Det har USA:s snabbaste på fötterna

Det har USA:s snabbaste på fötterna


När de amerikanska uttagningstävlingarna inför maratonloppet på OS i Japan avgjordes var det med ”kolfiberdopade” löparskor som främsta vapen.

Det är resultatet på de amerikanska uttagningstävlingarna till OS som avgör vilka löpare som får åka till Japan i sommar. De tre bästa männen och tre bästa kvinnorna direktkvalificeras för maratonloppet, som ska avgöras i Sapporo i juli. Galen Rupp, Jacob Riley och Abdi Abdirahman samt Aliphine Tuliamuk, Molly Seidel och Sally Kipyego heter sextetten som får springa OS-maran i USA:s färger. Alla sprang uttagningsloppet i löparskor med kolfiberplatta.

Herrpallen dominerades totalt av Nike, medan damernas pall hade Hokas nya Rocket X högst upp, följd av Sauconys Endorphin Pro och Nike Vaporfly Next% på tredje plats. Och det var inte bara pallen som dominerades av Nike Next%-skor. Hela 45 procent av de 565 löpare som gick i mål på de amerikanska OS-uttagningarna sprang i Nike Next% eller 4%-skor, och 26 procent sprang i nya Nike Alphafly (en bidragande orsak till det kan förstås vara att Nike delade ut Alphafly-skor till samtliga deltagare i OS-kvalet innan loppet…). Av topp tio i herrloppet bar sju löpare Nike Vaporfly Next% och två löpare Alphafly Next%.

Liksom i Sverige och övriga världen springer även amerikanska löpare som är sponsrade av andra skoföretag numera ändå i Nikes löparskor – eftersom skorna har en bevisad effekt på prestationsförmågan. En del gör det med sin sponsors goda minne. Andra försöker att göra det bästa av situationen genom att kamouflera skorna med svart färg. Det är inte det lättaste förstås, eftersom både Vaporfly och Alphafly har en väldigt distinkt form.

Ett par svartmålade Vaporfly Next%

I herrloppet målade tre av de elva snabbaste över sina Nikeskor med svart färg. Bland damerna var det bara tre löpare totalt som gav sig på samma taktik. En herrlöpare, Kyle Masterson, tog däremot uppgiften på lite större allvar. I stället för att måla ovandelen med färg flyttade han helt sonika över en ovandel från en av sin sponsor Diadoras modeller och limmade fast den på en Nike Vaporfly Next%-mellansula. Kyle slipade till och med ner den karaktäristiska fenan bakom häldelen för att dölja vad han egentligen hade på fötterna. (Han kanske lurade sin sponsor, men oss lurar man inte så lätt.)

Kyle Masterson i sina egenkomponerade Diadora skor…..

Bakom den Nike-dominerade täten noterade vi en handfull olika modeller i fältet, de flesta med någon form av kolfibersula i mellansulan. Däremot såg vi förvånansvärt få Saucony Kinvara och Adidas Adios och Boston. De sistnämnda dominerade ju i täten på alla högprofilerade maratonlopp för bara några år sedan – det vill säga innan Nike Vaporfly lanserades på riktigt 2017 (den förekom som prototyp på de amerikanska OS-uttagningarna redan 2016).

Tre år är inte någon evighet, och nu verkar den övriga skoindustrin ha hunnit ikapp Nike och börjar lansera sina kolfiberdopade modeller. Frågan är om någon av dem kan ta upp kampen med Nike? Vi såg några av utmanarna på de amerikanska uttagningstävlingarna i varje fall. Brooks Hyperion Elite bars av några löpare, och vi såg även Hyperion Elite 2 (som inte är släppt än) på bland annat Des Linden (som blev fyra).

Hyperion Elite i version 2 på Des Linden

Hyperion Elite var den tredje vanligast förekommande modellen i loppet efter Nike Vaporfly Next% och Alphafly Next% – tätt följd av Nike Vaporfly 4%. Efter den kvartetten var Hoka Rocket X, New Balance FuelCell RC Elite och Saucony Endorphin Pro de tre modeller som förekom flest gånger. Det är kolfibermodeller som ännu inte har lanserats, men som väntar runt hörnet. Samma gäller nya Asics Meta Racer, som bars av några få löpare. Däremot lyckades vi inte se några löpare i Adidas nya tävlingssko vars tjocka mellansula påminner starkt om … just det, Nike Alphafly.

HÄR HITTAR DU ORGINALARTIKELN AV JEFF DENGATE

Nr 7 ute i butik nu!

Ur innehållet:

  • Maxa din löpning. Höstens bästa träningsupplägg
  • Test: 9 nya kolfiberskor!
  • Mot myren! Löpträning som ger resultat
  • Allergi? Så vet du om du har det
  • Epidemiolog Anders Wallensten brinner för löpning
  • Trotsa Covid-19. Träna säkert i höst
  • 8 veckors vila är ok!

 

Bli plusmedlem nu

Du måste vara inloggad för att kommentera. Logga in

Vem vinner Lidingöloppets elitlopp?

Vem vinner Lidingöloppets elitlopp?


TCS Lidingöloppets stora motionsklasser har fått ställa om och genomförs i år under en hel månad där löparna springer loppet ”virtuellt”. Ett starkt men begränsat elitlopp kommer dock att genomföras nu på lördag på de klassiska spåren på Lidingö. 15 km är huvudklassen på både dam och herrsidan, med riktigt många topplöpare!

TCS Lidingöloppet presenterar flera starka startfält nu på lördag 26 september och anordnar inte mindre än sex elitlopp i det klassiska TCS Lidingöloppsspåret. Först ut är juniorernas millopp, följt av 15 km för män respektive kvinnor, och sist 30 km som avslutar TCS Lidingöloppets elitdag.

”Vi har i år mycket intressanta startfält på ca 35 löpare i varje klass, med den yttersta Sverige-eliten på plats” förklarar Cecilia Gyldén. Lidingöloppsorganisationen vädjar dock till allmänheten att inte komma ut och heja på löparna. ”Det är ett ovanligt år och det är klart det känns konstigt att inte bjuda in alla till denna loppfest, men eftersom vårt polistillstånd tydligt säger att publik inte är tillåten ber vi istället alla intresserade att följa loppen via webb eller sociala medier”.

I 15 km loppet för damer återfinns bland annat fjolårets 30 km vinnare Sylvia Medugu från Danmark. Hon satte nytt banrekord då med imponerande 1:51:57. Men kan hon vinna även på halva distansen. Helt klart kommer hon bli utmanad då årets svenska mästarinna på både 5000 och 10000 meter Meraf Bahta från Hälle IF kommer till en mycket intressant start. Rutinen har hon med EM guld på 5000 meter på meritlistan, men hur står hon sig över 15 km terräng?
Ullevies Charlotta Fougberg har också aviserat start och hon har visat bra form på sensommaren med vinst på bland annat halvmaraton SM.
Andra att se upp med är Huddinges Hanna Lindholm som gör lite av en comeback i tävlingssammanhang efter en sommar helt utan tävlingar. Fjolårets 15 km vinnare Anastasia Denisova från Sävedalen hör också till favoriterna, och därbakom finns det många andra löpare som säkert vill vara med och springa om topp-placeringarna. Flera löpstarka orienterar finns med även om några av de bästa tvingats lämna återbud.

Sylvia Medugu från Danmark vann kvinnor 30 km 2019 med tiden rekordtiden 1:51:57.
Kan Sylvia upprepa segern i år, men nu i 15 km elitklassen? Foto: PETER HOLGERSSON.

I herrarnas 15 km lopp ser det om möjligt ännu tuffare ut i toppen. Napoleon Solomon (som syns på toppbilden i artikeln) från Turebergs har totalt 8 segrar i Lidingöloppet om man räknar in hans titlar som junior på just 15 km sträckan. ”Nappe” kan onekligen terrängen och behärskar backarna, men kommer in till loppet utan att ha visat något på tävling under sommaren.
En som visat form i sommar är Hälles Samuel Tsegay, som nyligen vann SM på marathon i ett imponerande 2.14 lopp, där IS Göta´s Samuel Russom kom 2:a och. Russom kan säkert också utmana om segern i 15 km loppet. Bakom denna trio finna många andra toppnamn, och flera riktigt bra orienterare som visat fin form och som brukar hävda sig bra på Lidingöloppets banor. Tyvärr kommer dock inte svenska junior rekordhållaren och tillika årets senior SM mästare på 10000 m Emil Millán de la Oliva till start utan siktar in sig på något annat höstlopp.

Prispengarna i 2020 års lopp finns i 15 km loppen, och det är där den yppersta eliten finns. Men även på 30 km klasserna i dam och herr kommer flera riktigt snabba löpare till start.

ELIT HERRAR 15 KM HITTAR DU HÄR

ELIT DAMER 15 KM HITTAR DU HÄR

STARTIDER FÖR ELITKLASSERNA:

FÖLJ ELITLOPPEN
Loppen kommer kunna följas på TCS Lidingöloppets facebook-sida, på Svenska Friidrottsförbundets webb (www.friidrott.se) och på Svenska Orienteringsförbundets hemsida (www.svenskorientering.se)


Du måste vara inloggad för att kommentera. Logga in

Det lönar sig att prenumerera


Du får bland annat 20% rabatt på Runners’ Store.

Sveriges kanske bästa utbud av löputrustning. Som premium prenumerant har du hela 20 % rabatt på löputrustning förutom på elektronik där du får 10% rabatt. Som digitalprenumerant har du också 15% rabatt på löputrustning förutom på elektronik där du får 10% i rabatt. Du kan handla via vår webbshop (länk till vår butik) eller besöka någon av våra butiker på Regeringsgatan 26 i Stockholm eller Baltzarsgatan 31 i Malmö.  Obs! för att få tillgång till din rabatt på sajten behöver du vara inloggad. Rabatten kan ej kombineras med andra rabatter eller erbjudanden.

Sveriges största sökbara löparkiv!

Är du prenumerant får du också tillgång till vårt digitalaarkiv, med närmare 100 utgåvor av Runner’s World. Här hittar du även 5 års utgåvor av Vasaloppets tidning Vasalöparen. Laddar du dessutom ner vår app kan du läsa Runner’s World och Vasalöparen även i din mobil eller läsplatta.

Självklart vill jag prenumerera!

 

 

Svensk professor: Därför springer du snabbare med  kolfiberskor

Svensk professor: Därför springer du snabbare med kolfiberskor


En av nyckelpersonerna bakom World Athletics nya regelverk kring löparskor heter Toni Arndt och är professor på GIH i Stockholm. Här berättar han hur regelverket kom till, hur de nya kolfiberskorna gynnar prestationsförmågan – och varför han själv tycker att de inte borde vara tillåtna. 

Den här intervjun publicerades i Runner’s World #7-20, men tyvärr hade en del av texten fallit bort. Därför återpublicerar vi den nu här i sin helhet som en öppen (olåst) artikel.

Skor har alltid varit en del av det forskningsarbete som Toni Arndt, professor inom idrottsvetenskap med inriktning på biomekanik, ägnar sig åt på Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, i Stockholm. Toni har bland annat forskat på fotens kinematik, och till exempel kollat på hur och på vilket sätt ett inlägg kan påverka foten. 

Toni Arndt, professor inom idrottsvetenskap med inriktning på biomekanik på Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, i Stockholm. Foto: Ryno Quantz

På grund av sin kompetens inom området var han tidigare president i Footwear Biomechanics Group, som är en del av den stora internationella organisationen International Society of Biomechanics. I Footwear Biomechanics Group ingår bland annat produktutvecklare från de ledande skoföretagen. 

– Arbetet inom gruppen har förstås blivit ännu mer intensivt det senaste året, då frågan kring löparskornas förmåga att hjälpa löpare på elitnivå att göra bättre resultat har aktualiserats, säger Toni Arndt.

Men att han även kom med i den grupp av experter som hjälper det internationella friidrottsförbundet (World Athletics) att utvärdera skorna var egentligen en slump. På en kongress hamnade Toni bredvid en av de personer inom World Athletics som ansvarade för detta uppdrag, och snart var även Toni involverad i arbetet med att stipulera nya regler för hur en löparsko får vara konstruerad för att godkännas för tävlingsbruk.

Det nya regelverket (se ruta nederst) kom till på kort tid menar han. 

– Men World Athletics har en långsiktig plan för hur man ska arbeta med skofrågan framöver. I samarbete med KTH (Kungliga Tekniska Högskolan) i Stockholm jobbar vi nu bland annat på att ta fram ett protokoll med standardiserade tester. Det ska kunna användas för att utvärdera nya modeller, och gör att man kommer att ta ett mycket bredare grepp kring hur och på vilket sätt en sko bidrar till prestationen.

Redan 1999 gjordes en studie i Kanada där man tittade på effekten av en kolfibersula i en spiksko. Där kunde man definitivt se att man sprang snabbare.

Toni Arndt menar att skorna alltid har utvecklats, men att man inte har sett någon prestationshöjande effekt tidigare.
– Trender har kommit och gått, och olika företag har haft olika gimmicks för att marknadsföra och särskilja sig.

Men helt nytt är fenomenet med kolfiberplattor inte. 

– Redan 1999 gjordes en studie i Kanada där man tittade på effekten av en kolfibersula i en spiksko. Där kunde man definitivt se att man sprang snabbare. Samtidigt var det väldigt svårt att få upp hastigheten under de första stegen med den lösningen, så det blev aldrig något stort. 

I princip dröjde det ända till OS i Rio 2016 innan teknologin som nu revolutionerat marknaden slog igenom. 

– Ja, där användes den av några av topplöparna. Det var en konstruktion som kombinerade en styv platta med en mjuk mellansula. Men det var först när studier visade på en fyraprocentig förbättring av löpekonomin med en Nikesko som man på allvar började se att det var något som gav en tydlig förbättring. 

Siffrorna ljög inte

Nu hade man en siffra på hur mycket prestationen kunde förbättras, vilket också blev en signal om att man måste se över utvecklingen. Men eftersom många resultat redan hade gjorts i de nya skorna gick det inte att gå tillbaka och förbjuda dem. 

– Nej, i stället blev det en snabbt framtagen lösning som framför allt bromsade vidare utveckling. Nu försöker vi testa skor utan människor i dem för att se om de har några prestationshöjande effekter. Lyckas vi med det ska man med ett standardiserat test kunna sätta gränser för olika mekaniska egenskaper. Tanken är att om skon ger värden över dessa gränser så blir skon förbjuden för eliten att tävla i. 

Om det lyckas är planen att flera labb världen över ska bli ackrediterade för att utföra dessa kontroller. 

– Att utvärdera skornas helhetseffekt på det här sättet vore det bästa, om vi kan få det att fungera. Vi försöker hitta ett system där vi inte tittar på skons morfologi, det vill säga skons uppbyggnad. I stället vill vi hitta ett system som bedömer den totala energiåtergivningen, oavsett skons olika komponenter.

Regelverket gäller däremot endast eliten, vilket innebär att tillverkarna ändå kan fortsätta utveckla skorna för att ge motionslöpare fördelar.

Det kan helt klart bli ett problem när en elitmotionär som kanske gör 2.30 på maraton helt plötsligt springer mycket snabbare på grund av skorna och i princip kan närma sig eliten.

– World Athletics kan ju aldrig bestämma vad en motionär får springa i för skor. Det kan helt klart bli ett problem när en elitmotionär som kanske gör 2.30 på maraton helt plötsligt springer mycket snabbare på grund av skorna och i princip kan närma sig eliten. Vad gör man då? Så det är klart att det kan vara lockande för företagen att fortsätta vidareutveckla skorna, även om de inte blir godkända för att användas av eliten.

Om en motionär har lika stor nytta, eller till och med större nytta, av den nya skoteknologin är däremot inte helt klarlagt.

– Studierna som finns har gjorts på snabbare löpare, så jag vet inte. Men jag tror att teknologin har stor effekt även på löpare som är klart långsammare än eliten, liksom på löparna strax bakom eliten. 

Skorna står inte för hela förbättringen

Toni menar att det inte bara handlar om skorna – vissa fysiologiska aspekter kan även bidra till förbättringen. 

– Styvheten som skons kolfiberplatta ger över tåleden, MTP-leden, gör att hävarmen blir mycket större. Rent biomekaniskt är det en fördel, men bara om man har starka vadmuskler. Så hur väl man kan nyttja den ökade hävarmen begränsas av anatomin.

Däremot verkar det inte ha någon större betydelse hur man landar på foten. 

– Tidigare trodde jag att skorna skulle ge större effekt för framfotalöpare, men även de som rullar över från hälen får hjälp av skons egenskaper. Men för att kunna säga någonting säkert om detta behövs studier där man i högre grad tittar på olika löpare.

Inte heller har man kunnat se en ökad skaderisk. 

– Det är också en fråga som inte är besvarad. Rent intuitivt kan man tänka sig att en lång, styv platta skulle kunna ge upphov till skador på hälsenor och vader om man inte har starka vader. Men det finns inga studier än som belägger detta.

Däremot upplever många elitlöpare att man får minskade problem med just hälsenor och vader och att belastningen i stället flyttas upp till lår och rumpa med de nya skorna. 

– Det är en intressant fråga som man borde titta mer på.

Därför går det fortare med kolfiberskor

Men den stora frågan är förstås exakt vad det är som gör att skorna gör oss bättre. Toni menar att det mesta tyder på att kolfiberplattan ändå är nyckeln i den ekvationen.

– Den hårda plattan gör att man inte böjer MTP-leden i framfoten, och därmed sparar man energi. Samtidigt förlängs hävarmen, från hälen till framfoten. Har man kraften som krävs för att kunna utnyttja den ökade hävarmen är det en fördel. 

Även vinkeln på själva kolfiberplattan och den avrundade, uppåtvinklade profilen på mellansulan har betydelse. 

Toni Arndt förklarar framgångarna bakom Nikes modeller. Foto: Ryno Quantz

– Den gör att man får en bra överföring genom steget, vilket troligen har betydelse för skons energibesparande egenskaper. Det är inte det som ger prestationshöjningen, men den är nog viktig för att man ska kunna nyttja de andra delarna fullt ut.

När det gäller energiåtergivningen från mellansulan har däremot inte forskningen några klara svar, menar Toni Arndt. 

– För att se hur stor del av skons energibesparande effekter som ligger där behöver vi testa mer.

Just kombinationen av en tjock mellansula och en styv kolfiberplatta har av många antagits vara nyckeln till prestationsförbättringen. Men nu lanseras flera nya kolfibermodeller med en mer traditionellt utformad, tunnare mellansula. 

Jag tror inte att det finns några bevis för att det behöver vara en kombination av en tjock mellansula och en kolfiberplatta.

– Jag tror inte att det finns några bevis för att det behöver vara en kombination av en tjock mellansula och en kolfiberplatta. Man kan öka hävarmen med plattan även i en tunnare mellansula. Men det är många saker som samverkar så jag kan inte heller utesluta att kombinationen inte har någon effekt. 

Han menar att Nike, som startade hela utvecklingen, verkar ha hittat en kombination som löparna gillar – vilket har betydelse.

– Ja, och de kombinerar både mellansula, kolfiberplatta och en geometri i skomodeller som bevisligen höjer prestationen för löparna.

Så mycket bättre blir du

Så hur stor förbättring kan skorna ge totalt – och blir verkligen alla bättre av att springa i dem?

– Studierna visar att skorna inte ger samma effekt för alla löpare. I studien som visade på 4 procent förbättrad löpekonomi fanns en variation mellan 1–6 procent bland löparna som deltog i studien. Så alla fick effekt, men någon mycket mer än andra. Andra studier visar på samma spridning. 

Även på Gymnastik- och idrottshögskolan i Stockholm, GIH, genomför man en studie. Tyvärr har den fått ta paus på grund av coronaviruset, så hittills har man bara hunnit testa en person. 

– Ja, den leds av Alexander Wolthon som är masterstudent här på GIH. I studien utvärderas åtta olika skomodeller där flera har kolfiberplatta. Intressant nog var det inte den ledande skon på marknaden som gav störst effekt för denna testlöpare. Givetvis går det inte dra någon slutsats baserat på en enda person, och studien kommer att tas upp igen när det går, säger Toni Arndt. 

– Men det är ändå roligt att andra skoföretag kommer in på marknaden nu, så att löpare som vill ta del av den nya teknologin har fler märken att välja mellan.

Men innan vi vanliga dödliga kan dra nytta av den här nya teknologin måste alltså alla nya modeller passera grindvakten – professor Toni Arndt i Stockholm.  

Fakta: Toni Arndt

Toni Arndt kommer från Australien, men växte upp på Nya Zeeland där han började sin vetenskapliga bana inom biologi. Intresset för biomekanik och kroppens rörelse kom när Toni jobbade som alpin skidlärare. Han gjorde sin forskarutbildning i Köln i Tyskland, med en avhandling som undersökte asymmetrisk belastning i hälsenan.

Tonis fru, som är svenska, tog med Toni till Sverige. Under de första 15 åren här jobbade han på Karolinska institutet där inriktningen låg på biomekanik inom ortopedi. Ett av de största projekten han gjorde under den här perioden var att studera rörelsen mellan de små benen som finns i foten, genom att borra in små metallpinnar i bensegmenten. Den data som kunde presenteras fick internationell uppmärksamhet, och används än i dag för att undersöka nya vetenskapliga frågeställningar.

Numera är Tonis forsknings- och undervisningsinsatser främst idrottsrelaterade. Alla doktorander som han handleder som professor på GIH forskar inom tillämpad idrott.

Sedan Toni kom till Sverige i början av 2000-talet har hans egna idrottande främst varit inriktat på långdistanscykling. För fyra år sedan, 2016, satte han ett rekord i att cykla genom Sverige, från Riksgränsen i norr till Smygehuk i söder. Då cyklade han och två lagkamrater de 210 milen på strax under 105 timmar, det vill säga lite mer än 4 dygn – inklusive 5 timmars sömn totalt. (I somras cyklade elitcyklisten Richard Larsén samma sträcka på 82,5 timme, utan draghjälp men med supportbil.)

Tre snabba frågor till Toni Arndt

När vi testat olika skomodeller med kolfiberplatta i mellansulan upplever vi det som att Nikes modeller har en klart studsigare känsla än övriga. Kan den känslan, eller egenskapen, påverka prestationen?

– Det tror jag. Jag får ofta frågan om vilka skor man ska välja, och mitt svar har alltid varit att man ska välja den sko som känns bäst på foten. Gillar man känslan av studsighet kan det förstås ha en effekt rent mentalt som påverkar prestationen – en placeboeffekt. Det är en av utmaningarna när man testar skor, att göra testerna ”blindade” så att man inte vet vilken sko det är man testar.

Utifrån ett etiskt perspektiv – vad tycker du personligen om prestationshöjande skor?

– Jag tycker inte att man ska ha den här typen av skor på tävlingar, för det är inte det som löpning handlar om för mig. Prestationen ska inte vara avhängig av skon, bara av löparen – jag gillar inte att man kan vara snabbare än man egentligen är. Det som ska avgöra är löparens fysik, biomekanik och den träning löparen genomför. 

– Samtidigt handlar etik inte om svart eller vitt, utan det finns alltid en gråzon. Vi har ju många andra idrotter där tekniken och materialet är avgörande för eliten. Så det är helt klart en svår fråga. Dessutom kan vi inte gå tillbaka till tiden innan utvecklingen tog fart, utan nu måste vi försöka stipulera regler för att utvecklingen inte ska fortsätta trappas upp.

Anders Szalkai pratar kolfiberskor och prestation med Toni Arndt på GIH. Foto: Ryno Quantz.

När jag vann Stockholm Marathon för snart 20 år sedan var det i en Nike-sko som såg väldigt annorlunda ut jämfört med den senaste versionen av Nikes nya kolfibersko Alphafly. Hur mycket snabbare hade jag sprungit i den nya versionen tror du? 

– Fyra procent, haha! Nej, det kan jag så klart inte säga rakt av. Dels finns det individuella skillnader som vi varit inne på. Den angivna förbättringen i procent utgår också från löpekonomin och de energibesparande effekterna och inte en konkret tidsförbättring i minuter och sekunder. Men statistiken visar ju däremot tydligt att den nya typen av skor förbättrar tiderna som en effekt av att löpekonomin förbättras och att löparen därmed kan spara energi under loppet.  

––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––

Fakta: Så togs det nya regelverket fram

Toni Arndt var en av granskarna av den regel som snabbt togs fram för att bromsa den utveckling som tagit fart sedan 2016. Den nya regeln, som trädde i kraft 31 januari i år, reglerar dels höjden på mellansulan och dels på vilket sätt styva plattor, till exempel kolfiberplattor, får läggas in i mellansulan. 

Höjden på mellansulan kontrolleras vid två punkter, som sitter 12 procent respektive 75 procent av skons längd från hälkappans insida. Ingen av dessa punkter får befinna sig högre än 40 millimeter från underlaget. Eventuella hårda plattor, som hittills varit tillverkade av kolfiber, får heller inte staplas på varandra i mellansulan – endast en platta får ligga inbäddad i mellansulan. Denna platta kan däremot vara delad i två, men delarna får alltså inte överlappa varandra.

Enligt regelverket måste skon även ha funnits tillgänglig på marknaden för alla konsumenter en angiven tidsperiod innan den får börja användas i tävlingssammanhang. Det innebär alltså att man inte längre kan tävla i prototyper.

Karbon eller kolfiber? Du har säkert hört någon prata om karbonskor eller karbonplattor. Karbon är helt enkelt en försvenskning av den engelska kortformen för kolfiber: carbon fiber. 


Du måste vara inloggad för att kommentera. Logga in

Var med och spring världens största marathon – Virtual TCS New York City Marathon!

Var med och spring världens största marathon – Virtual TCS New York City Marathon!


Höstens största lopp är normalt alltid New York Marathon och även om det fysiska loppet i år är inställt så kommer det virtuella alternativet sannolikt bli världens största maratonlopp!

New York Marathon lockar vanligtvis årligen 50 000 löpare och en publik på drygt 2 miljoner. Att springa detta lopp är något alldeles unikt. Du springer genom New Yorks samtliga fem stadsdelar med start på Staten Island och målgång i ikoniska Central Park.

Detta år kommer vi inte att kunna uppleva loppet på plats i New York med anledning av covid-19. Arrangören NYRR (New York Road Runners) väljer därför att erbjuda en virtuell variant av loppet. Missa inte chansen att springa med tusentals andra löpare från hela världen. Välj mellan gratisalternativet ”Run for the love of Running” eller betalalternativet ”Run for the medal”.

Delta och tävla om fina priser

Bland alla som genomför det virtuella loppet och sedan lägger ut sitt målgångsbevis eller foto på detta på Instagram under hashtagg #springtimesportsclub lottar vi ut fina priser!

Tävlingsperioden är 17 oktober- 1 november och det går att anmäla sig och springa under hela denna period.

You can do it!


Anmäl dig via länkarna nedan:


Du måste vara inloggad för att kommentera. Logga in

On Cloudboom – en sko för nya personliga rekord

On Cloudboom – en sko för nya personliga rekord


I betalt samarbete med schweiziska On presenterar vi Cloudboom. En helt ny tävlingssko med en kolfiberinjicerad Speedboard som kickar in med fart under hela loppet. Cloudboom är utvecklad tillsammans med atleter i absolut världsklass för att hjälpa dig sätta nya personliga rekord.

On har sedan starten 2010 överraskat marknaden med nya innovationer. Nu är det dags igen när man presenterar Cloudboom som är tillverkarens nya, ultimata tävlingssko.

Det är den första skon med så kallad Twin Cloud-teknologi, som ger både fart och komfort på längre sträckor. Cloudboom har en kolfiberinjicerad Speedboard-platta för explosivitet och hög fart och är utvecklad tillsammans med atleter i världsklass. Cloudboom har två lager av Ons egna skummaterial Helion superfoam i mellansulan, för både fart och komfort på långa sträckor.

Ovandelen har en tunn mesh i ett enda lager för låg vikt och optimal andningsförmåga. Yttersulan har fått en ny gummikomposition med ett mönster konstruerat för riktigt bra grepp. Rockerkonstruktionen på sulan och skons Speedboard främjar en energieffektiv övergång för att ge ett ännu mer kraftfullt frånskjut hela vägen in i mål.

Olivier Bernhard, en av grundarna till On och före detta proffstriathlet med världsmästartitlar på meritlistan, säger så här om nya Cloudboom:
“It has always been a dream of mine to create the ultimate competition running shoe. The Cloudboom is created with the inputs of our elite athletes who know what it takes to run your fastest marathon ever. At the same time, I love the Cloudboom’s silhouette. It incorporates the core DNA of our brand – minimalist design and maximum performance.”

CLOUDBOOM HITTAR DU NU BLAND ANNAT PÅ LÖPLABBET och det rekommenderade priset är 2 200 kronor.

Vilka är On?
On är ett ungt schweiziskt företag baserat i Zürich, Portland och Shanghai. Företaget grundades utifrån ett enda uppdrag: att göra löpning roligt. Bakom denna målsättning står ett team av forskare inom sport, atleter i världsklass och designers som alla delar samma passion och spetskompetens inom området. Tidigare detta år anslöt sig Roger Federer till On för att tillsammans forma framtiden. Som partner arbetar han med produktutveckling och marknadsföring, samtidigt som han bidrar med att utveckla Ons snabbt växande community.

Ons CloudTec-sula är patenterad världen över. Tio år efter lanseringen finns On i mer än 6 000 butiker och i över 55 länder.

Hur fungerar Ons patenterade CloudTec-teknologi?
Dämpad landning med ett explosivt och fast frånskjut, det är kärnan i löparskor från On. Den patenterade teknologin kombinerar alla fördelar från en mjuk träningssko med en fast tävlingssko. ”Landa på sand, skjut ifrån på löparbanan”.

Hemligheten bakom denna funktionalitet ligger i sulans ”Cloud”-element – ihåliga pods som trycks ihop vid landning och sedan låser sig för att bilda en jämn yta, vilket krävs för att skapa ett kraftfullt och explosivt frånskjut.


Du måste vara inloggad för att kommentera. Logga in

Känslan av att vara oslagbar

Känslan av att vara oslagbar


Förra året valde nästan 2 000 löpare att springa Salming Idre Fjällmaraton. Ett lopp med ett syfte. – Vi startade Salming Idre Fjällmaraton för att vi vill förmedla en speciell känsla – känslan av att vara oslagbar, säger tävlingsledaren Elisabeth Hansson.

– Vi tycker att det är allas rätt att någon gång få känna sig oslagbar! Oslagbar enligt vår definition handlar inte om att springa snabbast, det handlar om att känna sig oslagbar i förhållande till sig själv. För att du uppnått något du inte trodde att du kunde, för att du vågade och vann över den där fåniga ”jag kan inte”-rösten, förklarar Elisabeth Hansson, tävlingsledare för Salming Idre Fjällmaraton.

Men känslan av att vara oslagbar är så klart olika för olika personer. – För mig kan det vara den där känslan av eufori när jag är så himla trött, har kämpat länge och vet att jag kommer att fixa det här! När tårar av lycka samlas i ögonen, när jag knyter näven och bara är så stolt över mig själv, säger Elisabeth.

Löparna har fjället Städjan i blickfånget under stora delar av loppet
– väl medvetna om att de ska upp på det.

Vulkantopp och renar

Naturen kring Idre Fjäll är en viktig del i upplevelsen. Med fjället Städjan som juvelen i kronan. Toppen har en mycket speciell form, den ser ut som en vulkan. Löparna har den 1 131 meter höga Städjan i blickfånget under stora delar av loppet – med vetskapen att de ska upp dit.
– Det är så vackert här, de vida vyerna över fjället ger verkligen energi. Vilket kan behövas för det är ganska tuffa banor som möter löparna. Långa backar, tunga myrar och bitvis riktigt mycket sten kräver koncentration och fokus.
Idre är också Sveriges sydligaste renbetesområde och sameby.
– Renarna betar runt om på kalfjället och i skogen, det är alltid mycket uppskattat av löparna att få en skymt av de vackra djuren.

Fjällkänsla på alla distanser

Loppets distanser är 45 km, 28 km, 12 km och 84 km. – För oss är det viktigt att alla deltagare får uppleva fjällöpning, med vyer, branta backar och myrar – oavsett distans. Den längsta distansen, 84 km, är ny för 2021 och vi kan utlova en rejäl uppgift för de som tar sig an Järvens stig som den heter. Starten går i Grövelsjön tidigt på morgonen och löparna har 15 timmar på sig, flera mil är obanade och inte minst myrarna kommer att suga musten ur benen.

Så, kommer vi att känna oss oslagbara den 28 augusti nästa år? – Jag tror det. Alla har som sagt sin definition av känslan att vara oslagbar, men många vittnar om att de hittar den under loppet. Det är häftigt för jag tror att löparna förstår hur vi tänker och känner igen sig. När vi lanserade loppet och vår #blioslagbar fanns det ingen sådan på Instagram. Nu har över 12 000 använt den. Det är vi verkligen stolta över – vi vill ju att alla ska få uppleva den – känslan av att vara oslagbar!

Läs mer: Salming Idre Fjällmaraton 28 augusti 2021

Oslagbar utsikt.