Blogg

Riktig mat


Brandfackla i en bensintank! Vad är riktig mat? Hur definierar man det?

Min lunchtallrik idag var iallafall enligt någon inte riktig mat. Mackor, har jag hört, är inte riktig mat. Det duger inte som lunch.

Jag lovar att hade man en portion med kokt pasta och någon tomatsås med säg korv i då hade det inte höjts på några ögonbryn eller frågats om ”blir du mätt på det där?”. Om man hade gjort en näringsmässig analys tror jag min asketiska lunch hade vunnit. Men den var kanske inte inom normen för hur lunchlåda ska se ut. Eller?

Idag åt jag nämligen fyra stora knäckebrödmackor med makrill på och två med en hel mosad avokado på. Till det en tomat och en morot.

Riktig mat? Jag tycker det. Gott? Det tycker jag med och framförallt superenkelt att fixa, mättande och jag vet att jag får i mig bra saker. För mig är det det viktigaste ganska ofta. Det behöver inte vara ett gastronomiskt fyrverkeri jämt utan ibland är det just #feedthemachine som gäller. Krubb. Fort. Enkelt. I magen. Så man kan fortsätta med det man gjorde.

Andra dagar är man sugen på en riktig matupplevelse. Och då tar man sig till det. Men vissa dagar vill man bara tanka maskinen och tuffa på. Såna dagar har jag ofta.

Efter att ha haft ätstörningar förut är det så befriande att ha det här förhållandet till mat nu. Ett förhållande till mat jag inte behöver fundera så mycket på, men är ganska noga med. Jag är noga med: Smak, näring, riktighet och enkelhet. Jag vill inte ägna flera timmar åt att laga mat, speciellt inte åt mig själv. Jag är inte så noga med att planera och inhandla specifika saker och förstår då att det kan bli lite hipp som happ men lyckas ganska ofta laga riktigt goda saker tycker jag. De smakar liksom extra gott för jag vet att det var så enkelt, de är så näringsrika och man får sätta sig vid bordet ganska snabbt. Ni vet min hashtag #foodsforeverydaychampions .

Jag är otroligt noga med maten till familjen på kvällen. Att vi sitter ned tillsammans och att det finns ett helhetstänk. Att det är gott men har aldrig lust att stå längre än 30 minuter vid spisen. Gärna lite disk. Mycket grönsaker.

Ibland tänker jag att vi ofta gör det för komplicerat. Vi matas med tips på saker vi ska äta och med recept och bilder på mat lite var vi än går. Att vi tror att det måste vara på ett visst sätt. Att riktig mat, att lunch måste se ut på ett visst sätt. Vara något som ska värmas eller se ut som en färgsprakande grönsaksfest.

Många vill dessutom äta mindre för de vill gå ned i vikt. Då kanske det är skönt att känna att det är ok att också kunna tänka mindre på mat och käka gott, enkelt men kanske lite tråkigt. Inte mata den här hedoniska hungern med massa recept och smakorgier hela tiden.

Inte hela tiden. Ibland. Kanske låta tisdagslunchen  vara en god enkel blandning av enkla råvaror som mättar, går snabbt att förebereda, inte kostar så mycket och ger massor av näring. Känna att det är ok, inte ”åh jag har en så tråkig matlåda”. Tänka att man fyller på med energi och vara nöjd med det.

Jag tänker så. Hur tänker du?

Provocerar?


Nr 3 ute i butik nu!

Ur innehållet:

  • Test! Vårens bästa löparskor. 23 nya modeller – hitta rätt sko för dig
  • Löpträningen som gav Guld  i skridsko-VM. Möt Nils Van Der Poel
  • Världens bästa träningspass
  • Kriget mot skavsåren – och hur vi kan vinna det
  • Därför skyddar löpning mot depression
  • 3 sätt att bli snabbare
Bli prenumerant

Lämna kommentar

Fyll i formuläret nedan för att kommentera inlägget. Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta*

*

*

Blogg

Logout. Ett ganska enkelt val. Egentligen.


Eller?

Den 19e september skulle jag sprungit 16 mil. Det skulle, var det tänkt, ta runt 20 timmar- strax under. Det är djävelusiskt jobbigt. Gör ont både då och efter. Men känslan är ändå något av det bästa jag varit med om.

Men jag är inte i form för det. Jag har inte sprungit den mängd som krävs för det målet. Inte hållit den farten. Har ont i nerver. Känner mig så så stark i 99% av kroppen och 100% i knoppen men en svag punkt i ryggen orsakar problem.

Jag ska springa hela livet. Vad är att hoppa över ett lopp nu? Att ta med mig att jag är mentalt starkare än någonsin i min löpning. Har klarat att komma tillbaka efter graviditet i lugn takt. Gjort allt, nästan, rätt. Lyft och vridigt fel och det straffar sig nu.

När jag började inse att jag inte skulle kunna springa 16 mil så damp ett brev ned i brevlådan. Precis då. När jag behövde ett plåster på såren.

Ett erbjudande om att just den helgen, istället för att slita i 16 mil få åka bort och bara ta hand om mig. Log out. Logga ut. Skärmfritt. Yoga. Sova. Vandra. Äta. Kanske fila fötterna eller virka. Läsa. En helg i skärgården med ett gäng sköna människor.

Att jag ens tvekat? Det var när min kompis, nybliven tvåbarnsmamma som inte sovit så mycket den senaste tiden påpekade att hon skulle göra typ ”vad som helst” för detta och jag var ”galen om jag inte åkte” som jag tänkte att yes! Det är som ett hån mot alla stressisar och de som inte kan ta sig den här tiden att inte göra detta. 16 mil finns kvar.

Jag har skrivit om det förut. Det är genialiskt. Jag har inte gjort något liknande-ever! Mindfulnessretreat förvisso för 7 år sen men detta- så mycket mer!

Såhär skriver Elin och Elin:

En logout är ett lyxigt läger där du äger din tid.

Den pågår från fredag till söndag, i Stockholms skärgård.

Du bor i enkel- eller dubbelrum på fina Svartsö värdshus. Nya sköna sängar i hela huset.

Vi erbjuder yoga, träning i skogen och vällagad mat i samarbete med duktiga kockar.

Lyx OCH läger: Tänk dig blandningen av uteliv, vedhuggning, och gemensamma måltider med ett glas gott vin. Kärleksfullt lagad mat av en kock och ett tyst skönt enkelrum med härlig frukostbuffé och rawfoodalternativ.

DSC00485

 



Lämna kommentar

Fyll i formuläret nedan för att kommentera inlägget. Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta*

*

*


Lämna kommentar

Fyll i formuläret nedan för att kommentera inlägget. Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta*

*

*

Blogg

#Måndagspeppen – Du har det inom dig


Jag funderade lite idag på den här ängsligheten och sökandet som jag förstås själv upplever ibland men också ser ganska tydligt i Stockholm. Bekräftelsebehov har vi alla. Hur och var vi får det ifrån varierar. Vissa bekräftelser är väldigt grunda och kortsiktiga. Ytliga. Vissa tar lite längre tid att hitta men är värda så mycket mer.

Att känna sig bekräftad i sig själv, att kunna bekräfta sig själv utan att få det via likes på Instagram eller Facebook. Att veta att man duger utan att behöva få det bekräftat av andra hela tiden. Att känna ett lugn i hur man ska välja och agera i olika situationer, det kan ta lite tid och bygger man hela tiden upp sin trygghet och ro på externa faktorer blir det bräckligt. Som att tänka att hälsa är att dricka en grön juice. Hälsa måste upplevas inifrån. Lugn och ro kommer inifrån.

Att hitta ett sätt, en nyckel till att hitta den där starka goa magkänslan att det man gör är rätt det är kanske inte så lätt rakt av. Men den kommer inte finnas i någon produkt eller något du kan köpa. Den ”kostar” tid och ett öra inåt.

Lyssna!

”Om en människa icke finner lugnet inom sig, söker hon det fåfängt på annat håll.”

// Channing



Lämna kommentar

Fyll i formuläret nedan för att kommentera inlägget. Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta*

*

*

Blogg

Trail på Roslagsleden och sim i Stora Värtan


Ja så kan man sammanfatta min ”tränings”helg. Det känns inte som träning när jag är ute och njuter av naturen och lyssnar med ett extra öra mot mina nerver.

Jag och N skulle lämna bort lilla S för andra gången någonsin över natten. Vi ville inte göra något uppstyrt och avancerat. Vi är inga restaurangmänniskor och gillar inte stan. Vi vill vara i naturen, äta gott, slappa och somna tidigt.

Roslagsleden ville vi båda springa (jag) och cykla (han) på. Och så övernatta.

Hur det nu var slutade det med att vi fick bo hemma hos Lisa Lantto i deras mysiga fina villa då de var borta just då. Men hur smidigt?

Jag började lite sent (tänkte sticka 05.00) men behövde sova efter all SOMAträning dagarna innan. Tassade iväg mot starten på Roslagsleden som är i Danderyd och hade en mil i benen innan jag vek in i skogen. Sen sprang jag första etappen som är 15 km. Vacker roslagsnatur. Tog en kaffe på mysiga kursgården Såstaholm och vid det laget hade nerverna ledsnat ur på terrängen och jag tog asfaltsvägen sista milen till mina svärisar. Då kändes det bättre och det är så otroligt frustrerande att jag kan tassa 35 km med en kopp kaffe i magen och lite Japp, russin och saft längs vägen och inte känna mig direkt påverkad. Hoppade i vattnet och käkade lite och sen var jag pigg igen. Men nerverna klarar inte mer just då. Nehepp.

På vägen dit mötte jag N på MTB och langade över kartan till honom. Mös lite med lilla S och lämnade henne sen i goda händer och tog bilen till Åkersberga för att leta upp N någonstans ute på en grusväg då han cyklat på leden han med.

God indisk middag, stora koppar te, choklad, popcorn och soffhäng, prat om framtiden och en god natts sömn. Det behöver inte vara så knepigt att ha det mysigt!

Idag var det dags för N att testa sin våtdräkt jag köpt till honom i födelsedagspresent. Vi fick SÅ BRA service från triatleten.se som levererade dräkten väldigt snabbt. Stort tack- annars hade vi inte kunnat testa den idag! Jag har bara simmat i min dräkt två gånger och den strular lite. När N testat färdigt tog jag hans dräkt istället. som kanske var lite stor men så skön på. Och nu lossnade simningen. Jag kanske inte simmade så fort. Kanske inte så långt men som jag njöt. Jag bara gled fram och tillbaka på en sträcka på kanske 100 meter nära stranden. Det kändes effortless, det kändes lätt, det kändes som huvudet var på rätt ställe och Sofie Lanttos ord ”lyssna på fiskarna, titta på fiskarna” funkade. Jag hade kunnat simma hela dagen om jag inte fick in massa vatten i öronen och blev yr. Såg någon mig ragla upp ur vattnet halkandes på stenar så..ja jag bjuder på den!

En mysig helg till ända och imorgon drar en galen vecka igång. Den är galen för att jag har varit så ledig. Jag har inte börjat småpeta i något alls utan bara varit ledig (nästan) hela sommaren med familjen. Det gör att det är lite att rodda med nu men allt som ligger framför mig har jag lagt där och jag ser fram emot det.

Hoppas du också njutit av naturen och kroppens kraft i helgen!

Det blev till och med en sån här stund. Utan barn. Med bästman.

Perfekt för sim. Perfekt för swimrun. Kanske perfekt för att genomföra en egen Ironman? To be continued.