Jag hittade ett par gamla skidor ute i en bod. Säkert 50 år. Vi vill åka ute på åkern men behöver spårskidor. Sagt och gjort. Tog vanliga kängor. Bytte spännbandet eller vad det kan heta. Tog bambustavarna och skulle testa lite i djupsnön på tomten. Självklart fångat på video av N. OBS! Jag ramlar inte. Strax efter ni hör N sucka så kastar jag mig för jag ville inte åka i diket. Viktigt! OBS! Ramlar inte! 😉

Annars, en sån där dag precis som jullov ska vara. Vaknade utan att veta vad klockan var och av att det inte spelade någon roll. Åt långfrukost med mycket kaffe, ägg, yoghurt, nötter.
Ut på långpromenad i snön för att leta efter en gammal husruin. Fick ge tappt men två timmar härligt pulsande fick vi.
Hem. God lunch bestående av julmatsrester: rödkål, värtbröd, janssons, lax, ost.
Ut igen. 1 timma magisk skidåkning på fältet utanför. Gick bra att både skejta och spåra och ösa på. Jag, syrran och N var ute medan faster, vovven ( aka Navelluddet) och syrrans kille var inne.
Sen hem och byta till joggingskor för att köra det här passet som jag hittade hos Sofy. Vi släpade ut syrrans kille och Navelluddet också så det såg nog rätt roligt ut med en ylande liten hund och fyra vuxna som gjorde mountainclimbers och gu vet allt. Jädra bra dag alltså. Rätt mör.
Men no rest for the wicked för imorgon är det springa hela dagen som gäller. Är man ultra så är man. Och är det jullov så är det så nu ska jag utmana resten på frågesport igen! Ha en fin kväll!

är över nu. För vi kom hit i eftermiddags. Som två små barn kivades jag och N om vem som skulle åka snabbast på sparken. På med underställ. Kängor, vantar, mössa och pannlampa. Skidorna får vänta tills imorgon. Pulsa ut till isboden där sparkarna hänger bland nät, gamla träskidor, mjärdar och annat skumt.
Uppför backen. Vända och swooooosch nedför. Sen bygga snögubbe och lykta. Kasta snöboll på varandra. Hugga ved. Elda. Äta god mat och slappa framför brasan med spel, bok eller korsord.
Gott så.

Hej juldagen!

Jag sov tills jag vaknade för tredje gången. Då var jag fortfarande mätt, klockan vad 10 och snön yrde som ett vitt moln utanför. Jag tänkte åka skidor i tre timmar i Ursvik. Det var planen. Tänkte inte alls på vallaläget. Åt två ägg och drack två koppar kaffe och sen ut i det vita.

Smetade på ”0-valla” och knatade iväg. Sen var tanken att jag skulle skida men jag fick knata även med skidorna på för det gick inte att åka. Totalstopp. Jag ger mig ju sällan men när jag inte kan få till ett enda staktag så var det ju otänkbart med 3 timmar. Vände således i första backen i Ursvik och tog mig ned. På något sätt så blev det lite bättre när jag kom ut på den oplogade gångvägen. Så jag tuffade på. Lyssnar på Endurance Planet podcast. Tre varv runt Råstasjön. Långsamt långsamt med värdelösa spårskidor- smala Fischer ska gå i färdiga spår. Njöt och tog det lugnt.

Sen vågade jag mig upp till Ursvik igen och tog en helt magisk tur längs 7 km spåret. Knappt svettig. Alla muskler jobbar litegrann, snällt avlastande varandra. I Ronjavinter. Narnialand. För oss löpare gör det ingenting om det inte går fort på skidorna- det är grym träning ändå. För oss livsnjutare gör det inget om man står still -bara man är ute i den vackra naturen. Tre timmar var jag ute och rörde på mig. Tränade inte, tycker jag inte man kan säga. Jag njöt. Sen var jag lika hungrig som jag var mätt igår.

Bra att vila från löpningen en dag för den här veckan är i övrigt träningsläger. Ledighet utan barn är synonymt med träningsläger. Så planerar jag min tid. Det laddar jag för.

Det är dags för ultrapass igen och det kommer springas på Värmländska småvägar för imorgon går bilen västerut hem till landet och min faster och med mitt stora hjärta, en massa träningskläder, skidor och planer på riktiga njutardagar.

Jag har också insett att det är mindre än 4 månader till 2013 års första utmaning. 16 mil som jag ska rocka. 2013 stavas PB. Har jag sagt det? Det tåls att sägas igen.

Hej!

Jag har två anledningar att skriva detta.

1) Jag vill ge dig en utmaning och jag vill ge dig en helt enorm känsla av ”jag klarade det”. Jag vill att du ska få uppleva den magi som massor av människor fick uppleva 16 juni förra året. Hur det är att gå från att kunna jogga kanske en mil till att fixa 5,3 mil över både asfalt och terräng. Hur det är att stärka sig själv samtidigt som du är med och gör skillnad, på riktigt, för fattiga människor i Bangladesh som vi väljer att stötta i år.

2) Vi behöver tydligen förtydliga att Tjejmarathon är för ALLA -dam och herr. Trots att vi varit med i P4, P1, Runners World, Fitness Mag (senaste numret som ni ser nedan) och flera andra ställen så har några missat vad loppet handlar om. Att det är årets GODaste lopp och självklart är för alla!

Namnet syftar till att ifrågasätta alla de tjejlopp som konsekvent är kortare och eller lättare än den ”vanliga” distanserna. När vi VET att det är just längre distanser som tar fram den kvinnliga styrkan. Förra året var loppet bara för tjejer för att vi skulle röra om i grytan och vara unika genom att starta världens första ultralopp bara för tjejer. Men att starta ett till tjejlopp var aldrig vårt syfte. Så i år- och framöver- så är Tjejmarathon för alla- killar som tjejer. Gubbar som gummor.

Förra året bröt ingen. Det blir intressant att se om det håller nu när det blir även grabbar som springer! 🙂

Nu sitter många av er och tänker att det är för långt. Men då ska ni veta att flera av tjejerna som sprang, gick och klättrade (!!) de 5,3 milen förra året i juni vid den här tiden inte hade sprunigt längre än en mil. Vi stöttade med träningsprogram och successivt upplägg fram till själva loppet och som sagt- alla klarade det. Vetskapen av att springa för ett högre syfte gjorde förstås sitt till också.

I år laddar vi upp med ett grymt gäng huvudpartners. Vad sägs om jogg.se, enervit och Runners’ Store bland annat.

Så – välkommen ALLA att vara med på årets GODaste utmaning!  Anmälan öppnar 1 jan 2013. GÖRT!

Fitness Mag senaste numret

Runners World oktobernumret