Att man valde att göra studien på triathlon var för att se sambandet med att det  å ena sidan är en uthållighetssport på ultradistanser (studien gjordes på deltagare på hel och halv Ironman-distans) och att det å andra sidan är den dyr materialsport. Att målgruppen i studien då använde ämnen för att förbättra sin prestation ansågs troligt.

Den tyska studien är den största som har gjorts inom både fysisk och kognitiv doping och visar följande siffror:

• 13% hade tagit fysisk doping; steroider, EPO, tillväxthormon, etc
• 15% hade tagit kognitiv doping; antidepressiva medel, betablockerare (tex hjärtmedicin), etc
• 10% hade tagit både fysisk och kognitiv doping
• 20% hade tagit fysisk doping vid EM Ironman Frankfurt 

Att dopning skulle vara utbrett i åldersklasserna är förvånande. Där är inga prispengar eller yrkeskarriär som står på spel. Det är hårt satsande elitmotionärer som bredvid sitt arbete lägger stor tid på träning. Följande tabell visar träning och fysik på dopade respektive icke dopade personer i studien. 

	Fysisk dopning	Ingen fysisk dopning	Kognitiv dopning	Ingen kognitiv dopning
Ålder	38	40	39	40
Längd	180	180	179	180
Vikt	74	74	74	74
BMI	23	23	23	23
Antal år av träning	7	7	7	7
Träningstimmar/vecka	14	12	15	12
Km cykling/vecka	200	180	200	200
Km löpning/vecka	42	40	40	40
Km simning/vecka	6	5	6	5

Andra slutsatser från studien:

• Det är en liten skillnad mellan dopade och icke dopade triathleter i ålder, vikt och BMI.
• De dopade triathleterna tränar bara marginellt mer, två till tre timmar/vecka, än icke dopade.
• De dopade är inte juniorer som satsar på en proffskarriär då medelåldern är 38 eller 39 år.
• Träningsmängden för de dopade är inte avvikande stor. 14 till 15 timmars träning i veckan är inte ovanligt bland ”vanliga” triathleter.
• Det är liten skillnad mellan manliga och kvinnliga dopade.

Författarna till studien har försökt vara exakta i sin frågeställning, då frågan vad dopning är ibland kan anses något otydligt.

Fysisk dopning: ”Har du använt ämnen som endast kan skrivas ut av läkare, finns på apotek eller köpas på svarta marknaden (till exempel anabola steroider, erytropoietin, stimulantia, tillväxthormoner) under de senaste 12 månaderna för att förbättra din fysiska förmåga?”

Kognitiv dopning: ”Har du använt ämnen som endast kan skrivas ut av läkare, finns på apotek eller köpas på svarta marknaden (till exempel koffeintabletter, stimulantia, kokain, metylfenidat, modafinil, betablockerare) under de senaste 12 månaderna för att öka din kognitiva utveckling?”

Här kan man se en brist i studien. Vilka ämnen som kräver receptförskrivning från läkare och inte, varierar från land till land. Till exempel finns koffeintabletter att köpa receptfritt på svenska apotek. En person kan ha tagit koffeintabletter för tio månader sedan. Enligt frågan i studien skulle det då vara kognitiv doping. Däremot finns inte salttabletter i Sverige men det finns på tyska apotek. Urvalet i studien är från olika länder och svaren kan således variera beroende på hur det ser ut i olika länder vad gäller läkemedel.

Läs studien Associations between Physical and Cognitive Doping – A Cross-Sectional Study in 2.997 Triathletes i sin helhet här. 

---