15 positiva effekter du får av löpning
1. Löpning stärker muskler och skelett – en kombination som ger en stark och hållbar kropp.
2. En måttlig mängd träning stärker immunförsvaret genom att öka effektiviteten i vårt skyddande enzymsystem.
3. De som springer regelbundet stabiliserar sin insulinutsöndring, vilket minskar risken för diabetes typ 2. Med ett stabilt blodsocker avtar också omotiverade hungerskänslor.
4. Träning gör att kroppssammansättningen förändras. Andelen muskler ökar och andelen fett minskar, vilket gör att den basala metabolismen (ämnesomsättningen under vila) ökar. Detta leder till minskad risk för övervikt.
5. Löpning förbättrar fettprofilen i blodet. Det goda HDL-kolesterolet ökar med upp till 30 procent och nivån av triglycerider är oförändrad.
6. Måttlig löpträning sätter igång kroppens system som förhindrar broskskador.
7. Att springa i det aeroba intervallet – det vill säga utan att bli alltför andfådd – är det optimala sättet att förse hjärnan med syre. Det är en av anledningarna till att löpare är bra på att fokusera och lösa problem. Fysisk aktivitet stimulerar också neurogenesis, alltså bildandet av nya hjärnceller. På så sätt bromsar man hjärnans åldrande.
8. Tillsammans med curry, grönt te och sex är löpning ett utmärkt sätt att förebygga Alzheimers sjukdom.
9. Den ökade utsöndringen av noradrenalin, dopamin och serotonin gör att löpare är mindre disponibla för humörsvängningar.
10. Löpning minskar utsöndringen av adrenalin och kortisol, vilket håller stresshormonerna i schack. Dessutom ökar kroppens egen produktion av antistresshormoner i binjuren.
11. Tränar man tidigt på kvällen sover man bättre. När man sover efter ett löppass repareras defekta celler snabbare och immunförsvaret stärks i en högre takt än hos de som inte tränat.
12. Lungfunktionen förbättras när man springer. Det beror bland annat på att de små blodkärlen (kapillärerna) runt lungblåsorna ökar då syreförbrukningen förhöjs. Löpare har generellt sätt betydligt bättre lungkapacitet än otränade individer.
13. Uthållighetsförmågan förbättras främst genom att träna hjärtmuskeln att bättre förse musklerna med syre. Man kan också förbättra sin kondition genom att öka kapillärtätheten. Följaktligen har konditionsidrottare lägre vilopuls eftersom de kan syresätta musklerna med lika mycket kraft fast med mindre ansträngning.
14. Aerob träning sänker det systoliska blodtrycket med 2,6 mmHg och det diastoliska med 1,8 mmHg. I vissa fall kan dessa siffror vara hela fem till tio gånger högre hos de som inte motionerar.
15. Måttlig uthållighetsträning stimulerar könshormonproduktionen, vilket kan ge ett mer aktivt sexliv.
