MEST LÄSTA
Varför får jag ont i smalbenet?
Blogg

Varför får jag ont i smalbenet?


Smärta i smalbenet behöver inte vara den fruktade benhinneinflammationen. Många har i stället ont från en muskel som sitter på underbenets framsida – tibialis anterior. Är den tjurig? Då är det läge att ge den lite extra kärlek.

Muskeln tibialis anterior (som jag pekar på i bilden nedan) går från underbenets främre utsida, precis under knäts ledspringa, och ner mot foten. Muskelns sena fäster sedan på insidan av foten, bland annat på basen av det metatarsalben som angränsar mot stortån.

Det här är tibialis anterior – en muskel som kan orsaka smärta i smalbenet.

Några av den här muskelns funktioner kan man säga dels är att vinkla foten uppåt (dorsalflexion för den som läst anatomi), dels att vinkla fotsulan lite in mot kroppens mittlinje (inversion).

Så jobbar tibialis anterior

Tibialis anterior aktiveras precis efter landning vid gång och löpning där hälen sätts ner först. Muskeln jobbar då bromsande (excentriskt) för att den främre delen av foten ska komma ner mjukare i marken. När vi sedan viktbelastar foten så hjälper muskeln till att kontrollera fotvalvet när det först plattas ut lite för att sedan dras ihop igen inför och i samband med frånskjutet. En annan av muskelns uppgifter är att lyfta upp foten lite igen (dorsalflektera) så att den inte riskerar att slå i marken när du har skjutit ifrån i steget. 

Som du förstår är detta en rätt viktig muskel för både din gång och löpning – och det är inte ovanligt att den vid överbelastning kan orsaka smärta i smalbenet vilket ofta förväxlas med benhinneinflammation. (Får man en benhinneinflammation smärtar det i stället främst på underbenets och skenbenets insida, och det är dessutom ofta en betydligt mer segdragen historia.) 

Om du får ont

Får du ont i tibialis anterior är det i regel ingen fara att fortsätta springa, så länge inte smärtan gör att du förändrar ditt steg på ett sätt som känns onaturligt. Du kan testa att springa med en lite högre stegfrekvens, vilket ofta ger ett lite kortare steg och kan minska smärtan. Kom bara ihåg att om du ändrar på något i din teknik så är sannolikheten stor att andra muskler och leder utsätts för belastning som dessa inte är vana vid.

Under en tid kan det också vara klokt att välja det underlag och den typ av träningspass som provocerar smärtan som minst. Kom också ihåg att även styrketräningen/rehaben belastar den redan överbelastade muskeln. Så var lyhörd för kroppens signaler, och ge muskeln några dagars extra vila vid behov.

Vanliga orsaker till att tibialis anterior börjar göra ont
• Att du har gjort en snabbare volymökning av gång/löpning än vad muskeln tål. 
• Att du tar för långa steg, det som kallas för ”overstride”. Långa steg kan leda till en mer markant hälisättning och en mer uppvinklad (dorsalflekterad) fot när hälen sätts i marken. Det leder till att muskeln måste jobba hårdare för att bromsa framfotens landning (se texten).
• Att muskeln helt enkelt är för klen och behöver bli starkare.
• Andra orsaker kan vara ett sko- eller underlagsbyte, eller att du saknar styrka eller rörlighet i till exempel någon annan del av dina fötter, ben och höfter.

Så rehabtränar du en smärtande tibialis anterior 

Smärtlindring av överansträngd tibialis anterior Genomför detta var 2–3:e dag eller vid behov (om smärtan blossat upp igen). Utför detta om du upplever att du får en smärtlindrande effekt. Notera att mycket hård massage ibland kan göra en muskel stelare/ömmare, vila då från masserandet några dagar och minska lite på kraften nästa gång.

1) Massage: 1–3 minuter/sida     

Använd till exempel en boll eller massagepistol. Applicera ett skönt tryck mot muskeln och massera runt små bitar i taget. Det ska inte smärta, så sträva efter en känsla av ”ontskönt.

2) Stretch: 30–60 sekunder/sida

Håll antingen statiskt eller gör små rörelser samtidigt så att töjningen blir mer dynamisk. Om du inte får en känsla av stretch föreslår jag att du skippar det här momentet.

PS. Om besvären försvinner kan du upphöra med den här smärtlindringsregimen, du behöver inte göra den i förebyggande syfte.

Styrketräning för tibialis anterior 

Om du inte får någon effekt alls efter åtta veckors rehabstyrketräning, eller om du blir sämre, bör du ta kontakt med någon som är utbildad inom löparskador. Fortsätt med övningarna på nästa sida en tid även när du är besvärsfri, och behåll sedan cirka 1–2 övningar varje eller varannan vecka som underhållsträning.

Genomför detta program 2–3 ggr/vecka om du fortsätter att springa. Behöver du göra ett uppehåll från löpningen kan du köra detta varannan dag ungefär. 

Gör två av de tre nedanstående övningarna för tibialis anterior per pass. Om du fortsätter att springa så se till att vid något av veckans rehabpass även lägga till någon övning för fotens styrka, för balans och för vaden (till exempel tåhävningar, hopprep eller liknande). Lägg till samma övningar men gör de då 2–3 ggr/vecka om du har tvingats till löpuppehåll.

Hälgång 

Gå på hälarna. Se till att lyfta alla tår uppåt, såväl stortår som småtår. Gör 3 x cirka 20–40 steg.

Framfotssteppningar 

Sitt ner med knäna i cirka 90 graders vinkel. Lyft framfoten lite upp och ut, sätt ner den i marken. Lyft sedan direkt upp den, och tillbaka in och ner igen. Börja långsamt så att du får kontakt med muskeln och öka sedan tempot så att du steppar med framfoten.
Gör 3 x cirka 20–40 repetitioner.

Fotledscurls

Sitt på en hög box, bänk eller liknande. Vinkla långsamt upp och ned. Gör 3 x cirka 10–15 repetitioner.



Lämna kommentar

Fyll i formuläret nedan för att kommentera inlägget. Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta*

*

*

Hur snabb är du – för din ålder?
Blogg

Hur snabb är du – för din ålder?


Med hjälp av statistik över såväl världselitens som motionslöpares resultat på olika distanser kan man jämföra prestationer mellan olika åldrar. Det här systemet som kompenserar för åldersfaktorn kallas för ”age grade” – och är både rättvist och lätt att använda. Så här fungerar det! 

Att träna löpning är först och främst ett sätt att må bra – både fysiskt och mentalt. Utan att räkna upp alla positiva effekter som regelbunden löpning medför kan vi kort konstatera att vi faktiskt höjer vår livskvalitet genom att löpa regelbundet. Andra träningsformer kan absolut ge liknande effekter men löpningens enkelhet och den stora tillgängligheten ger den något av en särställning.

Löpningen är också i högsta grad mät- och kontrollerbar. Det är relativt enkelt att registrera hur långt och snabbt man löper, vilket både ger möjligheter att styra belastningen i träningen och att anpassa den till individuella förutsättningar. 

Prestation – en viktig drivkraft

Men att förbättra sin löpkapacitet är också en viktig drivkraft för många löpare. Det gör att vi ger oss ut på våra löprundor även när vi har mycket annat på agendan, eller när väder och vind sätter motivationen på prov. Att kunna notera förbättringar är ett kvitto på att träningen fungerar – resultaten ger både inspiration och ökad självkänsla.

Efterhand som vi blir äldre är det emellertid allt svårare att löpa snabbt. Vi kommer alla – förr eller senare – till en punkt där prestationsförmågan sjunker som ett resultat av åldrande. Exakt när löpförmågan vänder nedåt vid olika åldrar beror dels på genetiska faktorer, dels på hur väl vi lyckas undvika skadeavbrott. Hur snabbt vi tappar löpkapacitet varierar också. 

En annan aspekt är det mentala. Hur väl vi hanterar det faktum att vi oundvikligen blir långsammare med åren handlar i hög grad om hur prestationsdrivna vi är. Tycker du att löpningens främsta värden ligger i dess grundläggande rörelseglädje och friskvårdande egenskaper? Då är det naturligtvis lättare att hålla uppe träningsmotivationen, jämfört med någon som är fixerad vid klockan och ständigt registrerar hur snabbt man löper.

Kompensera för din ålder

En mer avspänd attityd betyder däremot inte att man måste släppa möjligheten att regelbundet stämma av sin prestationsförmåga. Ett utmärkt verktyg som kallas för ”age grade calculator” kan då komma väl till pass. Det är en sorts ålderskompenserande resultatkalkylator som främst tagits fram för att vi ska kunna jämföra våra löpprestationer på specifika distanser mellan olika åldrar.

Till grund ligger ett omfattande statistiskt resultatunderlag från såväl världselit som motionslöpare i olika åldrar. Utifrån det har man lyckats konstruera ett lätthanterligt sätt att rättvist jämföra löpprestationer där åldersfaktorn kompenseras.

Age grade-omräknaren är ett digitalt hjälpmedel där du lägger in din ålder, ditt kön samt ett aktuellt resultat från en viss distans. Det omräknas sedan till ett procentuellt värde. En 44-årig kvinna som löpt fem kilometer på 25 minuter får exempelvis ett åldersbaserat värde på 62,33 procent. Det visar däremot inte hur resultatet placerar oss i vår åldersgrupp, utan är ett mått på hur prestationen förhåller sig till respektive världsbästa-noteringar på olika distanser. 

Det motsvarar procentvärdena i en age grade-omvandlare: 
100 procent Världsrekord 
90 procent Världsklass
80 procent Nationell nivå
70 procent Regional nivå
60 procent Lokal nivå

Genom att kompensera med en åldersfaktor kan man alltså räkna fram vad motsvarande tider skulle vara för olika åldersgrupper jämfört med den aktuella tiden i seniorsammanhang (20–30 år). Det manliga världsrekordet på 10 000 meter bana är till exempel 26.11, noterat av ugandiern Joshua Cheptegei. Med ålderskompensation beräknas det motsvara 32.10 för en 60-årig manlig löpare. Och i exemplet ovan är de noterade 25 minuterna för den 44-åriga kvinnan likvärdigt med 23.41 i seniorsammanhang.  

Så kan du använda en age grade-kalkylator

Den här typen av ålderskompenserade prestationer kan förstås ge inspiration i din träning, när åldern gör att det inte längre är realistiskt att slå nya personliga rekord. Metoden gör att du enkelt kan jämföra dina nuvarande tider med vad du tidigare har presterat på olika distanser i olika åldrar. 

Är du tävlingsinriktad kan du också jämföra dina nuvarande prestationer med yngre löpares resultat. Dina ålderskompenserade tider ger helt enkelt en mer rättvis bild av hur väl du presterar mot yngre konkurrenter. 

En age grade-kalkylator kan också vara till hjälp om du vill sätta upp realistiska målsättningar för olika distanser. Den kvinnliga 44-åringens 25 minuter på fem kilometer motsvarar till exempel ungefär 1.50 på halvmaraton. Om hon sänker sin tid på fem kilometer med en minut, till 24 minuter, kan hon i stället sikta på 1.45 på halvmaratonsträckan. 

Det finns flera olika webbaserade varianter av age grad-kalkylatorer. Goggla gärna på age grade running calculator för att finna den som du tycker är mest lätthanterlig och överskådlig, eller testa någon av nedanstående!

Testa en Age grade-kalkylator – till exempel den här eller den här!



Lämna kommentar

Fyll i formuläret nedan för att kommentera inlägget. Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta*

*

*

Så bygger du en starkare rygg – och förebygger ryggont
Blogg

Så bygger du en starkare rygg – och förebygger ryggont


Ryggont går i de allra flesta fall över och det är varken skadligt eller farligt för ryggen att hålla på med löpning – snarare tvärtom. Men det finns ändå goda skäl att stärka ryggmuskulaturen, inte minst för att förebygga ryggproblem. Här är tre enkla övningar som gör det.

Hand upp alla som har haft ont i ryggen! Om du mot förmodan har handen kvar i knät kan du anse dig vara mer eller mindre unik. En stor majoritet (upp mot 80 procent beroende på vilka studier man tittar på) drabbas av ryggont någon gång i livet.

Tryggt att veta är att det oftast går över av sig själv bara man har tålamod. Och bara för att man har ont så behöver inte något vara skadat eller trasigt. Man kan nämligen ha ont i kroppen utan att något har gått sönder eller är på väg att gå sönder. 

En vanlig myt är att ont i ryggen beror på att man har en svag bål, ett påstående som forskningen har visat inte stämmer. Under många år har därför ett vanligt råd vid ryggont varit att stärka just magen.

En vanlig myt är att ont i ryggen beror på att man har en svag bål, ett påstående som forskningen har visat inte stämmer.

Att många ändå upplever att de blir bättre i sina ryggbesvär av bålträning finns det flera tänkbara förklaringar till. En förklaring kan vara att det är träningen i sig som gör att du får mindre ont, inte att du blir starkare i just bålen, eftersom träning i sig aktiverar kroppens eget smärtlindrande system.

Att till exempel styrketräna ökar dessutom såväl hjärnans omedvetna som din medvetna tilltro till kroppens och ryggens förmåga att tåla belastning, vilket i sig kan minska upplevelsen av smärta. Till detta lägger vi naturalförloppet, det vill säga att de flesta ryggsmärtorna blir bra av sig själva med tiden.

Löpning är bra för ryggen

En annan myt är att löpning skulle vara dåligt för ryggen. Tvärtom visar studier att diskarna i ryggen snarare mår bra av löpning. Dessutom mår skelettet i ryggraden och i resten av kroppen bra av att belastas för att minska risken för exempelvis benskörhet. 

Men löpning innebär trots allt en del stötar genom kroppen vilket kan göra det svårt att springa just när man har ont i ryggen. En bra måttstock då är att om det inte gör ont under tiden eller efteråt är det bara att köra på. Gör det lite ont under tiden eller efteråt, där smärtan lägger sig inom 24 timmar, är det i regel inte heller något du behöver bekymra dig över. Detta så länge inte besvären ökar över tid – då kan du behöva backa i träningen under en period.

De tänkbara orsakerna till ryggont är så många att vi inte kommer gå in på några specifika diagnoser här. Det finns även många faktorer som påverkar upplevelsen av ryggont. Bland dessa kan nämnas tidigare besvär från rygg, stress/oro/ångest och sömnbesvär – liksom missuppfattningar som att smärta i ryggen måste innebära att något är skadat eller att man pushar på för hårt trots att man har ont och därmed hamnar i en ond cirkel av mer smärta.

Ryggont vid löpning

När det gäller faktorer som kan påverka ryggont eller orsaka ryggont i samband med löpning är framför allt några värda att nämna: stora ökningar i volym och/eller fart (över tid eller på enskilda pass), nedsatt rörlighet i till exempel höfter eller bröstrygg vilket gör att ryggen och framför allt ländryggen eventuellt får jobba hårdare. 

Andra faktorer är nedsatt styrka och/eller uthållighet i ryggen i sig eller på grund av din löpteknik. Om du till exempel springer och lutar dig mycket framåt kan muskelarbetet i ryggen öka och bidra till muskeltrötthet i den. Samma sak om du försöker brösta upp dig så att du springer och sträcker på ryggen för mycket – då ställer du överdrivna krav på de muskler i ryggen som kallas för ryggsträckarna.

Men oavsett om ryggen blir trött på grund av begränsningar i styrka eller rörlighet någon annanstans i kroppen, eller om det beror på din löpteknik, generella träningsbelastning eller andra faktorer som inte har med träningen att göra så är det ändå en bra idé att vara stark i ryggen (av samma anledning som det är bra att vara stark i hela kroppen).

En stark rygg och kropp kommer förhoppningsvis att tåla mer belastning. Du minskar ju dessutom risken för att begränsningar i ryggstyrkan bidrar till besvär någon annanstans i kroppen. Du tjänar alltid på att vara stark – så här får du tre övningar som hjälper dig att bygga en starkare rygg!

Bonus! Gör en eller flera av dessa övningar som komplement till den träning du redan utför i dag. Ofta är 1–2 gånger per vecka lagom.

1. Marklyft: Med stång eller med en tung kettlebell. 

Så gör du: Lyft upp en stång eller en kettlebell från marken och sätt sedan ner den igen. Gör till exempel 3 x 6–8 repetitioner. Spänn hela överkroppen och tänk ”stark mage, stark rygg”. Lyft långsamt utan att rycka upp vikten.

2. Ryggresning:  Dynamisk eller statisk med enarmsrodd. 

Det finns ställningar för detta på gymmet, annars kan du göra som på bilden – eller be en kompis att sitta på dina vader.

Dynamisk ryggresning (överst): Sänk överkroppen långsamt ned mot marken så långt du orkar, lyft sedan upp ryggen så att hela kroppen bildar en rak horisontell linje. Gör till exempel 3 x 8–15 repetitioner.

Statisk ryggresning med enarmsrodd (nederst): Håll kroppen i en rak linje hela tiden, samtidigt som du gör en enarmsrodd där du drar en vikt mot höften. Gör till exempel 3 x 8–10 repetitioner per arm.

3. Sidoplanka: Med sidogung eller sidoböjning i kabelmaskin. 

Sidoplanka med sidogung (överst): Starta i position för sidoplanka, sänk höften sakta ner mot golvet så långt du orkar och behärskar. Återgå till startläget. Gör till exempel 3 x 8–12 repetitioner.

Sidoböjning i kabelmaskin (nederst): Starta med kroppen helt rak, sidoböj långsamt i ryggen (utan att böja dig framåt eller bakåt). Vänd tillbaka upp när du inte orkar hålla en ”stark mage” längre. Gör till exempel 3 x 8–12 repetitioner.

Om experten Jimmy Englund, 41, arbetar som fysioterapeut samt som personlig tränare med inriktning mot framför allt löpning och löpare. Här skriver Jimmy om hur man rehabiliterar några av de vanligaste löparskadorna – samt hur man kan träna för att minska risken för att drabbas av dem.


Antal kommentarer: 2


Enel Hacksell

Tack för goa tips


Lars Vinger

Har hela livet haft problem med ryggen bl.a. på grund av diskbrock. Jag har tidvis haft svårt att gå längre sträckor eller att stå stilla. Däremot har jag aldrig haft svårt att springa förutom ca 10 år när jag hade problem från diskbrocket. Sprang mitt första marathonlopp när jag var 55 år, det har totalt blivit 60 stycken. Nu har jag blivit avrådd av fysioterapeft att springa. efter att ha gjort en lyckad höftledsoperation. Förra året kunde jag gå i skogen och ta orienteringskontroller men nu kan jag gå max. 1 km men jag har inga problem när jag är hemma i bostaden. Jag är 89 år ung.



Lämna kommentar

Fyll i formuläret nedan för att kommentera inlägget. Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta*

*

*

Jag är löpare: Nina de Geer, 46, författare – och löpare
Blogg

Jag är löpare: Nina de Geer, 46, författare – och löpare


Jag har varit en ”rusare”, som jag kallar det, ända sedan jag var barn. När jag var liten, på den tiden då man fick gå själv till skolan, sprang jag alltid även om jag hade gott om tid. Det var bara kul att lubba! Idrottsläraren i skolan märkte att jag tyckte om att springa, så hon såg till att jag fick göra lite jobbigare saker, ungefär som en del barn får lite svårare tal i matteboken. Jag fick springa skolstafetter, och när jag ser stafetter på sommar-OS på tv så får jag alltid tillbaka den där känslan, det där ruset…

Lämna kommentar

Fyll i formuläret nedan för att kommentera inlägget. Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta*

*

*

Sponsrat inlägg
New Balance fördjupar sitt engagemang i Stockholms löparcommunity med Söder Runt
Blogg

New Balance fördjupar sitt engagemang i Stockholms löparcommunity med Söder Runt


New Balance tar nästa steg i sitt engagemang för svensk löpning genom ett nytt samarbete med Söder Runt – loppet som på kort tid blivit en självklar del av Stockholms löparscen.

[ANNONS FRÅN NEW BALANCE] New Balance och Söder Runt inleder ett nytt partnerskap med ett gemensamt fokus: att stärka löparkulturen i Stockholm med vardagslöparen, gemenskapen och staden i centrum. För båda parter handlar samarbetet om att bredda löpningen i Stockholm, från elit till motionär, och göra det enklare för fler att hitta in i löpningen.

– På New Balance inspireras vi av människorna som springer varje dag, i sina kvarter, på sina tider och på sina villkor. Stockholm har en löparkultur som verkligen känns, och Söder Runt är ett av de tydligaste uttrycken för den energin, säger Hanna Löfberg, Head of Marketing på New Balance.

Vandad Assadi, marknadschef på Söder Runt, fyller i:

– Stockholms löparscen är levande och växande, och Söder Runt är en drivande kraft i det. Med New Balance och deras förståelse för stadens löparkultur stärker vi både loppet och communityt runt det.

Söder Runt – en naturlig samlingspunkt för Stockholms löpare

Stockholms löparscen formas av människor som springer tillsammans i sina kvarter, längs välkända stråk och genom återkommande rutiner snarare än tävlingsresultat. I den kontexten har Söder Runt vuxit fram som en naturlig samlingspunkt, där gemenskap, plats och känsla är lika viktiga som tider och resultat.

Sam Salehian

– Söder Runt är det perfekta loppet. Det kokar längs hela banan – och den är lika platt som ett nyasfalterat övergångsställe. Samtidigt springer jag på gatorna där jag växte upp. Det är en mix av nostalgi och total eufori. Därför är det så sjukt kul att, genom New Balance, få springa det här tillsammans med mina vänner och mitt community, säger Sam Salehian, New Balance runner.

Hanna Löfberg menar att partnerskapet är ett naturligt steg för New Balance i deras långsiktiga arbete med att stötta gräsrotsinitiativ och community‑driven löpning.

– För oss handlar partnerskapet om att lyfta det som redan händer i stan: prestation möter kultur, gemenskap möter vardagslöpning. Vi vill vara där löpningen faktiskt sker, mitt i den växande löparkulturen som formar Stockholm just nu, säger hon.

Community runs och andra aktiviteter väntar

Under veckorna som leder upp till loppet aktiveras partnerskapet genom gemensamma community runs, aktiviteter från New Balances butik på Kungsgatan, och platser och rutter som är förankrade i communityts egna favoritställen. Söder Runt fungerar som navet och New Balance som en närvarande supporter i vardagen.

– New Balance är ett varumärke med trovärdighet inom både löpning och livsstil, vilket gifter sig perfekt med Söder Runt. Det känns därför helt rätt att de väljer att vara en del av loppet. Vi ser fram emot att utvecklas tillsammans, avslutar John Laselle, tävlingsledare för Söder Runt.



Lämna kommentar

Fyll i formuläret nedan för att kommentera inlägget. Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta*

*

*