The superdupermegamikatriathlonsquad-SDMMTD
Så var lägret slut för min del för den här gången. Det är med sorg i hjärtat jag lämnar det sköna gänget i Alcudia för att resa hem till Dalarna. Det har varit superkul. Att få träna med likasinnade varje dag i ett fantastiskt landskap ger verkligen en träningsboost. Jag har fått till över 30 timmar varje vecka, utan att känna mig trött, och jag har dessutom kunnat lägga på löpningsmängd successivt, trots att cykeldosen har tredubblats mot hemma.
Vi har haft ett litet kollektiv i en stor lägenhet på Sunwing Alcudia Beach. Vår vän Peter som jag och Mikaela träffade i Thailand ordnade med lägenheten och gav oss namnet superdupermegamikatriathlonsquad. Ett kort och koncist namn som verkligen stämde på pricken. Vi har varit ett jäkla rövargäng och vi har haft riktigt kul.
Vädret har väl varit sisådär men vi har kamrat oss från det värsta vädret. Det har egentligen bara varit en dag som det regnat och varit kallt hela dagen och det var i lördags. På lördagen var det dessutom Ironman Mallorca 70.3 och vi stod givetvis ute i spöregnet och hejade på alla svenskar. Tyckte så synd om alla i ösregnet! Såg inte en enda okej växling i T2. De flesta var så kalla och blöta att de fick fullständigt hjärta släpp. Några cyklade rakt in i växlingsområdet och många fick inte av sig skorna. Det var till och med en och annan som började springa med hjälm på huvudet. Misär, helt enkelt! Riktigt skönt att bara stå bredvid med andra ord och längtade inte ett dugg efter att tävla!
Igår var det min sista dag på ön och då passade vi på att cykla långt. Tobbe hade lagt rutten och vi kallade den ”Höjdarrundan ” det var en riktig höjdare med 3500 höjdmeter på 19 mil. Kalaset tog 8 timmar blankt för mig och lite kortare tid för de andra som var lite snabbare upp för backarna. Tog både piggen och Sa Calobra i ett nafs och kände mig som starkast på vägen hem när resten av gruppen var som krispigast. Jag själv hade chipsben första 30 minuterna, första stigningen var ett helvete men sen började det ordna upp sig efter en sådär 5 timmar i sadeln.
Nu sitter jag på tåget hem från Arlanda och ska försöka hålla i den här formen fram till säsongspremiären på SM i Uppsala. Men först lite vila…
Tre starka brudar vid Formentor: Hanna Johansson, Mikaela Persson och jag:)!




