Tävlingsvecka och jag är sjuk…



Är det inte typiskt! Nu är det tävlingsvecka och jag har åkt på en förkylning. Loppet,UTGS,går på lördag och det är ett 38km långt bergslopp med 2000 höjdmeter. Det positiva är att förkylningen verkar bara sitta i näsan och inte i halsen så jag håller tummarna för att vara springbar om ett par dagar. Loppet går i fantastisk miljö i spanska Alquezar och jag vill verkligen kunna njuta av miljön när jag är där.

Det är inte ofta jag är förkyld så det känns extra tråkigt att det krockar med just en tävling. Dessutom när jag redan missat massa lopp pga skador mm under sommaren så känns det som jag fått lida tillräckligt.

Hur är det för er? Brukar ni också råka ut för sjukdomar lagom till lopp?

Ni kanske förstår att jag vill vara frisk till detta lopp!

Novembernumret ute i butik nu!

Ur innehållet:

  • Sov dig snabb
  • Lär av eliten
  • Vässa steget
  • Smart mat
  • Bygg dig stark och skadefri?
  • Möt Markus Torgeby
  • Pocket, ”Löparens Hjärta” på köpet

Skadefri, lopp och ASICS Frontrunners



Att springa utan att ha ont någonstans är rena drömmen. Att glida fram i skogen på mjuka, slingriga stigar och bara njuta. Det är anledningen till att jag älskar att springa.
Som jag skrivit tidigare har jag haft lite skadebekymmer till och från denna sommar men nu verkar allt ha ordnat upp sig efter en tids ofrivillig vila. Jag antar att kroppen ser till att man måste vila emellanåt oavsett om det blir en planerad vila från min sida (vilket aldrig händer), eller om det blir i form av en skada eller förkylning. För det måste ju ändå vara kroppens sätt att se till att man får sin återhämtning?

Mitt senaste bekymmer med vad jag trodde var en besvärlig hälsena var ”bara” inflammerade slemsäckar i hälen. Jag såg till att detta inte läkte ordentligt genom att massera och gnugga rejält på området när det istället visade sig att det var precis det jag skulle låta bli. Så det fick jag lära mig efter besöket hos fysioterapeuten. Men nu springer jag äntligen på igen.

Jag har haft motivation i perioder under sommaren eftersom jag fightats med skador så har det inte alltid varit lika roligt. Jag menar vem skulle välja att ställa sig på en crosstrainer en strålande sommardag istället för att springa ute? inte jag i alla fall. Då tappar man liksom stingen men nu har det vänt. Dels för att jag är skadefri men jag fick också en rejäl boost under helgens träff med ASICS Frontrunner. Vi hade en träff i Stockholm där vi umgicks, pratade löpning, fick nya snygga kläder och skor, testade nya träningsformer (bland annat Ruffie med Musse Hasselvall och sprintträning med Moa Hjelmer), och självklart blev det en massa löpning också. Så ni kan ju gissa om jag är NÖJD.

Nu är jag taggad för massa träning och även taggad för ett lopp nästa vecka. Jag åker nämligen till Spanien den 4e oktober. Tillsammans med några andra löpare och Pampastravel åker vi till Alquezar för att springa UTGS, ett ultratraillopp. Jag sjölv springer 38km med 2000 höjdmeter men vi har några deltagare som springer 50km och även 110km!! Galet men inspirerande.

Hur inleder ni hösten? Blir det viloperiod eller har ni lopp inplanerade?

Det tar sig!



Ännu en vecka har gått. Status på fot? Bättre!

Såklart försvinner ingen skada över en natt (i så fall, ge mig den kuren), men det går åt rätt håll. Jag kan springa på mängdmässigt utan att få mer ont och det är skönt. Känner av hälsenan lite när jag springer men det blir inte värre och det är viktigast just nu. Så jag har kört både långpass och snabbhet på sistone. Okej ett snabbare pass men ändå 😉

Just nu är jag mest glad över att jag faktiskt springer igen även om jag inte vågat tänka så mycket på lopp. Fast jag är sååå sugen på att tävla. Men jag är sådan att jag har väldigt svårt för att ställa mig på startlinjen oförberedd. Att känna att ”detta är bara träning” går liksom inte. Speciellt inte ett asfaltslopp på typ 10km där jag vet vilka tider jag har och skulle kunna prestera. Att starta i ett sådant lopp nu hade nog knäckt mitt självförtroende rejält. Så jag fortsätter njuta av att ”bara” träna.

Hur är det för er? Kan ni ställa er på startlinjen utan att känna er det minsta förberedda? Efter en tids skada när man gått från toppform till rätt tunga steg till exempel?

Hälsenan mår bättre!



Som jag skrev i mitt förra blogginlägg så har sommaren inte gått i löpningens tecken för min del. Jag har haft problem med allt från värkande vadmuskler till hjärnskakning och nu senast en krånglande hälsena. Jag har provat de flesta tips jag kunnat googla mig fram till. Bland annat har det blivit ett par lager med tigerbalsam, Linnex och Ormsalva. Jag har gjort hundratals tåhävningar och masserat och gnuggat. Testade även den omtalade massagekudden Flowpillow från Flowlife och jag måste säga att jag är grymt nöjd. Perfekt för att öka blodcirkulationen och bara få klämma bort det onda lite. 

Min senaste kur blev tillslut Voltaren som jag vanligen försöker undvika men ni vet ju hur det är, man blir galen när man inte kan springa och är beredd att testa allt. Jag menar, hade det stått att jag skulle gnida in hälsenan i vitlök hade jag nog gjort det också. Som tur är behövdes inte detta för efter tre dagar med Voltaren så känner jag typ ingen värk alls. Så nu hoppas jag att jag inte bara dolt smärtan untan att det faktiskt blivit bätttre. Det har trots att gått 2,5 veckor dan jag fick ont så nu ska det väl vara på väg bort. 

Någon mer som haft problem med hälsenan? Hur blev ni av med smärtan? Voltaren?

Ha en grym dag och njut av löpningen ni som kan <3

Slut på sommarlovet



Nu har det gått två månader sedan jag uppdaterade bloggen och det beror delvis på att jag haft semester och inte haft så mycket tid till att skriva men främst för att jag varit skadad och inte sprungit så mycket. Jag hade haft lite känningar till och från i vaden under våren men efter att jag sprang Stockholm marathon gick det inte mer. Då hade jag riktigt ont i vaden och kunde inte springa alls. Då blev det en väldans massa cykelrundor. Därefter kunde jag springa lite efter ca fyra veckors uppehåll men då lyckas jag ramla under ett pass uppe på fjället i Sälen. Så jag får hjärnskakning och måste vila från träning i en vecka. Efter detta springer jag igång lite igen och under en helg i Stockholm bestämmer jag mig för att traska runt i flipflop en hel dag. Inte bra, nu fick jag riktigt ont i en hälsena istället och vilar genom att bara cykla ett par dagar. Då åker jag på en förkylning och där är jag nu. Förkyld och ont i en hälsena och kan inte springa. 

Men vilken fantastisk sommar det varit, eller vad säger ni?

Från en dag i somaras när jag faktiskt kunde springa.

Traillöpning i Spanska Cerdanya



Det händer mycket spännande just nu och jag har varit och kommer åka på en del äventyr. Som jag berättade i förra inlägget var jag för drygt en vecka sedan på ett löparläger med Pampastravel i Alquezar i Spanien. Om ett par dagar åker vi iväg igen för att springa ett lopp i Cerdanya som ligger i Pyrenéerna på spanska sidan. Jag älskar Pyrenéerna och att springa i berg och natur är verkligen något som gör mig glad. Det är en sådan frihetskänsla att studsa fram på små stigar, känna hur kvistat och växter rispar lätt på benen, klamra sig fast vid stenar och grenar för att dra sig fram och tillslut nå den där toppen man siktat mot. Att dessutom upptäcka nya platser och inte veta vad som väntar bakom nästa krön är en underbar känsla och det är ett äventyr att få komma ut.

Den kommande helgen går ett riktigt fint lopp kallat Ultra Cerdanya och man kan springa 9, 18 eller 42km. Jag kommer bara springa 9km eftersom jag satsar på att köra ASICS Sthlm marathon om två veckor. Ultra Cerdanya är ett tufft lopp med många höjdmetrar på samtliga distanser. Banorna går i bergen med storslagna vyer. Jag kommer njuta av loppet och miljön snarare än att ”tävla”. I framtiden kommer jag ihop med Pampastravel ordna resor hit för att springa detta häftiga lopp. Någon som redan testat loppet eller ska springa det i år?

Visst är det vackert!!? Foto: Ultra Cerdanya