God Jul!

Nu har jag varit ute och flängt en vecka igen:). Först bar det av upp till Åre, via Östersund, för lite roligheter. I Åre åkte jag skidor och testade mig igenom nästa säsongs olika skidor. Backen var ju som den var med bara konstsnö men det var kul med fullt drag i byn. Världscupen var ju i Åre och allt. Kollade in prylar och blev sugen på att köpa ALLT jag såg. Eftersom jag bott i Skåne och stockholm så har det inte varit riktigt prio att åka skidor och därför har jag sålt av de få prylar jag haft. Med triathlon som sport har inte tiden heller funnits där för att hänga i backen varje fin vinterdag som man gjorde som snorunge. Men nu! Åh vad kul det är. Vill åka mer och mer! Och vill ha allt nytt!

Hann köra ett förbannat jobbigt crossfitpass dagen innan skidåkningen på Sportsgym Åre, vilket gav ont i kroppen Delux. Man är inte riktigt van att göra över 100 frivändningar på 30 min. Klarade tom att göra stå-på-händerna-armhävningar. Kul med något annat!

Från Åre bar det av ner till Stockholm. Väl i storstan tog jag mig en frukost på underbara Lisas Café och hembageri och snackade lite med stammisarna. Gå dit och testa saffranssemlorna!

Sedan var det dags att utvärdera min styrka/rörlighets-status och revidera mitt styrketräningsprogram på Access Rehab (AR). Kommer jobba mer med skivstång fram till mars. Har också fått många nya övningar till Redcord för att utmana mig och ta ytterligare ett kliv. Jag har blivit starkare OCH rörligare! Nu är det hårt arbete på gymmet och hemma under hela basträningsperioden.

Men det var inte bra därför jag for till stan. Har fotograferats för coolaste märket POC och deras vårkatalog med nya cykelkläderna POC Road AVIP. OMG vad snygga och stilrena kläder de kommer med. Allt är förpackat i cool men clean design á la POC. Någonting bytt helt enkelt. Resultatet av plåtningen kommer i katalogen framöver, fram till dess får man hålla tillgodo med en sneak peak på kläderna från mina instagrambilder.

Kvällen spenderades med gänget i Terrible Tuesday ute på Bosön. Vi mejslade ur, kort, hårt och snabbt och jag lyckades bli veckans Batman! Äntligen!!! Givetvis var det Barkaka och bänkpress efter passet. TT kan vara Sveriges skönaste träningsgrupp!

Vilken bra vecka, och den har knappt ens börjat!

Härligt morgonpass på Sportsgym Tott!

Hej vad det går i backen under sista åket i Världscupen, som gick i Åre i helgen.

Besök på AR och utvärdering/revidering av styrkeprogram med Tobias Ydén.

Cool Tempodräkt från POC och foto-session!

Coola grejer ELLER?!

Från TT-lägret i Thailand Thanyapura där jag tränade och tävlade i POC-brillorna och Octal Aero-hjälmen på bilden. Foto: Henrik Kindgren

Löpintervaller med Nelkers TT. Say no more. Givetvis ska det köras bänkpress också!

Och göra märkliga övningar i brutalbänken.

Då var det min tur att ha lite ledigt och inte tänka på triathlon för ett slag. Omöjligt, om du frågar mig! Det här med offseason är det absolut värsta jag vet. Under träningsperioder tror jag hela tiden att det ska bli så fantastiskt och att jag ska göra så mycket roliga annorlunda saker när jag får ledigt, men vad händer?!? Man blir enkom jävligt less, apatiskt och kroppen verkar lägga ner totalt när denna period av ”lustbetonad” träning infinner sig. Vaddå ”lustbetonad”?! Antingen kör man eller så gör man det inte. Jag får aldrig lust att träna om jag inte måste. Jag VILL ha pressen. Vill ha ett schema. Vill tvingas ut i alla väder och kämpa mig igenom intervaller, distanser och watt.

En vecka har gått och jag har försökt att sysselsätta mig med annat. Ridit, cyklat mtb, gjort pappersarbete, supit mig full och rensat garderober…men den där kicken från träningen saknar jag oändligt. Jag har t.o.m. ätit godis och lussebullar men inte tusan gav det någon kick. Humöret är inte heller det bästa utan den dagliga dosen endorfiner.

Är det någon som känner igen sig? Ge mig tips. Hur överlever jag?

Hur det än är så måste kroppen få vila från hård träning ett slag till. Annars får jag nog räkna med att något går sönder, jag blir sjuk eller att motivationen inte håller.

Ge mig era bästa offseasontips nu!!!

Inte fan var det slut på tävlandet för att man mejslat ur en halv IM i värmen heller;). Närå, två dgr efter tävligen var det dags för Barkaka Aquathlon med ett gäng övertaggad TT-anhängare. 8 pers stod på startlinjen till loppet över 1500 m löp+400 m simning+1000 meter löp. I startfältet fanns en fd Olympier och femma på Hawaii, en Norsemanvinnare, en reseledare, en skäggig swimrunnare, en finska, en tjattrig skallig äldre man och en Jämtlänning. Å så jag då;).

Resonerade med mig själv att det faktiskt var Ok att inte fullfölja eftersom challengetävlingen satt i benen och alla utom jag kändes svintaggade på detta spektakel.

Meeeen när väl starten gick var det annat liv i luckan. Tävlingsdjävulen kom fram och jag körde på rätt bra. Kom givetvis efter eftersom grabbgänget drog iväg i 3:20-fart på första km. Ingen aning om min pace men 3:20 min/km är hyfsat över min kapacitet på 1500 m. Efter simningen hade jag tagit ikapp två och var på väg att knappa in på simon och Nelker. Mejslade ur totalt för att ta ikapp Simon sista löpningen och jag närmade mig meeeeen kom inte ända fram. Ett riktigt bra fartpass och bland det roligaste i tävlingsform som jag gjort:).

Officiella resultat:

1. Rasmus Henning, Danmark (simmade 400 medley istället för att vi andra skulle få lite handikapp)
2. Allan Hovda, Norge
3. Mikael Nelker, Sweden/USA
4. Simon Wahlström, Östersund
5. Emma Graaf, Sweden
6. Daniel Giray, Sweden
7. Henrik Kindgren, Sweden
8. Sanna Duvenbrant, Finland

Tidningen Lava Magazine kom tom och fotade oss (läs Mr Henning). Nedan följer lite bilder på detta prestigefyllda race. Känsliga personer varnas (Mer bilder kommer senare)….

Då kommer näst sista race reporten för i år för den intresserade. Är ju som bekant i Thailand med ett gäng rövare i Nelkers TT via Apollo. I söndags var det dags att testa att mejsla ur det sista ur benen i en sista halv Ironman för året, Challenge Laguna Phuket. Riktigt kul med så många svenskar på plats, i hejarklacken och på banan. Och vilken kul tävling!!! Annorlunda simning med strandlöpnimg och pampiga portaleroch väldigt vacker cykelbana som blev lite av en sightseeing inne i djungeln. Kan varmt rekommendera racet! 

Två dagar innan tävlingen, precis när den värsta jetlaggen släppt, fick jag sinnessjukt ont i magen. Precis sådär som innan SM i Motala och jag kände väl att tävlingen inte var så noga längre. På nåt vänster lyckades jag ta mig igenom förberedelserna, mycket tack vare simon som fixade med alla mina grejer och cykeln. Dessutom hjälpte det att garva och låtsas som ingenting så jag försökte bara hänga med på allt och låtsas som ingenting. Tog mig med nöd och näppe genom pre race möte och incheckning i 41 graders värme. Nattsömnen blev nästintill obefintlig bara. På tävlingsdagen var det dock ganska bra i magen och jag stod på startlinjen taggad men avslappnad tillsammans med Nelker, simon, Allan Hovda, Patrik Nilsson, Björn Andersson, Rasmus Henning, Philip Kellin och kristina Beckendorf.

Visste att det skulle bli varmt. Simningen gick riktigt fint och hängde med toppen hela vägen. Vi simmade ganska tokigt flera ggr och kanoterna fick vissla och styra rätt oss ett flertal ggr medan Nelker och simon stod på stranden och garvade åt vår kassa navigering. Kändes lugnt och avslappnat och var inte alls trött när jag kutade upp ur vattnet. Tack Magnus Engström i LSS för all hjälp, all cred till dig!

Cyklingen visste jag skulle bli ett helvete. Många svängar, hundar, kor, folk och bilar på vägen. Dessutom svängar hela tiden, två avstigningar där man var tvungen att springa över en bro med cykeln och dessa sinnesjukt branta backar men detta till trots så var det ganska kul bana! Hade inga batterier i Garminklockan (den hade på nåt vänster laddat ur sig under natten) så jag körde på känsla. Känslan var asbra i 12 km sedan kände jag mig färdig. Då hade inte ens backarna börjat. Det där med att bara köra på känsla á la Kienle vette fan om det är min grej. 90 km kändes förbannat långt. I sista backen stod hejarklacken och min ilska när Karan sprang med mig uppför backen i typ 1 km gjorde att jag fick lite mer bränsle att kötta på med. Lyckades ändå komma in på 2:50 vilket jag är sjukt nöjd med. Inte såååå långt efter ändå.

Löpningen var varm såklart och inte så mycket skugga men med vätska varje km så kändes det helt ok. Fick ett bra flow och team Apollo/TTgoesAsia gjorde det hela lite lättsammare. Såg att en efter en bröt men jag mejslade på.

På sista kilometern såg jag Kellin och jag är sjukt nöjd med att jag orkade vråla lite åt honom och kasta en använd vattensvamp på honom (siktade i huvudet, hamnade på röven).

In i mål på 5:03 & nöjd över min prestation men onöjd med mitt resultat. Som vanligt med andra ord. Måste bli snabbare!!!!

Simon strax efter på tiden 4:59 och en jävla bra prestation som räckte till 1:a i AG 18-24 år och bästa svenska TT-tid. Alltid något. En fin elefant fick han på prisutdelningen medan jag blev sist i Female pro. De är duktiga de där riktiga proffsen!

Vill passa på och tacka Apollo för en grejt resa, Team Cykelcity för allt ni gör för mig och min cykel, Saucony för skor, Poc för coolaste hjälm och brillor, Milebreaker för energi & kosttillskott som gör att jag håller igång och håller mig frisk, AES norhyttan för allt ni bidrar med, Fusion för snyggaste dräkten, CEP för bästa kompression under resan, samt Access rehab för att ni håller mig skadefri.

En till race report kommer. Har nämligen tävlat igen. Mer om det i nästa inlägg;).

Klockan är åtta lokal tid, dagen efter tävling och kan inte sova ett dugg mer. Vill ut på äventyr i det fina vädret!

Jag är på Thanyapura Sports hotel i Phuket, Thailand. Ett helt fantastiskt ställe om man gillar sol, värme, bad i kombination med förstklassig träning. Och mat förstås. Vi är ett gäng på ca 20 pers från Mikael Nelkers träningsgäng Terribletuesday Tuesdays (TT) som har passat på att åka ned en vecka med Apollo. Ett härligt gäng med blandning av elit, motionär och eller bara barnfamiljer. Det blir mycket garvande och poolhäng.

Förväntningarna var skyhöga innan resan och faktiskt är dessa förväntningar uppfyllda! Fy fan vilket skönt ställe. Lyx i överflöd i kombination med träning och tävling gör vilken triathlet som helst supernöjd. Vi har hunnit cykla två ggr. Blev positivt överraskad av asfaltskvaliten och att bilarna ändå visade hänsyn. En av turen var en träningsvända på Challenge banan med ”lokala” falutriathleten fredrik Croneborg som bor här nere och herrejesus vilken utmanande bana. Annorlunda och omväxlande.

Simmar gör vi både i en gigantisk 50/25 m bana ute, eller i havet en bit bort.

På anläggningen finns en ny 500 m bana att springa på, annars kan man hitta fina trails i djungeln om man har guide med sig.

Dagarna upp till tävling har vi försökt träna på för att hålla jetlag och kropp igång och det har gått över förväntan.

Nästa blogginlägg ska jag berätta om tävlingen men nu måste jag passa på att njuta lite. Off-season!

HelaTT-gänget.