MEST LÄSTA
Ny vinnare och ny tävling för vecka 22
Blogg

Ny vinnare och ny tävling för vecka 22


Den vi utsett till vinnare den här veckan är Daniel Bjurhamn som tränar inför Ironman Kalmar.

Ett stort grattis från oss på Powerade, Funbeat och Runner’s World. Ett gäng simprylar från Head swimming kommer snart i brevlådan.

Min Utmanings pristävling vecka 22
Den här veckan är det en helårprenumeration på Runner’s World (eller Bicycling alt. Fitness Lifestyle) och en löparjacka (totalt värde 1199 kr) som står på spel.

Vår löparjacka är ett ett prefekt skydd mot väder och vind. Jackan väger endast 94 gram, går att packa i sin egen ficka, har reflexer på armarna och bra andningsmöjligheter. Lycka till!

Allt du behöver göra för att vara med och tävla om veckans pris är att registrera dig som medlem i Min Utmanings grupp. Sedan räcker det med att du registrerar 100 min träning som vanligt här på Funbeat för att ha chansen att vinna. 

-> Gå med i Min Utmanings grupp på Funbeat och vinn!



Lämna kommentar

Fyll i formuläret nedan för att kommentera inlägget. Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta*

*

*

Ladda som eliten för Stockholm Marathon
Blogg

Ladda som eliten för Stockholm Marathon


Anders Szalkai vann Stockholm Marathon 2001 och är en av Sveriges bästa maratonlöpare genom tiderna. Hans hemlighet? Smågodis.

Veckan före loppet
– Stockholm Marathon går ju på en lördag, så under tisdagens lunch och middag före loppet blir det en något mindre kolhydratrik maträtt, till exempel omelett och sallad, eventuellt med lite ris; det beror på hur jag känner mig.

– Jag gillar att tömma mig på kolhydrater men vill inte bli alltför seg och därför kan det slinka ner lite cashewnötter. Under onsdagen och torsdagen äter jag som vanligt, men med extra mellanmål. Ibland kompletterar jag också med energibars och kolhydratrik vätska de två sista dagarna före loppet. 

Middag kvällen före loppet 
– Jag brukar äta tre portioner ris med en krämig kycklinggryta. I övrigt är det en fiberfattig dag. 

Kvällsmål
– Kvällen innan loppet laddar jag med en Snickers, smågodis och en tallrik glass. Och så dricker jag vatten, ibland kolhydratdryck, beroende på hur mycket jag har ätit. 

Frukost innan starten
– På tävlingsdagens morgon äter jag två rostade, vita brödskivor med lite smör, en banan, en liten tallrik yoghurt och en kopp svart te. Jag äter gärna frukost fyra timmar innan starten.

Under loppet
– Under loppet blir det svagt blandad sportdryck, och vid några vätskestationer vatten. Utöver det äter jag två till tre energigel som jag tar tillsammans med vatten. 

Efter målgången
– Ingenting om jag sprungit bra. Jag blir ofta illamående efter målgången och brukar inte kunna äta något på några timmar. Jag försöker dricka, men det är inte säkert att magen klarar ens det. Jag mår dåligt efter nio maror av tio – om jag kutat bra.

Charlotte Karlsson vann Stockholm Marathon 2012 och är därmed regerande svensk mästarinna på distansen. I årets lopp måste hon stå bredvid och heja på – på grund av en stressfraktur – men hon har så klart full koll på hur man laddar för att tävla länge.

Veckan före loppet
– Jag ändrar inte min kost särskilt mycket innan ett lopp, äter inga extra kolhydrater. 

Middag kvällen före loppet
– Till middag äter jag en normal portion mat. Det spelar inte så stor roll vad det är, men det är viktigt att det är något som magen är van vid och som håller den lugn, till exempel pasta med köttfärssås.

Kvällsmål
– Inget.

Frukost innan starten
– Jag föredrar att äta minst tre timmar innan startskottet går. Då äter jag en något större frukost än vanligt, som består av en portion gröt eller en tallrik yoghurt med müsli, en smörgås med pålägg, ett ägg och en kopp kaffe.

Under loppet
– Jag dricker var fjärde eller femte kilometer och alternerar mellan vatten och sportdryck. Var tionde kilometer brukar jag öppna en gel, men tar inte allt innehåll. Vanligtvis har jag också med mig bitar av en energibar, som jag brukar plocka fram ur fickan och njuta av när jag får tillfälliga svackor under loppet.

Efter målgången
– Direkt efter loppet känner jag mig sällan hungrig men jag brukar försöka få i mig vätska och något att äta, exempelvis en banan, chokladdryck och vatten. Senare under dagen äter jag en ordentlig måltid som består av det som jag är sugen på!



Lämna kommentar

Fyll i formuläret nedan för att kommentera inlägget. Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta*

*

*

Blogg

Duathlon SM 2013


Hatar sammanställningar av tävlingar som jag har genomfört. De ger ändå bara en falsk bild om vad som egentligen hände och är en karnival av dåliga ursäkter. Men har en tendens av att glömma det negativa och försköna det lilla som var positivt.
Men de är nyttiga ur ett perspektiv då man tvingar sig själv att dessikera sin bedrift för en djupare analys om det nu behövs?!

Löpning 10km – 36:40
Planen var att köra hårt men jämnt samt ha krafter kvar till cyklingen där jag visste tävlingen kommer att avgöras.
Hade ingen pulsklocka eller GPS så gick på känsla. 4 varvs bana som innehöll några mindre uppförslut tillika nerförslut.
Upplevde löpningen som jobbig, men antagligen mest för att jag verkligen avskyr köra upprepade varv. Hjärndött!
Hade en svans hela löpningen som låg 30 cm bakom mig. Ganska trevligt med sällskap på en sån gles tävling.
Klockan visade 36:40 när jag sprang in för T1.

Cykling 40 km – 1:04
Arrangören har lagt om banan från förra året som då var en omväxlande 2 varvsbana utan vändpunkter. I år var det en 4 varvs bana med två vändpunkter.
Dessutom var det på varje varv ett avsnitt in i bebyggelsen som innebar tvära kurvor och annan skit. För att göra saken ännu värre så var det hård motvind ut samt även en lång stigning innan den bortre vändpunken vilket knappast gjorde formkänslan speciellt haussad. Medvind hem och nerförslut var på varje varv självklart välkommet men uppfattades tyvärr alldeles för kort för att man skulle få någon nytta av den lilla rytm man lyckades hitta där. Jag höll mig till min plan att cykla de första två varven mindre hårt för att mot sista varven släppa på allt.
Hade varit kanon om jag inte hade trötta ben och krampkänningar i vaderna vilket gjorde att jag inte kunde göra annat än försöka bibehålla den intensitet jag kört med hittills.
Blev tidigt omcyklad av tre stycken duktiga cyklister. Brydde mig inte om att försöka haka på dem då jag ville köra mitt lopp samt deras kvalitéer skilde sig markant från mina. Starka uppför och mediokra nerför. Jag tog endast en placering på cykeln. Kändes lite bittert men där jag var i tävlingen så var det enbart duktiga cyklister så det kändes nog mycket värre än vad det var.
Hade 1:04 på klockan när jag kom in för växling, snittwatt 290.

Löpning 5 km – 19:50(?)
Ut från cykeln, herregud. Började nästan skratta. Kramp i bägge vader, strålande smärta ur vänster knä och pipandning.
“Vem fan har snott min kropp och gett mig mormors 92 åriga ben och Christer Petterssons lungor?!”.
Hade två personer bakom mig som jag lyckats hålla ifrån på cykeln och hade nu som enda mål att försöka hålla undan. Hade nog brutit annars, behövde något att springa för.
Tyvärr var det ena av dem multisportaren Jari Palonen. Hans ben verkar inte veta förstått att de just kört stenhårt i 1:45h. På cykeln såg han rejält krokig ut när jag tog honom på tredje varvet men nu studsade han fram som en småkåt kanin. Lyfte på hatten när han sprang förbi på andra varvet, fanns inget annat att göra. Den andra förföljaren såg ut ungefär som jag så han lyckades jag åtminstone hålla bakom mig. Tankarna under den här delen var otäcka. Skulle sluta med allt vad triathlon hette och va fan gjorde jag där. Inser jag inte att tvåbarnspappor med veka tennisben ska pyssla med golf eller fiske?! När målgången uppenbarade sig efter vad som kändes som en evighet så kände jag skär lycka att äntligen få stanna…..Fy fan!

Sluttid 2:03:23, placering 11:a i seniorklassen.

Summering – Cyklingen funkade nog bättre efter en hård löpning än vad jag vågar erkänna. Det är bara maj månad och jag har inte börjat verkligen fokusera på cyklingen ännu.
Löpningen är nog den största besvikelsen men då jag precis som under KR krampade och hade smärtor över det normala så är det svårt att säga om det verkligen är nåt fel på formen.
Absolut inte nöjd men ärligt så är jag inte bättre tränad än så här just nu. Nyttig värdemätare och om jag bara lyckas bli av med mina krämpor nu så borde jag kunna prestera bättre.
Att springa 5 km på 19:51 ska jag göra i sömnen, oavsett vad jag gjort innan.

Blir en löpfrivecka nu och istället fokus på simning och cykel. Begränsat vad jag kan uppnå mer som löpare i år jämfört med vad jag kan förbättra på simningen och cyklingen.

Tack för visat intresse!

Nelker



Lämna kommentar

Fyll i formuläret nedan för att kommentera inlägget. Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta*

*

*

Ta en tjuvtitt på nummer 6 2013

Antal kommentarer: 2


cia raud

Det var bättre förr, eller?
inte att dagens killar fixar hem och barn i mycket större utsträckning än mina jämnåriga gubbar gjorde. De hade tid att träna medan vi tog hans om servicen. Nu hinner tjejerna också springa. Det tycker jag är bättre!
Cia


Jocke

Bättre förr?…
Håller med – kul att tjejerna går framåt även här, men herrlöpningen är urholkad. Intressant läsning.
Pär & J-I har rätt. Det gällde även för oss fem år senare. Obefintlig skol- och spontanidrott samt för lite träning, fart och långsiktighet numera. Mest 40+ motionärer som vill springa 6 mil terräng o fjäll i 6 minfart vilket i o f s är bra för folkhälsan . Såväl terrängSM som banSM får knappa startfält o få springer Lidingö under 1.50. Ingen som vill springa fort – hellre långt. Någon skrev tänkvärt nyss att nu hamnar man i lokaltidningen bara för man gjort maran under 2.30 o det ligger nåt devalverat tänk i det.
Tycker det är jättekul med nya löparboomen, men fler yngre måste väl springa fortare .



Lämna kommentar

Fyll i formuläret nedan för att kommentera inlägget. Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta*

*

*

Säsong för Hawaii-kval
Blogg

Säsong för Hawaii-kval


Fredrik Haglund och Fredrik Svanberg kvalade redan i november på Ironman Florida. Det är den första tävlingen efter Hawaii och är en populär tävling bland svenskar. Förra året var det många svenska på plats på Panama Beach och det ser ut bli en svensktät tävling även i år. Läs om hur man kvalar till Hawaii. 

Förra helgen gick både Ironman Lanzarote och Ironman Texas som resulterade i Hawaii-biljetter till Annika Åström och Sten Orsvärn.

Annika Åström har varit med och vunnit Ö till Ö de senaste två åren, även kallat ”One of the thoughest race” bland swimrun-tävlingar. I Texas kom Annika 2:a åldersklassen 50-54 år och tog den sista Hawaii-platsen i hennes grupp, av totalt 50 platser. Det var ett ovanligt tuff tuff tävling i Woodlands med 38 grader. 11 svenskar gick i mål men många var tvungna att bryta tävlingen, 15% jämfört mot ”normalt” 2%.

Ironman Lanzarote är den absolut tuffaste tävlingen i Ironman-serien med en cykelbana på 2551 höjdmeter. Förutom klättringen är den mentalt påfrestande med endast ett varv längs hela ön och hård sidvind längs lavafälten. Att sen ge sig på 42,2 km löpning i stekande sol längs strandpromenaden i turistorten Puerto del Carmen är tufft. Det gjorde Sten Orsvärn, en rutinerad Ironman, som gjorde sin 12:e Ironman-tävling på Lanzarote. Han vann överlägset sin åldersklass 50-54 år med 16 minuters marginal. Det var den bästa tiden sen 2006. Lena Wahlqvist, före detta svenskt triathlonproffs, har vunnit på Ironman Lanzarote 1999 och 2000.

Söndag 26 maj går bland annat Ironman Brasil med 49 nya Hawaii-platser att slåss om. Förutom bedriften att genomföra tävlingen!

 



Lämna kommentar

Fyll i formuläret nedan för att kommentera inlägget. Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta*

*

*