Debuten gjord.


Hemma i Sverige efter tre veckor i triathlonbubbla med bästa sällskap. Känns inte roligt alls att vara tillbaka i vardagen, att andas triathlon 24 timmar och dygnet var mycket roligare!

Körde ju alltså min första tävling i professionell klass på Mallorca halv Ironman i lördags. Jag hade inga förväntningar på mig själv, det var nog mest omgivningen som hade. På startlinjen inför simstarten sa speakern att så hårt startfält hade han inte sett sedan VM (på halvdistans, antar jag). Eva och jag tittade på varandra och båda utbrast: Kul att vi valde just den här tävlingen (med en liten uns ironi)!

Starten gick och vi brände iväg på den 1900 meter långa simbanan i havet. Tänkte hela tiden att jag MÅSTE göra en bra simning. Det är min enda chans. Och jävlar vad bra alla simmade. Tog i så att jag storknade, hittade aldrig riktigt någon skön rytmn och inte heller några fötter att ”drafta”, utan det var mest järnet hela vägen. Bredvid mig låg duathlonmästaren och kommande damtrean, Lucy Gossage och gav mig en bitchslap med sin vänsterhand lite då och då. Låg typ sist i klungan och på hemvägen själv eftersom jag tyckte fältet drog konstigt mycket åt vänster istället för rakt på bojarna. Kom upp som 11:e dam men syran i kroppen gjorde sig påmind bara efter ett par steg på den långa vägen till växlingen och växlingen kom att kännas som ren överlevnad. Ut på cyklingen som 13 kvinna och kroppen var totalt syramättad. Inget tryck i benen alls. 90 km cykling skulle avverkas med ett stort berg om ca 10 km.

Försökte hitta rytm och trycka på men det gick helt åt helvete. Stigningen till Lluc var katastrofal. Föll igenom fältet totalt och ”age-groupers” av alla slag bara brände förbi. Mitt mantra som for genom huvuvdet uppför backen var bara ”Kuk-helvete-fitta-jävla-helvetes-fan-dra-åt-faaaan-kuk-i-helvetes-jävla-fitta” och jag tänkte mest bara vad fan jag höll på med. I PROklass och allt. När Linda Sernfalk kom förbi mig mitt i stigningen och kvittrade något om att jag skulle komma igen så ville jag bara kasta cykeln åt helvete in i skogen och gå ned. Men på något vis omvandlade jag ilskan till kraft i benen. Så fort det blev lite mindre brant, kunde jag bomba på och jag körde som en vilde nedför serpentinen. Nu eller aldrig. Fortsatte bomba på platten och nu hade benen och kroppen äntligen vaknat. Tog igen en hel del tjejer och killar för den delen och körde bra sista delen av banan.

På den avslutande halvmaran körde jag enligt plan och jag kände mig trygg. Inga utsvävningar och jag höll det jag skulle och körde progressivt på varje 7 kilometersvarv (det var 3 stycken, totalt 21 km). Magen höll och jag kom i mål, trött, glad och ganska nöjd över min prestation. Det är såhär bra jag är och det räckte bara till en 24:e plats i proffsklass men det var helt klart värt att ställa upp med de stora namnen och få känna på rejält motstånd. Det var ganska kul! Simning (1900 m): 27:05 min (i snitt 1:25 per 100 m)

T1: 3:50 min

Cykling (90 km): 2:57:43 (i snitt 30,42 km/h)

T2: 2:33 min

Löpning (21 km): 1:35:15 (i snitt 4:30 min/km)

Alla resultat finns här.

Tusen tack till Team Snabbares hejaklack gjorde det till en fröjd att springa, vilken otrolig support! Ni är GULD värda!

Tack för mig!

Gladast på startlinjen? Foto: Tommy Sollén

Bästa hejaklacken på löpningen! Foto: Tommy Sollén

Nr 7 ute i butik nu!

Ur innehållet:

  • Maxa din löpning. Höstens bästa träningsupplägg
  • Test: 9 nya kolfiberskor!
  • Mot myren! Löpträning som ger resultat
  • Allergi? Så vet du om du har det
  • Epidemiolog Anders Wallensten brinner för löpning
  • Trotsa Covid-19. Träna säkert i höst
  • 8 veckors vila är ok!

 

Bli plusmedlem nu

Du måste vara inloggad för att kommentera. Logga in

Uppladdningen


Laddar just nu för fullt till Ironman Mallorca 70.3. Idag har jag en hel vilodag inplanerad och ska försöka förbereda mig till tävling på bästa sätt.  Äta, sova, pilla med lite pryla, 

läsa på inför tävlingen och bara slappna av. 

Jag har bytt hotell sedan jag skrev sist och nu bor jag på den lite lyxigare resorten Viva Blue med resten av triMallorcagänget. Och vilket gäng! Underbar träningsglädje och gemenskap i lyxig förpackning med späckat schema och kunniga ledare. 

Jag har hunnit med att vara med på en hemlig ”presskonferens”, föreläsa, leda ett simpass i havet och ett löppass med intervaller inbakat i mitt nedtrappningsschema. Så här har veckan sett ut:

Måndag: simning i bassäng; ca 3000 m med 9*200 m progressivt (halvironman racepace till lite över). Löpning; 3km uppvärmning+2×(2+1km) progressivt (2 km racepace +1 km lite snabbare+  1 min joggvila mellan set). 2 km avjogg. Cykling; lätt tur på lilla klingan ca 1,5-2 tim

Tisdag: Cykling; 2-2,5 timme lätt inklusive 20 min racepace. Simning; bassäng ca 2500 m inkl 5×4×50 m progressiv fart 1-4 (fart 4 är hårt! )

Onsdag: simning;  öppet vatten ca 30-60 min, öva starter och simma hårt till första bojen. Löpning; 2 km uppvärmning+2×2 km progressivt racepace, 1 min jogg mellan set+2 km avjogg. 

Torsdag: vila

Fredag: testa alla grejer i alla tre grenar på banan.  Korta pass ca 20-30 min.

Lördag: tävling! 

För att följa mig under tävlingsdagen kan man kika in på www.ironman.com/coverage/track  där man kan söka mitt namn och se hur jag ligger till. 

En till svensk tjej sim tävlar i proffsklassen är min bloggkollega och duktiga athleten Eva Nyström, håll koll på henne med!

Blir min första tävling som semiproffs och jag förväntar mig ingenting.  Ingen topplacering, absolut inget VM i Vegas och ingen ära och berömmelse.  Tävlingen är bara ett i ledet mot min målsättning och jag ska racea, ha kul, njuta och göra mitt allra bästa. Inte så jäkla märkvärdigt alltså.

Jag ska tävla med min fina mormor i minne som vandrade från jordelivet strax innan jag åkte, vars begravning jag tyvärr missade pga träningslägret. Jag ska simma, cykla och springa i mormors minne och jag ska göra mitt bästa för hennes skull. Förhoppningsvis tittar hon på mig från himlen med morfar i handen och förlåter mig för att jag inte fanns där hennes sista dagar och på begravningen.  


Du måste vara inloggad för att kommentera. Logga in

Lyssna på kroppen!


Två hårda träningsveckor med mycket kvalitet och ca 30 timmar per vecka är till ända. Två vecor med tränare med på varje pass som klockar, peppar, justerar teknik och ger feedback. Ovärdeligt. Men kvalitet sliter. Något jag inte känt så mycket av under dessa två veckor-tills nu.

Det började igår med otvind under vårt cykelpass med 4*20-30 min IM-pace till 1/2 IM pace (IM=Ironman). Motvind hela vägen. Ont i kroppen. Varje gång jag lade mig ned i bocken för att köra intervall, gjorde morgonsimningen i öppet vatten med höga vågor sig påmind genom trött axlar. Hårt. Svor oavbrutet vid varje rull genom byarna där vi hade chans att ta igen oss innan nästa intervall. Gick inte dåligt egentligen men det tog otroligt mycket på krafterna.

Kom tillbaka till hotellet. Off-bike på schemat. Stod och tittade på mina löpskor och löpkläder. Fattade inte vad jag skulle göra. Gick på toa. Tog av mig hjälmen. Ställde i ordning cykelskorna. Just ja, löpning. Fick på mig kläderna och första 2 km var en plåga. Hur skulle jag klara de resterande 6? In med en cola-gel och vips! Löpsteget bara fanns där och lyckades spring snabbare än jag kunde ana! Utan att forcera! Tänkte bara på avslappnade axlar och ett-tu-tre så var jag klar. På rekordfart! Vilken eufori! Tänk vad kroppen är kapabel till! 

Idag sade dock kroppen ifrån. Morgonens öppetvattensession var en plåga och det kändes som jag skulle drunkna. Alternativt börja gråta. Vågorna åt mig och jag var sist upp varenda varv vi körde. Strandstart och full fräs ut till första boj, lugn simning till boj 2 och full fräs till stranden igen. Jag var en strandad val. Kom ingenstans. Något var fel.

Diskuterade med coach. Reviderade programmet och stannade hemma på dagens cykling. Inget kul beslut men eftersom jag somnade med jacka och mössa under filten i sängen och låg och frös så var det nog rätt beslut. Värkte i kroppen och vaknade kl 13. 

Ska bara löpa lite lätt i eftermiddag och så får det vara bra. Ibland måste man bara våga vila. Nu är det en vecka kvar till IM Mallorca 70.3 och jag ska fokusera på att bli pigg, fräsch och motiverad till att maxa ur kroppen igen. Det ska bli kul. Jag kommer vara i utmärkt form. Bara vila nu. Jobbet är redan gjort. 

Imorgon flyttar jag in till Alcudia och börjar jobba som ledare på Tri Mallorca. Det ska bli riktigt kul!

Är du trött-våga vila! 

Trött men glad i värmen efter ett hårt brick-pass.

Bästa kompisar och triathleter. Här efter ett hårt simpass under blå himmel.


Du måste vara inloggad för att kommentera. Logga in

Lägerbilder!


Här kommer en liten uppdatering från ett nu soligt Mallorca och jag passar på att ta tillbaka det jag sa i förra inlägget om att det fick regna om det ville. Nu har vi sol och jag vill inte på något sätt byta det mot kyla och regn igen. Men inget gott som inte har något ont med sig. I samma stund som solen kikade fram bland molnen började jag nysa som en galning, näsan rinna och huden klia. Min pollenallergi gjorde sig verkligen påmind. Efter påbörjad tablettkur är jag nu istället symptomfri men trött och slö och i det närmaste lobotomerad av medicinen. Strunt samma. Träningen går fint och nu är det bara två hårda dagar kvar innan nedtrappningnen inför Mallorca 70.3 börjar. Älskar det här livet! Önskar det vore för evigt.

Lite bilder från diverse träningspass livar upp er därhemma va?

Bästa sättet att förvara sin Garminklocka är i badmössan och då vill man ju inte riskera tappa den. 

Magnoy the triathlon man!

Halv storm kl 07:00 men det hindrar inte oss från att simm öppet vatten.

Uppehåll på väg till Bon Amy för lite urladdning uppför (och regnet kom som ett brev på posten efter stigningen).

Core och rörlighetsträning innan simning. I sol!

Kaffetur och lätt cykling för trötta ben till Cala de saint Vincent. Danska Mikael vill gärna vara med på bild;).

Nils och Lars spexar loss.

Långtur i bergen. Körde Piggen från ”fel” håll denna gång. 5:55 aktiv tid i sadeln.

 Fin cykel och fin stigning till Soller. 

Colafika på vår balkong.

Belöningen.


Du måste vara inloggad för att kommentera. Logga in

Vilodag i triathlonfabriken


Idag har det fullkomligt spöregnat här på Mallorca. Passande nog har vi heller inte haft någon träning på schemat. Istället har dagen tillbringats i receptionen på hotellet där det finns internetuppkoppling. Mycket viktigt att sköta sina konton på sociala medier så man får lite koll på vad som händer på hemmaplan. Vilodagar är aldrig särskilt roligt när man är på träningsläger. Redan efter frukosten kl 10 var kroppen och knoppen sugen på att göra något. Helst träna. Ju längre dagen lidit desto tröttare har jag blivit och serotoninivån är nu nere i botten. Vi alla längtar nog till morgondagen då benen ska prövas igen. Faktum är att jag aldrig har tränat så mycket som på det här läget. Och då har jag ändå medvetet (ja inte medvetet från min sida utan med hjälp av coach ) inte deltagit på allt under lägret pga en strulande baksida dom nu tycks vara ok igen. Trots träningsmängden känner jag mig inte sliten så formen är på väg åt rätt håll. Längtar redan efter morgondagens träning: Cykling-löpning-simning.

 Har spanat in startlistan för Mallorca 70.3 och proffsfältet ser imponerande. 32 damer i damklassen med många namn jag inte känner igen. Trivs bra med att inte veta vilka de är. Lyckligt ovetande kan man kanske säga men jag väljer att fokusera på mig själv och min egen prestation. Jag skiter ärligt i vilken plats jag får. Detta är min första tävling som proffs och jag vet att det blir svinhårt och att jag inte är på topp. …än. Min ambition är ändå att göra mitt bästa som proffs, se vart det bär och satsa på mitt idrottande. Drömmen är att göra det fullt ut. Få saker i omvärlden är lika intressant och spännande som triathlon. Det här är mitt liv. Jag är mycket nöjd med det så det jan regna en vecka till om det är så. En liten review från gårdagens cykeltur kan man titta på i Åsa Lundströms blogginlägg från idag.


Du måste vara inloggad för att kommentera. Logga in

Rytm


Idag började vi med en snabb simtur i havet innan frukost. Kl 06:45 masade vi oss ned till stranden för att inse att havet var som en ursinnig gryta av gigantiska vågor. Men vi gav oss i. Härligt när man lyckades bryta vågen på exakt rätt tidpunkt och kunde glida igenom vågen och ut på andra sidan. Mindre skönt när man hamnade mitt uppe på den och nästan fick fritt fall efter den dragit förbi.

Frukost.

Bytte snabbt om för intervaller på cykel i regnet. Riktigt trevlig runda nedåt landet. Idag på platten. På schemat stod 4*20 min Ironmanpace med fokus på rytm. Börjar köra intervaller efter ca 1 timmes uppvärmning med alla andra i gruppen. Träningssufori i kvadrat. Fick äntligen till alla intervallerna bra och har hittat kadens, puls och motstånd för att det ska göra sådär ont i låren men som ändå är lite skönt. Man får lära sig leva med smärtan helt enkelt och skilja på hur ont de olika farterna ska göra. Bara trycka på. Hitta rytm. Mosa på. Fan, vad jag älskar min nya cykel från Cykelcity. Vi bara flyger fram!

Efter cykelpasset var det bara hem och snabbt byta kläder och skor för off-bike löpning 6 km. Första två kom-igång-kilometrarna på stela ben men sedan gick det lätt och fint bara jag får komma in i rytmen. Nya skor från Pearl Izumi gör sitt.

Stretch, energipåfyllning och sedan simning i bassäng. Det var helt bedrövligt svinkallt vatten. Vi trodde aldrig att vi skulle härda ut. Åsa menade att hon kanske inte skulle köra hela passet och då sa Nils att han skulle håna henne resten av lägret. Så då vågade inte jag heller avbryta. Var bara att tugga på och härdas i 3000 meter. Hittade äntligen rytmen i simtagen i tretakt! Ska jobba bort alla skevheter i kroppen och inte bara andas på högern som jag tidigare gjort. Nu ska det bli symmetri! Fokusera. Slappna av i nacken. Streamline. Tillslut hittade jag det.

Efter en iskall timme i bassängen blev det tid för wellness-bad i duschen. Skållhett vatten i minst 20 minuter. Äntligen upptinad.

Buffé= mat i mängder. Så himla nöjd med dagen. Älskar det här!

Tack och god natt!

Jag och coach Lunekilde i vågorna. Ny dräkt från Orca/Cykelcity.

På väg från havet mot hotellet. Fortfarande tidig morgon.

Hårda atleter (kort taget under ett av all bergspass, dvs inte idag)

BUFFEEEEEEE, kvällens höjdpunkt…


Du måste vara inloggad för att kommentera. Logga in