. Om du rör dig mer äter du mer. Ny forskning visar dock att det går. Det är ditt mindset som är avgörande. Det är du som har bollen.

I en ny stor studie – som noga följde hur mycket personer åt och motionerade – såg man att många av de som tränade misslyckades med att gå ner i vikt. En del gick till och med upp i vikt. Träningen gjorde att de ändrade sitt beteende. Det bekräftar tidigare studier som visar att det är svårt att gå ner i vikt med träning. Men några personer i studien gick ner i vikt. Hur gjorde de? Vad kan vi lära oss av dem?

Sitter det i maten eller benen?

De flesta som tränar äter mer, vilket kompenserar den ökade förbrukningen. Andra rör sig mindre resten av dagen. Dessutom går ämnesomsättningen ner när vikten går ner. Träning leder till bättre hälsa, men det tycks inte alltid leda till viktnedgång.

I den nya studien, som publicerades förra månaden i American Journal of Clinical Nutrition, ingick 171 inaktiva män och kvinnor. Forskarna mätte deras vikt, vilometabolism och kondition. De fick också frågor om de ansåg att hälsosamma handlingar nu gjorde att man förtjänar ohälsosamma handlingar senare.

gå ner i vikt
Foto Gardie Design & Social Media Marketing på Unsplash

De blev sedan slumpmässigt fördelade på tre grupper: en grupp levde vidare med sina normala liv – de var kontrollgrupp, medan två grupper fick varsitt träningsprogram. I den ena träningsgruppen (den lätta) tränade de tre gånger i veckan på löpband eller träningscykel tills de hade bränt åtta kalorier för varje kilo kroppsvikt. I den andra gruppen (den hårda) tränade de på samma sätt, men tills de bränt 20 kalorier för varje kg kroppsvikt.

Deltagarna gjorde regelbundna konditionstester. De kunde äta som de ville, men matintag och energiförbrukning kontrollerades dagligen.

Efter ett halvår visade det sig att några hade tappat vikt, men ungefär två tredjedelar av de som deltog i den lätta träningsgruppen och 90 procent i den hårda träningsgruppen hade tappat mindre vikt än förväntat med avseende på deras kaloriförbrukning.

Hade de rört sig mindre resten av dagen? Nej, det var ingen skillnad i aktivitet. Istället hade de ätit mer. Det var inte många extra kalorier – cirka 90 extra kalorier per dag för den lätta träningsgruppen och 125 kalorier per dag för den hårda träningsgruppen. Det motsvarar en tredjedels energikaka eller ett glas energidryck.

Ditt mindset är avgörande

Det mest intressanta var dock de psykologiska aspekterna. De som ätit mest tyckte att bra hälsovanor gav dem rätt att äta mer – om jag springer nu, kan jag äta chips ikväll. Det är ett mindset som motverkar viktnedgång.

Det handlar alltså om 100 kalorier per dag. Det är en tredjedel av en ostsmörgås. Om du är överviktig och tränar för att gå ner i vikt (alla tränar inte för att gå ner i vikt), bör du tänka på att en halv energikaka nollställer din kaloriförbrukning. Tänk igenom vad det är du vill. Koppla loss träningsbeteende från ätbeteende. Ät som vanligt. En halvtimmes löpning är inte särskilt energikrävande. En flaska sportdryck slinker ner så lätt. Ät dina vanliga måltider. Ät dig lagom mätt. Du kommer att äta mer än om du inte tränar, men kanske inte för mycket som det gärna blir om det du äter och dricker ser ut och smakar som godis och läsk.


Min bok Prestationskoden finns snart att förbeställa på Adlibris, Bokus, m fl. Lägg upp en bevakning redan nu.

Prestationskoden en bok

Foto: Robert V. RuggieroUnsplash

Löparens mindset

Löparens mindset


Enligt evolutionsbiologerna utvecklades människan för att springa långa sträckor på savannen. Det finns ett 30-tal anatomiska och fysiologiska bevis för det. Några exempel:

  • Fotvalv och långa hälsenor för energilagring och stötdämpning.
  • Kraftiga nackligament som stabiliserar huvudet under löpning.
  • En stor, stark rumpa för stabilitet.
  • Massor av svettkörtlar för värmereglering.
Löparens mindset
Bild av Alexas_Fotos från Pixabay

För 8 miljoner år sedan försvann stora skogsområden i Afrika. För att överleva klev några primater ner från träden, reste sig upp på två ben och började springa. Denna primat utvecklades till moderna människor för drygt 200 000 år sedan. Långdistanslöpning var en av de viktigaste drivkrafterna bakom denna utveckling. Biologiskt har människan inte ändrats sedan dess, förutom småsaker som hudfärg, laktostolerans och andra anpassningar till livsmiljö och levnadsmönster.

Alla är löpare

Nästan alla föds med anatomiska och fysiologiska förutsättningar för att löpa långt. Barn springer spontant, men det är ganska ovanligt att vuxna springer. Det handlar inte om biologi utan om kultur.

apa som sitter i träd
Bild av Richard Mcall från Pixabay

Det finns inte någon skillnad i mental tuffhet, personlighet eller motivation mellan de som springer långt och de som inte gör det. Forskning visar att ultralöpare i stort sett är som alla andra, men vi som gillar att springa långt är generellt mer öppna för nya utmaningar och vi har därför anpassat oss till att springa långt genom hård träning.

Mindset och träning

Det handlar alltså om mindset och om träning. Du föds inte med ett mindset. Det är något du lär dig. Om du lär dig att allt är någon annans fel och ansvar, är det svårt att ta sig vidare av egen kraft. Du fokuserar på andra, inte på dig själv och på vad du kan göra. Avundsjuka och missunnsamhet, istället för hårt arbete och nyfikenhet. När du fokuserar på det du själv kan göra, arbetar hårt här och nu och ser ditt liv som en väg in i framtiden, har du rätt förutsättningar att bli en bra ultralöpare och inte bara ultralöpare.

vägval
Bild av Kirk Fisher från Pixabay

Alla behöver nämligen inte bli ultralöpare, men fler behöver mindset som en ultralöpare: se långt in i framtiden, men också vara i nuet, utmana sig själv och ta ansvar för det. För 8 miljoner år sedan fanns det ingen som kunde föreställa sig en värld utan skogar. Alla levde här och nu. Nu kan vi föreställa oss framtiden. Vi kan välja väg.


Min bok Prestationskoden finns snart att förbeställa på Adlibris, Bokus, m fl. Lägg upp en bevakning redan nu.

Prestationskoden en bok
Utvald bild Morgan Sarkissian på Unsplash
En kort löptur gör dig genast smartare

En kort löptur gör dig genast smartare


Regelbunden motion är inte bara bra för din hälsa, du blir smartare också. Det visar en ny studie, som dessutom pekar ut en ny, intressant gen som ger en ny aspekt på löpning och hjärnan.

Studien publicerades förra veckan i tidskriften eLife och visar att ett träningstillfälle – motsvarande runt 4000 steg – förbättrar synapserna mellan nervceller i hippocampus, ett hjärnområdet som är viktigt för inlärning och minne.

Hjärnforskarna, som arbetar vid Oregon Health & Science University i USA, gjorde sin upptäckt när de analyserade gener i nervceller som aktiverades under träning. De gjorde mätningar på hjärnorna hos stillasittande möss som fick springa på ett hamsterhjul under korta perioder.

smartare av löpning
Foto: Stage 7 PhotographyUnsplash

Genen Mtss1L utmärkte sig mer än andra gener. Det är en gen som i stort sett ignorerats i tidigare studier. Mtss1L-genen kodar för ett protein som böjer cellmembranet. När genen aktiveras av ett kort träningspass, påverkar den tillväxten av dendriter. Dendriter är nervcellens grenverk. De ser ut som en trädkrona och fångar upp signaler från andra nervceller. Det är där synapser bildas och kopplar ihop nervceller.

Bästa tentaplugget är en kort löptur

Studien visade att ett enda träningstillfälle förstärker hjärnans förmåga att lära sig. Det kan vara bra att veta för alla elever och studenter inför den kommande höstterminen. Byt ut en timmes tentaplugg mot en löptur på 3-5 km. Dendriterna skjuter skott direkt.

Minnet tycks bli sämre med åren, men det beror delvis på att de flesta rör sig mindre med stigande ålder. Minne och rörelse är intimt sammankopplade. När du rör dig är det avgörande att minnas hur du rört dig så att du hittar tillbaka. Minne är kopplat till lärande. Det gäller både möss och människor. När du springer växer det nya grenar från dina nervceller.

Ovan en film på dendriter som växer. Från närliggande nervceller kommer axoner – nervtrådar, eller nervcellens stam – som letar sig till dendriterna och i mötet kopplas nervceller samman med synapser. En synaps är en plats där en elektrisk signal från ena nervcellens konverteras till kemisk information som överförs till en mottagande nervcell. Den mottagande nervcellen beräknar om den ska skicka eller inte skicka den elektriska signalen vidare. Så byggs ditt nätverk upp. Det är där du händer. Så ser det ut i din hjärna när du lär dig hantera ny information och ett kort träningspass är massor av ny information.


Min bok Prestationskoden finns snart att förbeställa på Adlibris, Bokus, m fl. Lägg upp en bevakning redan nu.

Prestationskoden en bok

Utvald bild av Gerd Altmann från Pixabay

Extrem löpning är ofarlig

Extrem löpning är ofarlig


Med återkommande mellanrum läser man rubriker som säger att extrem löpning är skadlig. Alla beteenden är skadliga om man överdriver dem, men ny forskning visar att inte ens extrem löpning i 24 timmar är skadlig. Allt handlar om beteendet. Det handlar om hur du springer och hur du återhämtar dig.

För att undersöka hur extrem löpning påverkar hjärthälsa rekryterade brasilianska forskare 25 löpare för en studie. Elva av dessa räknades som erfarna ultralöpare. De hade tränat mer än 100 km/veckan de senaste fem åren. De sprang lopp på mellan 100 och 200 km. Fjorton klassades som nybörjare. De hade sprungit minst ett maraton, men aldrig tidigare deltagit i ett ultramaraton. Det fanns inga rökare, steroidanvändare, personer med kardiovaskulära eller metaboliska sjukdom eller muskelskador i studiegruppen.

Forskarna tog blodprov för en rad biomarkörer på löparna strax före och efter ett 24-timmarslopp. Genom att mäta nivåerna på biomarkörer (som kortisol och kreatinkinas) kunde man uppskatta effekterna av hård träning på hjärthälsa. Resultatet användes sedan för att förstå effekterna av hård träning på hjärthälsan hos erfarna och nya ultralöpare.

Ingen ökad risk med extrem löpning

Resultatet, som presenterades i tidskriften Heliyon i veckan, blev positivt ur löparnas synvinkel. Forskarna såg inga tecken på ökad hjärtrisk hos löparna efter loppet, trots att de hade en tillfällig ökning av skadliga biomarkörer.

Erfarna löpare hade högre nivåer på biomarkörer än nybörjare. De erfarna belastade hjärtat mer. De erfarna löparna hade också högre nivåer av kortisol, vilket bekräftar tidigare forskning att kortisol ger bra förutsägelser för resultat på extrema ultralopp. De erfarna hade ett större stresspåslag (aktivitet i hypotalamus-hypofys-adrenokortikala (HPA) – axeln) i samband med loppet.

extrem löpning kortisol
Bild från studie

Nybörjare körde inte lika hårt, vilket resulterade i lägre nivåer på biomarkörerna. De valde att ta det lite lugnare.

Visserligen körde de erfarna löpare hårt och pressade sina hjärtan till gränsen, men forskarna hittade inga tecken på ökad hjärtrisk. Nybörjare sprang å andra sidan långt under gränsen. De valda – medvetet eller omedvetet – en strategi som skyddade deras hjärtan.

En benhård regel

Men helt riskfritt är det inte. Allt hänger på löparens beteende. Efter ett ultramaraton måste du vila från löpning i minst två dagar för att normalisera nivåerna på alla biomarkörer. Det ger hjärtat en chans att återhämta sig. Det är löparens viktigaste regel.

extrem löpning
Bild av Gerd Altmann från Pixabay

Ett ultralopp är ofarlig om du sköter återhämtningen. Det stämmer bra med människans utveckling. Extrema ansträngningar är en del av människans historia. Men människan har varit bra på att vila också. Det har många svårt för idag. Aktivitetsbanden tjuter om du inte tar 10 000 steg varje dag. Våga vila – för hjärtat och hjärnans skull.

 


Min bok Prestationskoden finns snart att förbeställa på Adlibris, Bokus, m fl. Lägg upp en bevakning redan nu.

Prestationskoden en bok

Utvald bild: Foto Brian Erickson från Unsplash

Nostalgi och sommarläsning

Nostalgi och sommarläsning


Jag hänger i hängmattan. Jag läser hellre än skriver när jag ligger i hängmattan, så jag har inte skrivit så mycket de senaste dagarna. Men man kan ju alltid titta tillbaka.

Internet glömmer ingenting. Allt finns kvar. Alla misstag. Alla kommentarer. Alla snäll- och elakheter. Man lämnar digitala fotavtryck efter sig. Tack vare tjänster som Internet Archive kan man gräva sig ner i de fossila avlagringarna och väcka gamla texter till liv.

Fossiljakt på Runners world

Det här är den första sidan av Runners som sparats (hemsidan låg först på marathon.se). Den är från 1996. Statisk och snabb html för uppkopplingar med modem. Internet har nyss slagit igenom. Alla surfar med Netscape. USAs president Bill Clinton och Carl Bildt har (1994) mailat varandra. Det finns en och annan bild med låg upplösning. Att klicka sig runt är som en tidsresa.

2001 är det mycket om Anders Szalkai.

här ser Runners world ut på nätet i mars 2005.

2010 senare ser Runners world ut så här. Bloggar hade slagit igenom. Runners world presenterar ett nytt gränssnitt. Mer högupplösta bilder. Alla har bredband. Nästan alla använder datorer för att surfa. Chrome börjar ta över från Internet Explorer.

Runners world debuterar på Facebook.

I början av 2015 ser Runners ut så här. Jag hade nyss blivit en bloggare i ett stort gäng bloggare. Nu är det inte många av oss kvar. Vi som bloggar in the age of influencers är som levande fossiler.

2019 ser Runners Worlds hemsida ut så här. Enklare och mer anpassad till mobiler. De flesta använder mobiler och webbläsare som Chrome, Firefox och Safari för att titta på sidan. Det är inte så gyttrig som tidigare. Jag tycker det är bättre.

Lästips

I väntan på nästa riktiga blogginlägg kan du läsa några texter i hängmattan som jag publicerat på min egna blogg den senaste tiden. Jag är inte så pretentiös på min blogspot som här på RW, men en del av inläggen är ganska bra. Den om Cliff Young är intressant med tanke på att han debuterade och vann som 61 åring (lika gammal som Runners Worlds LG Skoog från Umeå). Cliff sprang helst i gummistövlar. En otrolig historia.

Sänk vikten med kaffe
Tänk inte på tankar
Född till x (välj x)
Löparsandaler
100 armhävningar med grease the groove
Löpningens biokemi
Cliff Young – 61 åringen som debuterade och vann
Ingen missar som Zlatan
Tillfälligt avbrott för löpning

Ligger i hängmattan

Men ligg inte för mycket i hängmattan. Ta dig tid och springa också:)

 

En lärdom om löpning och immunförsvar

En lärdom om löpning och immunförsvar


I juni 2015 sprang jag High Coast Ultra – 130 km kuperad traillöpning. Det är ett av de tuffare loppen. Jag hade tränat bra. Allt var perfekt. Men på tävlingsmorgonen kittlade det i halsen. Var det en infektion? Nej, tänkte jag. Jag inbillar mig. Det är nog bara en rest från förra förkylningen.

Jag kände mig sjuk och frisk från den ena timmen till den andra, men ju närmare starten vid midnatt desto friskare kände jag mig. Men jag blev inte friskare. Mitt eget immunförsvar lurade mig.

Inflammation

Du delar din kropp med bakterier, virus, parasiter och andra livsformer, stora som små. Biljontals mikrober lever, äter och dör på och i dig. Din navel är ett unikt korallrev. Din tarm en oändlig, slingrande savann. Syftet med ditt immunförsvar är att hålla dessa ekosystem i balans.

Immunförsvar och träning
Bild av skeeze från Pixabay

Immunförsvaret övervakar, bedömer och angriper inkräktare om det krävs. I första hand söker det samarbeta. Hot oskadliggörs med så små skador på omgivningen som möjligt. Detta kallas ”inflammation”.

Efter en hård träning värker musklerna. Cellerna har skakats om och skadats. I blodkärlen patrullerar fagocyter. När de känner lukten av skadad vävnad söker de sig dit. De sliter sönder de skadade cellerna och äter upp dem. Blodlukten får cytokiner att söka sig till platsen och de drar ihop blodådrorna nedströms skadan, så att blod ansamlas. Det uppstår en svullnad. När platsen är rengjord kommer nya färska celler kravlande och ersätter de skadade cellerna. Efter några dagar är du starkare. Immunförsvaret har gjort sitt jobb.

Immunförsvarets dilemma

Alla ryggradsdjur har ett immunförsvar. Under 500 miljoner år har immunförsvaret lärt sig prioritera mellan omedelbara och mer långsiktiga hot. Ska kroppen satsa resurser på infektion, reparation eller mobilisera mot lejonet som kommer rusande?

En omedelbar fara som ett lejon är alltid viktigare än både infektion och reparation. Hotet gör att kroppen går in i ett nödläge – kamp eller flykt. Binjurarna pumpar ut adrenalin, noradrenalin och kortisol. Immunförsvar, aptit och sexlust går tillbaka. Blodet fylls av snabb energi. Du känner dig frisk och stark.

Lurad

Jag var fokuserat på tävlingen. Den var lejonet. Jag hade lurat mig själv att det var viktigt och kroppen trodde mig. Immunförsvaret drog sig tillbaka. Jag kände mig frisk. Jag var redo för kamp.

Skuleskogen vattenfall
Skuleskogen klockan fyra på morgonen

Klockan fyra på morgonen, när jag sprang genom morgondimma i den sagolika Skuleskogen, försvann lejonet. Det var bara jag och min löpning. Det var som vilken träningsrunda som helst. Strax efteråt fick jag ont i ett knä. Huvudet sprängde. Andningen blev tyngre. Jag började hosta. Mitt immunförsvar hade ändrat på prioritetsordningen. Nu var infektionen viktigast.

Min ultrakamp hade gett mig en tillfällig ökning av energi och skapat en illusion av hälsa, men priset var ett svagare immunförsvar. Jag haltade och hostade till nästa kontroll. Jag bröt efter åtta timmar i skuggan av det mäktiga Skuleberget.

High Coast Ultra

Nästa dag var mitt knä bra igen, men en armé av virus hade invaderat min utmattade kropp. The Virus is Coming! Virus angrep mina celler och använde dem för att göra nya virus tills cellerna sprängdes. Resterna av miljarder celler virvlade runt i kroppen. Det enda jag kunde göra var att vila. Det finns inget annat att göra när virus härjar i kroppen. Jag sov och vilade, medan immunförsvaret identifierade, mobiliserade och tog upp jakten på virus. En vecka senare var jag på benen. Lite svagare, men mycket klokare.

Lejon

Människan har en otrolig hjärna som kan skapa lejon, precis som jag gjorde ett lejon av en tävling. Många jobbar eller lever med sina fantasilejon. De springer runt på kontoret med en jagad blick. De kommer tidigt och går sent och sover alldeles för lite.

När du sover dåligt fortsätter binjurarna att pumpa ut hormoner, vilket dämpar nattväktarna i immunförsvaret. Den första försvarslinjen som består av NK-celler försvagas. Det gör dig mer mottaglig för bakterier, vildlingar och virus. Du känner dig pigg på morgonen, för du vaknar med en adrenalinkick. Det är ett varningstecken. Att vakna ska vara tröttsamt och jobbigt. Det är stressande. Det krävs kortisol för att vakna.

Vad kan du göra för att stärka immunförsvaret?

  • Fysisk träning ökar antalet NK-celler och är även kopplat till minskad inflammation.
  • Meditation lär dig vara här och nu. Det ger dig kontroll. Det är kopplat till starkare immunförsvar.
  • Sov mer än sju timmar varje natt. Sömn stärker din kropp och ditt immunförsvar. Var noga med återhämtning.
  • ACT-terapi lär dig släppa taget om lejon du inte kan kontrollera. Det minskar din stress, vilket stärker immunförsvaret.
  • Du behöver ett rikt och varierat mikrobiom. Mikrobiom är ett annat namn på de bakterier som lever i och på dig. Överdriven renlighet med antibakteriella medel samt felaktig användning av antibiotika försvagar ditt mikrobiom. Det ligger åtminstone delvis bakom den stora ökningen av allergier, överkänslighet och autoimmuna sjukdomar. Allergier uppstår när immunförsvaret skapar inflammation i en kropp som svar på något som inte är ett hot. Immunförsvaret har aldrig lärt sig kalibrera mikrober i den naturliga världen. Ett sådant immunförsvar ser lejon där det inte finns lejon.
  • Processad mat är kopplad till fetma, medan naturlig mat gjord på bra råvaror ger immunförsvar och mikrobiom de näringsämnen det är van att handskas med.

Immunförsvaret behöver tränas som alla andra former av försvar. Det behöver återhämtning och sömn. Det behöver få information om världen utanför kroppen. Men framför allt behöver den en ägare som lyssnar på kroppen och som inser att nästan alla lejon skapas i huvudet.

Myten om 10 000 steg

Myten om 10 000 steg


Det finns många regler, måsten och sanningar. Det sägs att du ska träna i 10 000 timmar för att bli expert, att du presterar sämre efter 2 procent vätskeförlust, att du måste gå 10 000 steg varje dag. Men det finns ingen vetenskap som stöder dessa påståenden. Det är myter.

Du blir inte bäst genom att träna 10 000 timmar, du blir bäst genom att träna många timmar på ett genomtänkt sätt. Du presterar inte sämre efter en vätskeförlust på 2 procent, du presterar sämre när du upplever ökad ansträngning på grund av törs. Du blir inte frisk av att gå 10 000 steg, du blir friskare av att gå.

10 000 steg – en japansk uppfinning

Alla känner till regeln om att gå 10 000 steg per dag. Den finns inprogrammerad i appar och fitnessband. Det är ett vanligt mål. Men det är ett mål som ofta försvårar vägen till hälsa för de mest behövande. Dessutom bygger regeln inte på vetenskap, utan på en reklamkampanj från 1965.

När I-Min Lee, professor i epidemiologi vid Harvard University Chan School of Public Health och huvudförfattare till en ny studie som publicerades i veckan, började titta på 10 000-stegregeln för att se var den kom från, upptäckte hon att det handlade om japanska tecken. Det var i samband med att ett japanskt företag började sälja stegräknare efter OS i Tokyo 1964. De namngav stegräknaren till 10 000 steg, eftersom tecknet för 10 000 steg ser ut som en gående man.

reklam för 10 000 steg i japan från 1965

Det var världens första stegräknare och de som är först påverkar framtiden (ungefär som den första pulsklockan kom att bestämma maxpuls till 220-ålder för framtida pulsklockor, vilket var den enda formel som fanns på 1970-talet och som baserades på några få testpersoner).

Det finns ingen studie som stöder detta steg-påstående. Trots det lever påståendet gott och intresset exploderade i samband med utvecklingen av mobiler och träningsband. När du passerat 10 000 är du grön för idag. Före det är du röd som i halvdöd.

Anpassa mål efter målgrupp

I sin studie testade Lee påståendet genom att observera steg och dödligheten hos mer än 16 000 äldre amerikanska kvinnor. Hon fick fram ett mer nyanserat resultat. De som gick 4400 steg per dag hade rejält minskad dödlighet jämfört med de minst aktiva kvinnorna. Fler steg minskade dödligheten ytterligare, men nådde en platå runt 7500 steg. För just denna grupp äldre kvinnor var så lite som 2000 steg kopplad till bättre hälsa. Det tänker man kanske inte på om man är en 40-årig motionär.

10 000 steg
Foto Zack MinorUnsplash

Att lägga till några extra steg är bra för de flesta, både fysiologiskt och psykologiskt, oavsett mål. Men tron att alla ska ha samma mål kan vara avskräckande för de som är i störst behov av fysisk aktivitet.

Vetenskap ger sällan tydliga svar som 10 000 steg per dag är bäst för hälsan eller att åtta glas vatten är bäst för kroppen, men media gillar tydliga och enkla meddelanden. Enkla meddelanden och ett enkla recept tränger genom bruset.

Amishfolket i USA tar 15-18 000 steg per dag. De lever som på 1700-talet och har god hälsa. Jägare och samlare och flitiga motionärer ligger också över 10 000 steg. De behöver inte regler. De går och springer ändå. Det är de som ligger kring 2-3000 steg som behöver öka antalet steg. Att gå från 2000 till 5000 steg är ett stort, men inte omöjligt steg. Att gå från 2000 till 10 000 steg är svårare. Det kan slå tillbaka.

Ju fler steg desto bättre. Men fokusera inte på antal, fokusera på att gå eller springa och på att vara närvarande i stegen. Räkna fåglar istället för steg. Lyft blicken från mobilen. Ett riktigt steg i skogen är bättre än tio steg på mobilen.

 


Min bok Prestationskoden finns snart att förbeställa på Adlibris, Bokus, m fl. Lägg upp en bevakning redan nu.

Prestationskoden en bok

Utvald bild: Foto pixpoetry , Unsplash

Bra kondition minskar risken för cancer

Bra kondition minskar risken för cancer


I stort sett alla drabbas av cancer, indirekt eller direkt. Det finns inga mirakelkurer, men träning minskar risken. Ju bättre kondition du har, desto lägre risk för vissa cancerformer.

I en ny studie, som publicerades i tidskriften Cancer av forskare från Johns Hopkins University och the Henry Ford Health System i Michigan, fann forskarna att kondition påverkar cancerrisken. De hade analyserat data från 49143 patienter i åldrarna 40 till 70 år som testat sin kondition mellan åren 1991 och 2009. Av dessa utvecklade 388 lungcancer och 220 tarmcancer.

Med utgångspunkt från konditionstesterna delades patienterna upp i fyra grupper. De fyra grupperna hade ett ungefärligt VO2Max på 21 eller mindre, 21 – 32, 33 – 41 eller minst 42 ml / kg / min. Efter kontroll för andra faktorer som ålder och kön, visade det sig att de mest vältränade hade 77 procent lägre risk för lungcancer och 61 procent lägre risk för tarmcancer.

För de som diagnostiserades med någon av cancerformerna tycks dessutom motion minska risken att dö under uppföljningsperioden. De med ett VO2Max över 42 reducerad sin risk att dö med 44 procent respektive 89 procent under uppföljningsperioden jämfört med de som hade ett VO2Max under 21.

Tydligt samband oklar orsak

Det finns en rad studier som visar på detta samband, men denna studie var en av de mest omfattande vad gäller antal personer. I Australien har The Clinical Oncology Society of Australia utfärdat riktlinjer om motion som ett led i cancerbehandling. En av personerna bakom de nya riktlinjerna, Dr Prue Cormie, säger “... the level of evidence is really indisputable and withholding exercise from patients is probably harmful.

Hur kommer det sig att konditionsträning skyddar mot cancer? Det finns ett samband, men orsaken är än så länge okänd. Kanske konditionsträning ger bättre andning, förbättrar tarmfunktion, stärker immunförsvaret, minskar inflammationer. Träning förbättrar kroppen på många sätt och det kan vara svårt att peka på en specifik orsak. I väntan på bättre svar kan du skänka pengar till cancerforskning och träna din kondition med exempelvis löpning.

cancer och träning
Klicka och skänk

Min bok Prestationskoden finns snart att förbeställa på Adlibris, Bokus, m fl. Lägg upp en bevakning redan nu.

Prestationskoden en bok

Utvald bild:  Peter Boccia på Unsplash

Du är född löpare

Du är född löpare


Många börjar att springa för hälsans skull, sedan fortsätter de springa av lust. Det är härligt att springa. De som inte springer förstår inte riktigt poängen med att springa, men den där lusten att springa finns nedärvt i människans DNA. Långt innan människan blev människa var löpning en genetisk drivkraft i mänsklighetens utveckling. Alla som vill kan hitta tillbaka till den där urgamla lusten. Det finns en poäng med löpning. Detta visar en ny studie om fysisk aktivitet och genetik.

Människans dilemma

Människor, hundar och pandor rör sig på olika sätt. En hund måste röra sig för att må bra, medan en panda kan knapra bambuskott hela dagen. Pandor behöver inte röra sig för att må bra. Människan är någonstans mitt emellan. Vi är lata som pandor, men vi behöver röra oss som hundar. Det är kanske därför hundägare – som tvingas upp före frukost – mår så bra.

född löpare
Foto av Elena Loshina på Unsplash

Många sjukdomar och tillstånd, som typ 2-diabetes, fetma, hjärtsjukdomar och artros, kan koppas till inaktivitet. Andra djurarter, inklusive människans närmsta släkting schimpansen, behöver däremot inte röra sig särskilt mycket för att bibehålla hälsan.

Vad är det för speciellt med människans gener? Varför måste du röra dig? När blev gener kopplade till löpning en del av arvsmassan? Vad var det i miljö och beteende som vaskade fram detta?

Några forskare vid Texas A & M University publicerade nyligen en studie som försökte svara på dessa frågor. De fann 104 fragment av DNA kopplade till fysisk aktivitet. Några av dessa kodar för proteiner som påverkar biologiska funktioner, vanligen relaterade till metabolism, men vilken funktion huvuddelen är än så länge okända.

Homo erectus utvecklade fötter

Forskarna jämförde sedan dessa DNA-fragment med DNA från en mängd andra däggdjur. De jämförde även med DNA från chimpanser och neandertalare. Det visade sig att DNA kopplat till mycket rörelse var vanligare hos människor. Dessa DNA-fragment blev en del av människoarten Homo erectus arvsmassa för omkring en halv miljon år sedan.

född löpare
Foto: phoenixsierra0, Pixabay

Det var en tid då miljön förändrades kraftigt. Savannerna bredde ut sig. För att hitta mat blev förmänniskorna tvungna att röra sig över längre sträckor. De som inte rörde sig dog ut. Kanske var det vid den här tiden som människan uppfann uthållighetsjakt, det vill säga de sprang till dess bytet kollapsade av värmeslag. Jämförelser mellan Homo erectus och dess föregångare Australopithecus visar på en rad anatomiska och fysiologiska förändringar som gynnade löpning i ett varmt klimat. Homo erectus utvecklade långa ben, fotvalv, förkortade tårna och förlängde hälsenorna. För omkring 250 000 år sedan utvecklades Homo erectus till Homo sapiens.

Skaffa dig träningsvärk i fötterna

De som var fysiskt aktiva överlevde. De spred sitt aktiva DNA till kommande generationer. De lata dog ut, för de orkade inte springa efter mat som rörde sig. Nu behöver du inte längre springa för födan, det räcker med att ringa efter pizza. Det går att leva som en panda, men det är inte bra för din hälsa. Du har en kropp som har utvecklats för att springa och du behöver också en lagom mängd utmaningar som en jägare för att livet ska kännas lust- och meningsfullt.

Människan tappade i styrka men vann i uthållighet. Människan är den klenaste apan, men det är inte biceps du möter naturen med. Du klättrar inte i träd. Det är fötterna som är viktigast. Fötterna är lika viktiga som vingar för en fågel eller fenor för en fisk. Det är fötterna som möter naturen och driver dig framåt.

Du har fem gånger så mycket muskler i foten som i överarmen. Din fot har 28 ben, 30 leder, 20 muskler och 80 senor och ligament. När du använder fötterna jobbar detta finslipade maskineri i samklang med sig självt och resten av kroppen. Hur länge sedan var det du hade träningsvärk i dina fötter?

 


Min bok Prestationskoden finns snart att förbeställa på Adlibris, Bokus, m fl. Lägg upp en bevakning redan nu.

Prestationskoden en bok

Utvald bild: asoggetti on Unsplash

Så här bränner du fett

Så här bränner du fett


Fettförbränning handlar om atomer. De måste ut ur kroppen om du ska tappa vikt. Men hur tar de sig ut? Jo, du andas ut fettet.

Många tränar för att bränna fett. Men de flesta tycks tro att fett som brinner förvandlas till energi eller svett. 

Enligt Einsteins berömda formel E=mc² innehåller ett gram fett lika mycket energi som en atombomb – ett kilo fett som omvandlades till energi skulle därmed utplåna ett land. Om du svettades ut fettet skulle gymmen drypa av fett.

Men hur tar sig fettet då ut ur kroppen? Jo, massa består av atomer och det är atomerna som måste ut ur kroppen. 

Lagen om massans bevarande

Tänk dig att din kropp är inlindad i plast. Om du ska kunna förlora massa, måste den på något sätt passera genom plasten. Så säger lagen om massans bevarande. Byt ut liknelsen med plast mot en riktig kroppsyta och kvar finns fyra sätt för massan att passera ytan:

  • avyttring (hud, hår, naglar och sånt)
  • olika typer av utsöndringar (det man gör på en toalett)
  • svettning
  • utandning

Punkt 1 är försumbar och kan strykas. Du har kanske märkt att det bildas damm där det finns människor. Dammet under sängen består mestadels av avyttringar. Men damm väger nästan ingenting.

Punkt 2 är också försumbar. Det mesta – fibrer och osmältbart material – går rakt genom kroppen tillsammans med några miljarder döda bakterier. Det blir aldrig en del av dig.

Då återstår bara punkt 3 och 4. En bråkdel av fettet blir vatten som följer med svetten, men den allra största delen andas ut. För att förstå detta måste du först förstå vad fett och massa är.

fettförbränning svett
Foto Linus Schütz , Pixabay

Molekyler och atomer

Massa består av atomer och fett är således en bunt atomer. En bunt atomer bildar i sin tur olika molekyler som till exempel fettsyror och glycerol. En molekyl glycerol med tre fettsyramolekyler kallas för en triglycerid. Den består av 55 kolatomer, 104 väteatomer och 6 syreatomer, eller C55H104O6.

kolatom
En kolatom.

För att gå ner i vikt måste du göra dig av med dessa atomer på något sätt. Enligt lagen om massans bevarande finns det lika många atomer före som efter en viktnedgång, de finns bara på andra ställen. Atomer kan inte försvinna. För att ta sig ut ur kroppen måste atombuntarna först styckas upp i mindre delar och det sker i mitokondrierna. Den kemiska formeln för fettförbränning ser ut så här:

  • C55H104O6 + 78O2 → 55CO2 + 52H2O + ATP
  • Fett + syre → koldioxid + vatten + energi

För att förbränna denna molekyl måste du andas in 78 molekyler syre (O2) som sugs in i cellernas mitokondrier där det bidrar till att skapa energi i form av ATP . Denna brasa avger restprodukter i form av 55 molekyler koldioxid och 52 vattenmolekyler. Det är lika många atomer på båda sidor om pilen, eftersom kroppens processer följer naturlagarna. Koldioxiden binder sig sedan till hemoglobin och fraktas till lungorna där det andas ut, medan vattnet flämtas och svettas ut.

Fettförbränning i siffror

Hur lämnar fettet kroppen? De avrundade atommassorna för kol, väte och syre är 12, 1 och 16. Den sammanlagda atommassan för C55H104O6 blir därmed: (55 x 12) + (104 x 1) + (6 x 16) = 860. En stabbig fettmolekyl har således atommassan 860.

Syret binder till kol i form av koldioxid (CO2) och till väte i form av vatten (H2O). Alltså binder 4 av syreatomerna till kol, vilket ger (55 x 12) + (4×16) = 724 och 2 syreatomer binder till väte, vilket ger atommassan 104 + 32 = 136. Den massa du tappar består således av 724/860-delar kol och 136/860-delar väte. Tillsammans med de befintliga syreatomerna i fettet och de du andas in försvinner alltså 84 procent av fettet som koldioxid och 16 procent som vatten. För att gå ner 10 kilo till sommaren – vilket är ett vanligt mål – måste du alltså andas ut 8,5 kilo kol samt 1,5 kilo vatten. En kall dag ser man ett moln av vattenånga och koldioxid. Det är svaret på frågan. Det är bränt fett.

Bränna fett

Hur mycket kol kan du andas ut på en månad? Lagen om partialtryck säger att utandningsluften kan innehålla högst 4,4 % koldioxid. En vanlig utandning består av ca 500 ml luft, vilket således rymmer maximalt 22 ml koldioxid. Densiteten på koldioxid är 1,98 g/liter, vilket ger en vikt på 0,04 gram koldioxid per utandning. Eftersom du andas i snitt 17 000 gånger på ett dygn, ger det 0,04 x 17000 x 30 = 20,4 kilo koldioxid på en månad. Av denna massa är 14,8 kilo syre som nyligen andades in och ska ut igen; kvar återstår 5,6 kilo rent kol som du andas ut. Det är ganska exakt så mycket kol du äter i form av kolhydrater, fett och protein under en månad.

För att gå ner i vikt måste du minska antalet kolatomer som finns i kroppen och det kan du bara göra genom att äta färre kolatomer eller andas ut fler kolatomer. När du tränar bryts fett ner och oxideras och för att få syre till förbränningen andas du djupare och häftigare.

Löpare
Image by Mabel Amber, still incognito… from Pixabay

Nya studier visar att  morgonlöpning före frukost kan vara ett sätt att minska på antalet kolatomer. När du springer före frukost måste cellerna använda sig av fett istället för de mer syrerika glukosmolekylerna som du äter till frukost. Det är jobbigare än att springa med färska kolhydrater, men efter en halvtimme är fettförbränningen i gång och då känns det bättre.

Kan du bränna 10 kilo fett på en månad?

I kvällspressen läste jag om en man som tappade tio kilo på en månad. Men det handlar om att han minskat på kroppens vatteninnehåll; många dieter är vattendrivande och leder till snabb viktnedgång till en början. Men för att bli av med fettet måste du andas ut atomerna och du kan inte andas ut mer än 0,01 gram kol (0,04 gram koldioxid) per andetag. Även dieter måste följa naturlagarna. Hur mycket du väger styrs av kolatomer in och kolatomer ut (Läs om Biggest loser-myten).

fettförbränning

Säg att du minskar matintaget till 3 kilo kol under en hel månad. För att gå ner 10 kilo måste du då andas ut 13 kilo kol. Det motsvarar ungefär 40 000 utandningar eller 20 kubikmeter luft mättad med koldioxid per dygn. När du räknar på saker kan du se vad som verkar sannolikt och vad som är mindre sannolikt. Att tappa tio kilo fett på en månad är inte särskilt sannolikt.

morgonpromenad
Morgonpromenad eller morgonlöpning är det bästa sättet att starta dagens fettförbränning på.

Du måste andas ut fettet. Det finns inget annat sätt att göra det på, såvida du inte skär loss det eller suger ut det. När du springer andas du mer, när du sitter framför datorn andas du mindre. Kroppen gör allt för att kompensera, men om du vill öka chansen att gå ner i vikt tycks en rask morgonpromenad/morgonlöpning vara ett bra sätt att starta dagen på.

 


Detta inlägg var en omarbetning av ett inlägg jag skrev 2014. En sommarrepris.

Min bok Prestationskoden finns snart att förbeställa på Adlibris, Bokus, m fl. Lägg upp en bevakning redan nu.

Prestationskoden en bok

Utvald bild: Alfonso Cerezo, Pixabay

Spring bort fettet före frukost

Spring bort fettet före frukost


Löpning före frukost ger dig ett kaloriunderskott som du inte äter ikapp. Du äter visserligen mer till lunch, men i slutet av dagen har du fortfarande ett underskott på 400 kalorier. Det visar en ny studie.

Kan morgonlöpning lösa det växande problemet med övervikt? Fysisk träning bränner kalorier, men den ökade förbrukningen leder också till ökat kaloriintag. Det sker omedvetet. När hjärnan får information om att du tappar vikt skickar den ut signaler som ökar din hunger och minskar din lust att röra dig. Du äter mer och rör dig mindre. Minskad vikt är ju en indikation på svält och hjärnan gör allt för att hindra en sådan dyster utveckling. Men kanske kan morgonlöpning lura hjärnan.

Fettkontot är större än kolhydratkontot

Det är kolhydraterna som är den huvudsakliga energikällan i maten. Kolhydrater bryts ner till glukos, som sedan dras in i cellerna för att användas som energi. Det glukos som inte används lagras i muskel- och leverceller som glykogen, men glykogenlagren är små jämfört med ditt lager av fett. Du har mer än 100 000 kalorier innestående på ditt fettkonto, medan glykogenkontot är begränsat till 3000 kalorier. Fett är ditt sparkonto, medan glykogen är ditt lönekonto. Du behöver alltid kalorier på ditt lönekonto för att klara plötsliga uttag och den dagliga driften, så kroppen ser till att kompensera uttag med insättningar så fort som möjligt. När summan av alla insättningar överstiger 3000 kalorier konverteras överskottet av kolhydrater till palmitinsyra och sätts in på fettkontot.

Om du ​​hoppar över frukosten och ger dig ut på en löptur istället, har du ingen lättillgänglig energi i form av glukos som bränsle under löpningen. Kroppen kommer istället att använda de små lagren av glykogen i muskel- och leverceller och det stora lagret av fett. Hur påverkar det din kaloriförbrukning?

I en ny studie, som publicerades i april i The Journal of Nutrition, bestämde sig forskare från University of Bath för att hitta svaret på den frågan. Forskarna rekryterade 12 aktiva, unga män till studien till tre randomiserade tester, med en veckas mellanrum. I det första testet fick de äta frukost (431 kalorier) och sedan ta det lugnt resten av dagen, i det andra testet äta frukost och sedan cykla i måttlig hastighet i en timme, och i det tredje hoppa över frukosten och cykla istället. I det sista testet fick de vänta till lunch innan de kunde äta igen.

morgonlöpning
Övergripande studiedesign med tre tester.

Under luncherna fick männen äta så mycket de ville. De fick också ta med sig en matkorg hem så att forskarna kunde räkna hur många kalorier de ”snacksade” mellan lunch och middag. Med hjälp av respiratoriska masker och matematiska formler uppskattades sedan energiförbrukningen under de olika testdagarna.

Löpning före frukost ger ett kaloriunderskott

När männen ätit frukost och sedan tagit det lugnt hade de en positiv kaloribalans på 490 kalorier. Det motsvarar en viktuppgång på drygt ett kilo under en månad. När de åt frukost och cyklade förbrukade de lika många kalorier som de stoppat i sig. De var i energibalans. I det tredje testet, när de tränade direkt på morgonen, förbrukade de däremot 400 kalorier mer än de stoppade i sig under dygnet. De förbrukade glykogen och fett medan de cyklade. På lunchen åt de mer än vid de andra testerna, men de åt mindre resten av dagen.

morgonlöpning
Dagligt energiintag (A) och energiförbrukning (B).

Träning på tom mage förbättrar fettförbränningen, men det kanske också är ett sätt att minska i vikt. Den här studien pekar på det, men det behövs fler – och större studier – för att peka med hela handen. Fett är en viktig resurs. Det är inte bra med för mycket eller för lite. Om du har för låg fettprocent måste du se till att fylla depåerna.

Morgonlöpning förbrukar fett

Jag brukar springa ett par pass i månaden före frukost. Jag fastar 12 timmar i stort sett varje dag, men när jag är ledig brukar jag fasta 14-16 timmar. Det innebär att jag äter en god brunch istället för frukost. Det är jobbigare att springa före frukost eftersom musklerna använder fett som kräver mer syre för sin förbränning.

Den vanligaste fettsyran i en människa är palmitinsyra. Det är en molekyl med 16 kolatomer som ger dig ca 130 ATP energi. Från en molekyl glukos får du drygt 30 ATP. Eftersom glukos innehåller 6 kolatomer, ger den dig 5-6 ATP per kolatom. Fettsyran ger 8 ATP per kolatom. Fettsyror ger således mer energi, men till priset att du måste dra in mer syre från atmosfären. Det är därför det är jobbigare att springa med hjälp av fett. Forskare vid GIH har visat att sådan träning aktiverar gener som kodar för mitokondrier, cellens kraftverk. Morgonlöpning före frukost leder alltså till fler mitokondrier och bättre fettförbränning. Det är bra, inte minst om du gillar att springa långt.

Morgonlöpning är en vana

Det ör inget lätt beslut att springa före frukost. Det är en ny vana för de flesta. En ny vana kräver nya rutiner. 80 procent av en ny vana är förberedelser. Lägg fram träningskläderna på kvällen. Se till att du kan ordna en god brunch som belöning. Fatta beslutet. Ta dig till vägen, spåret, stigen. Det är det jobbiga. Sedan är det bara att springa. Det är det enkla. Löpningen är 20 procent av din nya vana, men ger 80 procent av effekten.

morgonlöpning
Morgonlöpning. Foto melkhagelslag , Pixabay

Spring inte för långt första gången, men försök springa åtminstone 45 minuter i lugnt tempo (eller gå raskt). Den första halvtimmen är jobbigast, sedan kommer fettförbränningen igång. Du tar av ditt sparkapital. Om helhetskänslan är bra ökar sannolikheten att du gör det igen, och om du gör det igen ökar chansen att du gör det fler gånger och om du gör det flera gånger är det en vana. När det är en vana, är det en av många vanor som gör dig till den du är.

 


Min bok Prestationskoden finns snart att förbeställa på Adlibris, Bokus, m fl. Lägg upp en bevakning redan nu.Prestationskoden en bok

Utvald bild: Foto brentlloyd , Pixabay

Att välja rätt riktning

Att välja rätt riktning


Varför tycks det vara enklare för vissa än för andra att uppnå sina mål? För en del verkar det så enkelt att fatta hälsosamma beslut. De tränar regelbundet och äter hälsosam mat, till synes utan ansträngning. Andra kämpar med den typen av beslut. De äter hälsosamt ena dagen, skräpmat en annan dag. Vad beror det på?

Handlar det om värderingar? Ja, en ny studie visar att de som fattar hälsosamma beslut vet vad de vill och har en stark upplevelse av mening. De bråkar inte så mycket med sina hjärnor. De gör, sedan gör de det igen. De som inte riktigt vet vad de vill funderar från gång till gång. Ibland går det bra, ibland går det mindre bra. Ibland väljer de sallad, men oftast blir det en hamburgare. De vet inte riktigt vad de vill.

I den nya studien, publicerad i Health Psychology, testade huvudförfattaren Yoona Kang och hennes medförfattare om värderingar påverkar en persons ansträngning att fatta beslut kopplade till hälsa. Alla typer av beslut som rör hälsa, även vardagliga – som att välja mellan hiss och trappa – medför ansträngning och någon sorts konflikt i hjärnan.

”Purpose in life has been robustly associated with health in previous studies”, säger Kang, ”but the mechanism through which life purpose may promote healthy living has been unclear.” 

Pil som visar riktning
Foto Jens Johnsson från Pexels

I studien ingick stillasittande människor som behövde träna mer. Deltagarna skrev först ner sina värderingar och livsmål. Därefter fick de se hälsomeddelanden -kopplade till fysisk aktivitet – på en skärm. Deras reaktion på meddelandena övervakades av en fMRI-skanner, med fokus på hjärnregioner som tenderar att vara aktiva när människor inte är säkra på vad de ska välja.

Vad är det du vill?

De som visste vad de ville i livet och upplevde mening i det de gjorde, var mer benägna att hålla med hälsomeddelandena. De hade även mindre aktivitet i hjärnregionerna för konfliktbehandling.

”This study does a nice job starting to unpack reasons why people who have a higher sense of purpose in life might be more able to take advantage of this messaging when they encounter it”, säger Emily Falk, en av forskarna bakom studien.

Ta reda på vad du vill. Det är där du startar innan du börjar. Fundera på vad som är värdefullt för dig. Om du vet vad du vill är det enklare att göra det du måste för att komma dit du vill. Hinder blir utmaningar. Om det finns flera hinder, börja med det som ger mest värde. Sedan går du vidare till nästa. Till slut fattar du hälsosamma beslut utan att du fattar det. Du bara gör det du vill för det är det du gör. Du behöver inte fatta några beslut. Du väljer sallad för du ser dig själv som en person som väljer sallad framför en hamburgare.

 


Min bok Prestationskoden finns snart att förbeställa på Adlibris, Bokus, m fl. Lägg upp en bevakning redan nu.Prestationskoden en bok

Utvald bild: Foto Supushpitha Atapattu från Pexels