MEST LÄSTA
Blogg

En vecka med premiärtävling, ett terräng EM och ett mini höghöjdsläger.


För precis en vecka sedan körde jag min första skimotävling här i alperna. Det var en liten tävling i Le Tour strax utanför Chamonix och det gick väl inte direkt bra, men nu har jag i alla fall startat säsongen. Jag tappade en stighud i första startrusningen och eftersom det sedan var smalt och svårt att gå om hamnade jag väldigt långt bak i första stigningen upp. I skimo är det ganska mycket som kan gå fel och strula. speciellt när man är ny så det bästa sättet är bara att vara med och tävla så mycket som möjligt och lära sig allt eftersom. Jag blev ändå positivt överaskad när jag kom i mål och hörde att jag kommit trea.

Direkt efterloppet satte jag mig i bilen och körde genom Frankrike ner till Hyéres för att kolla på terräng EM nästa dag. Det var lite längre än jag tänkt mig, speciellt eftersom jag försökte ta en genväg på småväger i mörkret som säkert var en senväg. Till slut kom jag i alla fall fram. Nästa morgon vaknade jag till en underbar soluppgång över hamnen och det var härligt att kunna springa i ett morgonpass i shorts, 4 min/km fart och kunna avsluta med morgondopp och lite yoga på stranden.

Sedan var det dags att gå och kolla på loppen. Jag njöt till fullo av att vara på ett mästerskap igen och titta på alla snabba löpare. Carolina, Sarah och Napoleon sprang väldigt bra i juniorklasserna och var inte alls långt borta från en medalj. Så var det dags för seniorloppet där min bror David skulle springa. På något vis har jag alltid tyckt att det är mer nervöst att se mina syskon tävla än att tävla själv, så det var en del fjärilar i magen innan start. De andra loppen hade haft bra fart hela vägen utan några avvaktande inledningar, men nu var det bara en stor tokrusning direkt från start och David hängde på i tempot och la sig lång fram. Shit det där är snabbt tänkte jag. Många lopp brukar sedan lugna ner sig lite efter en sådan start, men här fortsatte bara alla att trycka på och David positionerade sig runt 10-13 plats. Det var en snabb och torr bana, ingen geggmisär. Spanjorerna, fransmännen och de två turkarna rusade på där framme. Belgare och britter hade inte en chans. David fortsätter att hålla position varv efter varv utan att mattas och blir tillslut tia i mål, bästa nordbo (och även nordeuropé) Även Olle gör ett jättebra lopp och plockar placeringar undan för undan och kommer på 14:e plats.

Jag är väldigt glad att jag kom ner för att titta eftersom det är speciellt att få se sin bror springa sitt bästa lopp hittills i livet. Jag har aldrig sett honom springa så snyggt och avslappnat ett helt lopp tidigare och jag vet hur mycket jobb som ligger bakom den prestationen. Det är inte bara att träna hårt och springa snabba intervaller (vilket givetvis också krävs) men han har lagt massor av timmar på detaljer för att kunna springa som han vill. Tagit bort skräpmil och lagt tiden på saker som aldrig syns i en träningsdagbok.

Nästa morgon testar jag EM banan och kör intervaller, 6×1550 m varvet, innan jag kör tillbaka till Chamonix. Nästa morgon springer jag en distans och går på gymet medan jag väntar på att mina nya skidor ska monteras. Vid lunch blir jag upphämtad av Emelie och Malene från Norge och så bär det av till Cervino i italien. Vi vill träna och sova på lite högre höjd under ett par dagar och första passet blir att gå från 2000 m höjd upp till Refugio Cervino på 3480 m höjd. Vi kommer fram just i tid till en fantastisk solnedgång. Det blir två bra träningsdagar på hög höjd med en topptur upp på Breithorn, 4164 m som höjdpunkt. Det är lyxigt att få bo och träna så högt upp omgiven av berg och med vackra Matterhorn som träningsutsikt.

Nu är det lördag igen och jag har tagit det lugnt idag och kurerar en förkylning. Kanske blev det lite väl mycket flängande med halvkass sömn och mat för min del. Men jag är inte sjuk speciellt ofta och för tillfället är det ändå inget viktigt på ett tag. Jag tänker att det är bra att passa på nu, för sedan behöver jag inte vara sjuk på minst ett halvår igen.



Lämna kommentar

Fyll i formuläret nedan för att kommentera inlägget. Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta*

*

*

Blogg

Lucka 19 på ett ben


Och nu – dags för lucka 19. Och där hittar vi enbenta Romanian deadlifts. Man kan säga marklyft på ett ben som man inte böjer så mycket, och så håller man en hantel i motsatt hand. Se till att hålla hanteln nära ståbenet hela tiden och drar dig upp med baksidan på ståbenets lår och rumpa. Höfterna ska du hålla så parallella du kan genom hela rörelsen.



Lämna kommentar

Fyll i formuläret nedan för att kommentera inlägget. Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta*

*

*

Helgläsning: Mikael Ekvalls brutala maratondebut
Blogg

Helgläsning: Mikael Ekvalls brutala maratondebut


– Det skulle vara en helt otrolig upplevelse att stå på startlinjen i Rio. Men jag skulle definitivt inte se det som ett tillfälle att se och lära, jag vill göra en riktigt bra prestation och vara så högt upp i resultatlistan som möjligt, säger Mikael när vi snackar med varandra bara några dagar efter urladdningen i Frankfurt.

Själv följde jag loppet via en livestreamad länk när jag satt på ett tåg som slingrade sig fram genom Sverige. Mikael Ekvalls riktiga debut på maratondistansen (Micke gjorde 2.35 som artonåring) orsakade en strid ström av sms från löpare runt om i Sverige.

“Det ser bra ut för Micke halvvägs.” “Fan det lutar åt en tid under 2.12. Det är ju helt sjukt.” “30 K. Nu börjar loppet på allvar. Det här blir djävulskt spännande.” “2.12! Ekvall sprang på 2.12 tamejfan. Två helt jämna halvor. Starkt!” Jodå, nog var det starkt alltid. Det var en underbar tågresa genom Sverige. Det var ett underbart lopp i Frankfurt.

Men hur kändes det för Micke?
– Direkt efter målgång var jag faktiskt besviken. Jag hade hoppats gå under 2.12, så i samma ögonblick som jag korsade mållinjen tänkte jag “fan också”. Men det släppte rätt snabbt. Jag förstod ju att jag hade gjort en bra tid, och dessutom slog jag många löpare som gjort 2.11 tidigare. Så jag var förstås grymt nöjd efteråt.

Kände du att du hade fått ut allt?
– Ja, det tycker jag verkligen. Jag var helt förstörd när jag kom i mål, jag hade plockat ut precis allt. Somliga blev säkert överraskade över hur fort han sprang, men Mikael själv var väl medveten om sin kapacitet och sina möjligheter.

Han sprang i princip två identiska halvor – 1.06.03 och 1.06.04 – men faktum är att han från början hade satt sitt tidsmål ännu högre. – Hararna skulle lägga sig på 1.05.30 halvvägs. Jag tänkte att det skulle bli jävligt tufft att gå mot 2.11, men samtidigt visste jag att det skulle vara möjligt, att det fanns en chans. Nu sprang de inte riktigt så hårt från början som planerat, så med facit i hand blev det närmast perfekt för mig.

Vad minns du från loppet?
– Jag kände mig faktiskt lite seg i kroppen under de första 5 kilometerna, men efter det kom jag igång väldigt bra och hittade en skön rytm. Mellan 15 och 20 kilometer sprang jag och tänkte att “fan vad lätt det här känns”. Då försökte jag verkligen fokusera och hålla mig ödmjuk, eftersom jag visste att det var först efter 30 kilometer som jag skulle sättas på prov, att det var då jag skulle bevisa något.

Nog kan man säga att Mikael Ekvall lyckades bevisa något. Från 30 kilometer och ända in i mål sprang han helt solo. Trots tröttheten kunde Micke i princip hålla farten och plötsligt hade han noterat den bästa svenska maratontiden på 25 år. 


Vill du läsa hela den här artikeln?

Det här är början av en artikel från Runner’s World nummer 12 2015.
Du kan läsa hela artikeln och tidningen digitalt genom följande:



Lämna kommentar

Fyll i formuläret nedan för att kommentera inlägget. Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta*

*

*

Blogg

Två luckor i en


Men kolla här! Här kommer både lucka 17 och 18 – på samma gång. Helknasigt!

Passade nog fanns i lucka 17 en övning som ofta får folk att utbrista “MEN VA SJUTTON!!” (Oftast lite fulare ord.) Låt mig presentera släden! Jag tror att alla mina PT-kunder känner igen den. Den är hemsk och den är underbar. Du ska helt enkelt putta över golvet. Och gör du det ofta kommer du att få starka ben, snygg röv och ett sjujäkla flås! Den är dessutom skonsam att jobba med. Bra skit, helt enkelt.
Har ditt gym ingen släde? Kom till mig!

Hej hallå! Vad sägs om att ta en paus från julstöket och köra några Russian leglifts i lucka 18? “Jaaa” säger alla i kör!
Ligg på golvet, håll i något tungt som ligger ovanför huvudet (en tung kettlebell, ett rack, en kompis ben…). Nu lyfter du upp benen, raka eller böjda (ju rakare, desto tyngre) och när du har kommit upp med dem till 90 grader så rullar du också upp hela överkroppen så högt du kan, kota för kota. Benen ska peka så mycket rakt upp du klarar, också när du sänker överkroppen, så att du inte tiltar dem mot huvudet.
Det här är massage för hela ryggen, förbättrar rörligheten i ryggen och ger en skön träningsvärk i magen. Vad sägs om 3×12 repetitioner?



Lämna kommentar

Fyll i formuläret nedan för att kommentera inlägget. Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta*

*

*

6 tips för dig som vill springa på resan
Blogg

6 tips för dig som vill springa på resan


Att packa löparskorna i handbagaget har blivit normen för allt fler som springer. Få saker är nämligen så underbart som att upptäcka en ny stad i springhastighet – och det är ett skönt sätt att mota jetlagen. Här är tipsen för dig som vill springa på resan:

1. Ta ett visitkort i receptionen på hotellet så att du hittar tillbaka.

2. Be hotellpersonalen rekommendera en populär runda, så att du får en typisk löparupplevelse där du befinner dig.

3. Glöm inte kontanter så att du kan ta en taxi tillbaka om du råkar missbedöma vädret eller distansen.

4. Om du följer ett träningsprogram kommer platsen kanske inte att tillåta en långrunda eller exakta intervaller. Var kreativ – kör dubbelpass istället för ett långpass. Eller byt ut intervallerna mot lite fartlek eller spurter mellan rödljusen.

5. Oregelbunden livsstil och utebliven sömn tär på kroppen. För att inte öka skaderisken bör du därför tänka efter innan du planerar in några tuffa löppass på din resa.

6. Packa alltid ett ombyte träningskläder och skor i ditt handbagage, så att du i varje fall kan löpträna om ditt incheckade bagage skulle komma på villovägar. 



Lämna kommentar

Fyll i formuläret nedan för att kommentera inlägget. Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta*

*

*