Hållbart ätande?


En av de mer välskrivna inläggen i hälsodebatten (om det nu kan kallas debatt..fenomen??) är den här välskrivna artikeln i SvD som jag fick länkad till mig på Facebook. Den kommer det ett annat inlägg om senare under rubriken Ätstörd eller ätfokuserad.

Men vi har bigger fish to fry mina vänner!

Jag funderar mycket över hälsohets och kost generellt, både i mitt jobb som hälsostrateg, för egen del som hälsobloggare (får jag väl ändå kategorisera mig som), som individ som fått problem med magen och utreds för IBS-liknande besvär, som mamma men mest på senare tid faktiskt som någon som är jäkligt skraj för vårt ganska egoistiska och ohålllbara sätt att förhålla oss till mat. Vi får massor av likes när vi instagrammar en rejäl burgare från något krystat hippt hak i Tokholm. Det är ”hängmörat” och ”Angus” och Petter har öppnat köttbar ett stenkast från där jag bor. Men vår köttkonsumtion är så ohållbar så man blir mörkrädd.

Jag tänker sk**mycket på det. Det snurrar i skallen varje dag. Sen jag såg dokumentären Cowspiracy. Se den. Jag önskar att alla skulle se den. Vi har härhemma diskuterat den en hel del senaste tiden. Vi äter nästan aldrig rött kött sen redan innan. Har bytt ut det där sista köttet mot sojafärs som smakar lika gott som vanlig död-ko-färs. Jag tror inte jag skulle klara att slakta en ko men har iallafall under mina dagar jag vickade på styckavdelningen varit med på slutprocessen av att paketera kött sådär clean som vi nu kan välja att konsumera det. Jag blev vegetarian då. Kan jag rapportera. Det är inte så najs det som hamnar i köttkvarnen kan jag berätta.

Jag tror få skulle hantera hela processen. Skörda lite bönor skulle vi nog klara av allihop. Men så smidigt att hämta hem ett paket död ko från affären och aldrig behöva se när den dog. Lite så.

Däremot konsumerar vi här hemma en del mejeriprodukter och ägg. Mest havremjölk men kanske 2 liter vanlig mjölk, någon liter youghurt, jag äter nog 1,5-2 lådor keso i veckan och det blir en burk kvarg som jag bakar av. Fetaost- absolut! Getost- yes det tycker jag om. Vanlig ost- ja en trekant i veckan som mest. Men allra mest veganråvaror. Vi är inga bad guys.
Men vi skulle kunna äta ännu mer vegetariskt, absolut om vi skulle försöka. Men jag har svårt att förhålla mig till att sluta med äggen och keson.

Såhär skriver SLV:

Djurproduktionen står för nästan 15 procent av världens totala utsläpp av växthusgaser. Nöt och får, som är idisslande djur, orsakar på grund av sin fodersmältning särskilt stora utsläpp av växthusgaser. Nötkött orsakar 23-39 kg växthusgaser/kg kött och lammkött 13-22 kg växthusgaser/kg kött (båda siffrorna gäller kött utan ben).

Många äter väldigt mycket animaliska varor. Säkert för att det är gott. För att man tycker det är riktig mat och tänker att det behövs. För det är lätt att laga. Av slentrian.

Och även om man väljer ekologiskt och KRAV så är det en enorm belastning på jordens resurser att framställa de här varorna. Om man tänker på all animalisk mat som lagas på restauranger och storkök och där det förmodligen slängs mer än vad en noggrann familj gör så är det helt ofantligt resursslöseri.

Vi var med jobbet på en restaurang som specialiserat sig på burgare och hummer. Jag vågar inte räkna på hur mycket de och alla kötthak tillsammans enkom i Stockholm orsakar i bara vatten och energiförbrukning för att framställa stora köttportioner som förstås inte alla äts upp. Slänga kött är liksom det ultimata energislöseriet i matvärlden.

Se dokumentären. Tänk om alla åt hälften så mycket kött som de gör idag. Bytte ut mot vegetabiliska källor. Bytte kanske 1 kilo kött i veckan mot 0,5 kilo  kött och valde KRAVmärkt från Sverige enkom. (Räcker det om vi inte importerar?). Som ett första steg. Havremjölk i pannkakssmeten och spara den vanliga för kaffet. Tog sig en stund och räknade på hur ens matvanor påverkar jorden. Smyger in en till vegetarisk rätt i veckan under en 10-veckorsperiod. Låter köttet vara ett tillbehör då och då.

Jag fick en tankeställare. Att djurhållning i form av uppfödning var en sån miljöbov hade iallafall jag inte insett. Även om jag försökt tänka på miljön när jag handlar på flera sätt.

Och det positiva är att vi kan göra så mycket. Redan NU! Redan på nästa inköpsrunda.

Jag har fått så mycket frågor om att dela med mig mer konstruktivt av recept och jag blev än mer motiverad nu att göra det utifrån att inte förbjuda just kött, ägg och mejeriprodukter men låta dem dansa med lite på sidan om liksom. På ett hållbart sätt.

Hur tänker ni? Tänker ni på miljön när ni äter?  Har ni sett Cowspiracy?

Nr 7 ute i butik nu!

Ur innehållet:

  • Maxa din löpning. Höstens bästa träningsupplägg
  • Test: 9 nya kolfiberskor!
  • Mot myren! Löpträning som ger resultat
  • Allergi? Så vet du om du har det
  • Epidemiolog Anders Wallensten brinner för löpning
  • Trotsa Covid-19. Träna säkert i höst
  • 8 veckors vila är ok!

 

Bli plusmedlem nu
Antal kommentarer: 1

Ann-Sofie Forsmark

Mika- vad härligt att höra- speciellt ”på ett bra sätt”
Sara- ja precis så är det ju!!
Linda- det var just det hållbara som dokumentären riktade in sig på. Förstår inte riktigt vilken näring det är som är högre i vanlig mjölk? Om man jämför havremjölk (berikad) med mellanmjölk (också berikad) så har havremjölken absolut likvärdigt näringsinnehåll. Soja finns det mycket för och emot men detsamma med kött.
Veronica- vilt är ju definitivt mer klimatsmart men om alla skulle vilja äta det flera gånger i veckan så är frågan om det räcker till. Men rent logiskt- några kanske kan äta det för att man bor i ”såna trakter”. Min mammas familj hade tex renar!
tack för era kommentarer!



Du måste vara inloggad för att kommentera. Logga in

Förkylningstips före och under


Jag är lite snuvig. Det är inte så farligt men det blir alltid såhär varje höst när det slår om. Mina bihålor surar ur totalt och jag backar från träningen en vecka ungefär.

Jag har tidigare skrivit 10 tips för att inte bli förkyld- läs dem här. Det är nästan exakt ett år sen jag skrev det inlägget och det verkar stämma varje år alltså!

När man väl är snuvig och inte ska träna så ser jag också hur folk blir frustrerade och det är som en ofrivillig endorfindetox och jag märker själv hur tålamodet är kortsnaggat.

Men försöker tänka att man faktiskt får lite tid över till andra saker som faktiskt kan stötta både träningen och hälsan när man väl är igång sen igen. Här är fem tips:

1) Läs lite till. En halvtimmes tidigare sänggående med en bok ger extra återhämtning

2) Lugn yoga eller andra rörlighetsövningar. Alltså verkligen l u g n t. Katten/kon, barnets position, lugna yinövningar.

3) Mindfulnessövningar. Varför inte testa om du aldrig prövat? In på yogobe.com (bli medlem för sjutton det är hur bra som helst!). Skaffa en ny daglig övning som kommer ge dig extra mentala muskler.

4) Ta en fika med någon du inte träffat på länge. Ta en promenad kanske!

5) Leta nya goda recept på energibollar och annat. Baka energibars, energibollar och fyll frysen med så du har något gott att ta med ut på löpningen sen när du är frisk igen.

Gesundheit!

Antal kommentarer: 1

Ann-Sofie Forsmark

Jan- ja det är väl hårfint det där men har man risk för inflammation är det som sagt bra att backa- snuva pga bihåleinflammation
Anna G haha UNDERBART att höra!



Du måste vara inloggad för att kommentera. Logga in

Träna och bada eller simma för Barncancerfonden


Min kommun alltså. Sundbyberg. Sumpan. Det finns säkert massor att klaga på men jag blir ofta överraskad över allt bra som finns här. Så mycket bra initiativ. Så mycket stöd som finns för allt möjligt.

Just nu pågår ”Simma och ge hopp 12-18 oktober” på vår simhall samt Iforms friskvårdscenter till förmån för Barncancerfonden samt Fighterhjälpen som stödjer just Barncancerfonden.

Det här är mitt hemmagym! Mitt favoritgym också och den här veckan provtränar du gratis hela veckan. Det är massor av aktiviteter som passar både stora som små och jag kan verkligen rekommendera ett besök här. Tunnelbana Duvbo sen 1 minuts promenix. Läs mer här

Är du ändå i krokarna kan du besöka min favoritbutik- Telling Stories några minuters promenad nedför Fredsgatan. Hos Henrik och Jessica hittar du personligt utvalda saker som de själva köper in direkt från Indien och andra ställen. En fantastiskt mysig och fin affär/galleri/fik!

Barnmark Blue Heritage Ball Mason JarBubbla blåCalifornia beaches

Ett litet urval från Telling Stories webbshop.


Du måste vara inloggad för att kommentera. Logga in

#Måndagspeppen- Ad astra


Mot stjärnorna!

I den här bloggen och lite överallt så är det mycket fokus på balans och att ta det lite lugnt och inte ta ut sig, vara realistisk och se det stora i det lilla.

Well.

Det är bra på alla sätt men idag vill jag ur mitt snörvlande, mitt rehabbande, min känsla av att det är så långt till de fysiska prestationsmål jag har. Det är väldigt lagom allting. Det är snällt och balanserat.

Jag vill slå ett slag för att sätta det där målet som man får stora fjärilar i magen av. Jag vill börja vara på väg mot det.

Jag vill slå ett stort slag för orealistiska, galna mål. Mitt i allt ta det lugnt och bara vara hälsosam.

Kasta ut allt vad rim och reson heter så långt åt Jantehelskotta det går. Ba tjoff, spark iväg. Slå ett slag för att säga att ”jag ska springa maraton fast jag inte klarar en mil”. ”Nästa år ska jag springa ultra”. ”När jag fyller 40 ska jag under 40 på milen”. ”Jag ska köra en ironman men jag kan inte simma”.

Och för egen del. ”Jag ska springa 16 mil igen”. Och det finns ba ingenting i mig just nu som är i närheten av det vare sig mentalt eller fysiskt.

Men det är frigörande att säga det. Det ger ett rus i kroppen, likt första morgonkaffet. Det är ett jättekliv, i sig från där jag är nu. Men när jag bryter ned det. När jag lånar Kjell Enhagers tänk: ”Men om jag skulle göra XYZ sen, vad skulle jag behöva göra idag då?

Personligen är det att snyta mig och inte träna alls förrän bihålorna tillåter. Vad ska du göra?

Varsågod förresten. När jag behöver lite untz för att ta mig an en bombastisk måndag då kör jag den här låten. Lyssna på hela. Den är galet bra. (Speciellt sista 2-2,5 minuterna, skulle vilja ha det repeat i öronen på mina sista mil på ett 100 miles lopp).

 


Du måste vara inloggad för att kommentera. Logga in

#utonjut


Vi hade tänkt göra en massa saker hemma i helgen men det är så otroligt skönt att min bästman och jag prioriterar likadant: Blir vi sugna på att strunta i allt, fylla termosarna och dra ut i naturen så gör vi det alla gånger före att rensa på balkongen eller åka till IKEA. Sånt kan alltid vänta.

Den här helgen satte vi lillan i vår BugabooRunner och tassade iväg längs vattnet till Agustendals 4h-gård och djuren där. Vagnen rullar så lätt! På flacken behöver man knappt hålla i styret- den bara rullar av sig själv. Vi hade packat med oss mat i termos till henne och fika och te i termos till oss. Solen strålade.

På eftermiddagen kom en vän och vi åt potatis och purjolökssoppa som jag toppade med pepparrot- det var gott! Till middag lagade jag grön curry med kikärtsgryta. Det har lagats mycket vegomat den här helgen.

Idag vaknade jag med svullna bihålor. Det är så typiskt. Jag tror att om jag går tillbaka flera år så slår det till varje höst runt när det kommer en köldknäpp. Blir inte dålig i övrigt men svullna bihålor ska man inte träna med. Rehab på gymet i 20 minuter fick räcka och sen åkte vi ut till mina barndomshoods och gick till graven och tittade på mer djur även om S var lite skeptisk när vi tog med henne in i en fårhage. Och så åt hon lunch ute igen.

Ikväll har jag jobbat lite och jobba söndagkvällar är en av mina sk lifehacks- jag känner att jag ligger steget före och har koll på veckan.

Balkongen ser ut som ett kaos. Jag har inte storstädat i garderoben. Vi var ute istället. Allt i sin ordning!


Du måste vara inloggad för att kommentera. Logga in

På Damsidan- kvinnors idrottande ur ett historiskt perspektiv


Igår var jag på boksläpp för en riktigt gedigen bok. Historikern Helena Tolvhed har skrivit boken På Damsidan som är som en forskningsrapport över kvinnors idrottande genom åren.

Det är fascinerande, inspirerande och förstås lite skrämmande läsning, det jag hunnit läsa.

Jag ska förstås läsa hela boken men från igår har jag med mig paneldiskussionen av författaren själv, etnologen Karin Lindelöf ( som forskat på fenomemet tjejlopp) samt Elin Bjärkstedt som är både skribent, PT och enligt mig gör Crossfit tillgängligt och attraktivt för betydligt fler än boxarna annars skulle nå ut till.

Något som jag reflekterade över var att utvecklingen av kvinnors idrottande, om än trögt, ju faktiskt går mot mer jämställt idrottande, trots vissa bakslag och snett fokus ibland. Kvinnors utseende blir fortfarande ett för stort fokus i själva utförandet. Att vi inte är lika fysiskt starka blir liksom hävstången. Jag tänker att om kvinnor själva upplever att de får idrotta och tävla på lika villkor så är det en del. Sen hur det rapporteras om det är en annan aspekt. Och det är ju inte perfekt på  något håll vare sig nu eller tidigare.

Helena berättade att man när Vätternrundan tog fart uppfattade att kvinnor efterfrågade ett kortare lopp. Och så var det säkert. Men lika många män ville säkert se ett lättare lopp men kulturen som råder gör det inte lika accepterat för en man att efterfråga kortare och lättare lopp. Så på ett sätt kanske kvinnors motionerande har banat väg för ett bredare spektra av tränande. Om man bortser från tävlingsidrotten.

Sen tänker jag att målet måste vara att låta kvinnor tävla och idrotta på lika villkor som män.Att man på alla fronter är uppmärksam på när fokus blir på utseende och avvikelse från den manligt fysiska normen istället för faktiskt prestation och utförande. Låta kvinnor vara idrottare. Inte kvinnlig idrottare.

Det här var inte en genomtänkt djupanalys utan mer spontana tankar- fyll gärna på i kommentarsfältet och det vore superkul att höra från dig som läser boken!


Du måste vara inloggad för att kommentera. Logga in