Eller var det dag tre? Äsch, börjar redan bli dagvill!

Jag har det enormt bra här nere. Finfint träningssällskap, härliga träningspass och soliga dagar (under regn/hagelfallet idag fick jag mig en välbehövd tupplur på rummet).

Ligger redan inne med tusen olika brännor efter cykeltröjor, linnen, bikinis och sportBH:ar. Brännor i form av illrött skinn! Det är alltid NÅT jag glömt att smörja tydligen. Bättring Emma Graaf!

Dagen började med myspyslöpning i soluppgången med Lill-Lelle, Olle och Jonas. Lite frukostbuffé på det och så var man var på tipptopp! Stack ut på restitutionscykling i finfint landskap. Mmmm balsam  för benen.

Efter det lite simning i hotellets 16 metersbassäng eftersom vanliga 25:an var stängd för dagen (det var visst röd dag idag). Iskallt vatten men Åsa kunde simma med mig trots månaden med axelstrul och Finn kom och höjde stämningen ytterligare. Grymt!

Stretch, dusch och sedan hamburgare på stan med glada gänget.

Visst märks det att jag har det bra???

Ses i morgon!

Jag och Åsa har febrilt försökt att ta ”normala”kort på oss och varandra. Here is our best shot:

Idag var första ”riktiga” träningsdagen här nere i Alcudia för Tri Mallorca gänget. Gårdagen var jag mest trött och sliten efter resan och endast 5 timmar sömn då taxin gick kl 03:00 från Sjöstan. Körde ändå en lätt 7-mila tur på platten för att väcka kroppen innan vi fick sätta tänderna i buffén. Gött! Kl 20 var jag så in-i-helvete trött att jag gick och la mig. Kaffeabstinensen gjorde inte saken bättreJ. Somnade in som ett litet barn och sov som en stock 10 timmar non-stop. Typ.

Idag har vi cyklat 114 kilometer, jag har sprungit 8*400 meter och vi har ”badat” i havet. Helt fantastisk dag! Är pigg som en lärka och det är ENORM skillnad mot v.9-lägret då jag var en snorande zombie.

Nu ska jag trycka i mig lite mer energi i form av nyinhandlad choklad!

Stay tuned!

Emma och Åsa redo för läger!

Snabbaste brudarna har snabbaste hojarna!

Olle och Lelle på G!

Reseledarna undrar: vart fan är vi på väg?!

Rull på rulle!

Jajjemän, då var duathloncupen igång. Nännemen, jag var inte med. Det var däremot en hel del kända ansikten och jag var där för att heja och träna lite själv.

Jag och carl sladdade in på parkeringen i sista minuten, som valigt och många trodde såklart att jag skulle vara med. De blev inte ens förvånade när jag började jogga i motsatt riktning innan start. Jag brukar ju nämligen ha lite svårt att passa tider och kommer allt som oftast sist till startfållan.

 Riktigt bra för motivationen att stå vid sidan om. Nu vill jagockså vara med! Joggade runt och minglade, hejade och peppade så gott jag kunde.

Jenni gjorde en strålande insats och gled lätt in som första tjej. Pojkvännen Fredrik kom såklart etta i herrklassen tätt följd av Snygg-George som har vässat formen riktigt bra trots att han varit skadad aldrig så länge (aldrig så länge=dalmål och betyder väldigt länge). Tog en del bilder (bildtexter hamnade visst ovanför bilderna):

George och Swan brassar på i starten, Nils Svensson hack i häl

Fabror Melker älgade på, trots London  marathon i benen. Snygg cykel hade han också…

Vem/vilka har jag tagit kort på här?

Tjejgänget (Matilda Andesson, Erika Rosenbaum och Jenni) med Rodriguez på släptåg.

Bra startfält!

Swan och Bjälkemo, sida vid sida…

…och helt synkroniserade! Fantastiskt kul att se, gammal konstsimmare som jag är!

Jag och Emma Lindwall hejade, hojtade och apploderade!

Den skallige surjämten på G in för transition nummer 1.

Den här glada jävlen var där och tittade också! Härliga Rickard!

Glada pojlkar efter målgång: George (2:a), Jonas (6:a), Carl (10:a????) och Nisse (5:a men nästan trea).

Guldparet! Fina Fredrik (1:a) och Jenni (1:a) som agerar värdfamilj åt mig då och då:).

Fick förresten lite undringar om de kläder jag hade på mig idag. Fusion är märket och kläderna är superbra (tycker jag iallfall), snygga och säljs på Runnerstore och Cyclecorner (som har världens finaste färg på sin logga=rosa) i Sjöstan. Fusion har mycket bra triathlongrejer och är skitpoppis i Danskland där de finns på var och varannan dansk triathletkropp. Nu vet ni det!

Kommer att lägga upp fler dagens outfit:)!

Nu har jag övat på bufféätandet genom att käka bruch på Hemma hos Kaji
Sjöstan. Det gick dåligt. Blandade allt hejvilt och åt alltför snabbt.
Nu kan jag knappt röra mig så det blir soffan en timme innan jag orkar
ta i tu med packingen inför Mallis. Taxin kommer 03:15 och jag börjar
undra varför i hela fridens namn jag ska åka iväg för. Solen skiner ju i
Sverige med just nu. Men vid närmare eftertanke blir det nog
fantastiskt, jag har ju bara lite resfeber. Många av mina bästisar
kommer ju dit och coach Jens  kommer att träna mig sista veckan. Net
blir najs. Sedan hoppas jag på en mer brun färg än den grisrosa hudton
jag låg inne med efter Spanien.

Så här såg det ut in the beginning!

1994. Notera de snygga dräkterna, cyklarna och störtkrukorna som bars under cyklingen:)! Man kan konkludera att utvecklingen av prylar har gått frammåt. Efterlyser dock fler pojkar som kör i speedos. Ser ju görtufft ut! Cool tjej som var ensam i startfältet! Notera även en trött Jonas Colting och Pasi Salonen. De har erfarenhet de där grabbarna!

http://www.youtube.com/watch?v=BIlkk9dqky4&feature=youtu.be

Tack Åsa, för tipset!

Kom hem från två dagar ute i Tierp igår eftermiddag. Var riktigt dyngtrött efter dagen. Tidig morgonsim och ett regnigt Tierp gör en inte superpeppad dierkt.

Det gäller att göra två flugor på smällen när man åker iväg på fältarbete. Denna gången svängde jag förbi i Uppsala hos Swans crib. Fick en mysig helkväll med JenniFredrik och Mange B kom förbi och tjålade lite med oss. Skulle egentligen ha cyklat men eftersom det blev sent, det blåste som fasen, inte hade något sällskap och hade fått någon superallergi som gjorde att jag nyste ungefär sjuttielva gånger på raken så skippade jag passet. Kändes lite trist men med lite mysigt sällskap och många skratt så kändes det inte som ett så dumt beslut ändå. Många asgarv blev det. Vad sägs om den roliga frågan ”Är det tub eller taggtråd?” som Jenni värdsvant hade kläckt ur sig vid ett tillfälle i Florida på lägret de var på:). Gulliga Jenni. De båda ska tävla på lördag och jag ska vara funkis. SCT Duathlon är tävlingen och den går på Lovön, kom dit och kör vettja! Jag ska heja, gapa och skrika på alla som är med! Mange B ska springa 44 km trail i Laxå (nej, Jenni det ligger inte i Halmstad;)). Lycka till allihopa!!!!

Hur som helst. Igår när jag kom hem skulle jag springa distans. Inte toklångt men spöregnet därutanför var inte jättelockande. Tog på mig kläderna och proppade in peppmusik i öronen. Och jävlar vad skönt det var att kuta i regnet! In i skogen bara och bara mosa på ! Härligt. Nedan finner ni bästa regnmusiken att ha under löpturen. MYS!

Sprang lite vilse som vanligt i Nackareservatet och träffade på en hel del orienterare inne i skogen. De hade tävling/träning antar jag… Men hallå, hur kul kan det vara med orientering egentligen? Lerigt och jävligt, obanad terräng och sen springa och leta efter en stämpel i flera kilometer? Näe fy fan! Jag var med i adventsorienteringen i Skåne en gång för ett par år sedan. Det var inte mkt till orientering. Vi var så himla många och det var en jätteliten skog. Det slutade med att jag bara sprang efter alla andra, var ju roligare att få en bra tid än att läsa kartan. Det slutade med att jag fick en bra tid, men blev diskad. Nästan alla blev diskade. Det visade sig att någon jävel hade lett oss fel och vi hade därmed missat en kontroll. Asch! En fundering: Varför har ALLA oreienterare så fula och gamla kläder (oftast inte ens hela?) och luktar svett? Bara en undran, ni läsare har kanske en annan uppfattning? Eller ett svar?

 http://www.youtube.com/watch?v=1H5loYi6wVc

UT OCH SPRING!

Har vilovecka denna vecka. Det är jättetrist. Vad gör folk på sin fritid egentligen???

Hade en hel vilodag igår för fösta gången på väldigt länge. Fick damp redan på förmiddagen. Jag var ju PIGG!!!! Är det någon vits och vila då kan man undra? Ja, det kan vara vits. Ska på läger i två veckor med start söndag så det kan nog vara på sin plats. Att vara pigg den dagen man har vilodag är någonting helt revolutionerande för mig.

Tidigare har jag tränat tills jag varit helt trasig och sedan tagit en vilodag, vilket har resulterat i en ännu tröttare Emma.

Nu är jag som sagt superpigg istället och trots att jag igår efter jobbet handlade, dammsög, städade, lagade mat, tvagade mig och gjorde i ordning en present och brev till min syster, var jag fortfarande alldeles pirrig i kroppen.

Stretchade lite. Duschade lite. Kändes nästan som man tränat. Ändå var klockan bara åtta. Men vad i helvete gööööör folk på fritiden om de inte tränar??????? Kanske skulle börja knyppla?

Surjämten jag bor med var ute och cyklade. När han kom hem skötte jag mig exemplariskt och öppnade dörren, tog hand om cykel, hjälm och erbjöd mat.

Han tyckte det var perfekt och tyckte jag skulle bli hemmafru. Jag tyckte tvärtom att HAN borde bli hemmafru och jag träna mer.

Jag är ändå inte så bra på att vara hemmafru. Hoppas jag är bättre på triahtlon.

Kuriosa: Stefan Norman berättade på simningen idag att han hittat en tröja som han tyckte passade mig. Den var rosa, fin och hade tryck på bröstet där det stod: ”Why suck at ONE sport when you can suck at THREE”. Tack Stefan för tipset. Jag köper den direkt!

Har en momentan dipp i motivationen.

Veckan har gått i 120. Har haft tokmycket på jobbet och varit sjukt effektiv de timmar jag varit på jobbet. Utöver det en hård träningsvecka där några extra timmar ska få plats i schemat.

Igår, fredag, hade jag planerat vara hemma och upphoppad på cykeln senast kl fem för att hinna trampa 2,5 timmar innan fredagsmyset.

Nu blev snarare klockan halv sju innan jag var igång och eftersom det råder sk. Aprilväder med snöblindas regn så fick det bli trainer med 5*(8+2 min) medel-hög intensitet.

Inte ens de nya kläderna från Fusion kunde göra mig träningsmotiverad. Fyyyyy fan vad trist.

Sms:ade till Åsa för att få lite pepp och hon svarade snabbt:

”today you do what other won’t, so tomorrow you can’t”

Eeeeehhhh…var det pepp? Hahaha, snart plingade det till igen: Oj det blev fel, det ska vara:

”today you do what others won’t, so tomorrow you CAN ACCOMPLISH WHAT OTHERS CAN’T!!!!

Lite bättre pepp och nu kunde jag cykla klart. 2:25 blev det och middag kl nio sedan däckning.

Tilläggas kan göra att jag cyklade i cykelbyxor för första gången igår för första gången på aslänge….fy vad obekvämt! Det får bli tribyxor nästa pass!!!

Japp, onsdag kväll och då var det dags för tempo igen. 22,6 km denna gång. Halvklart, svaga vindar och ca 5 grader i luften. Men det var fasiken kyligt efter att solen gått ned. Brrrr! Banan var lätt kuperad med några fina uppförsbackar i trappstil. Var inte lika slut i benen vid detta tillfälle som jag var sist men bakdelen började protestera efter 14 körda kilometer. Hur som helst så kändes det hela inte lika jobbigt denna gång, även om jag var ursinnig och gråtfärdig efteråt. Jävla skitsport! Resultatet blev 39:58 och ett snitt på 33,93 km/h (fjärde bästa damtid). Bästa damtid stod Cecilia Börjesson med fina 35:25. Hon hade dessutom en jättefin tempohjälm i neonrosa, precis en sådan som jag önskar mig!

När jag tittade in på SMACKs hemsida såg jag till min glädje att förra veckans resultat var fel! Jag skulle dra av 30 sek från förra resultatet så min verkliga tid var 29:56 med ett snitt på 33,67 km/h (tredje bästa damtid). Blev liiiite gladare när jag såg det. Känner mig ganska värdelös på att cykla när man kör mot superkittade cyklister men skam den som ger sig. Nu ska jag satsa järnet på att bli bra!

Nästa vecka är det GP-lopp (det vill säga inget jag ska ge mig på). Jag hoppas dock på att få mig en genomkörare med vänner i Uppsala nästa vecka då jag tänkte våldgästa Fredrik och Jennis crib.

HOJ!

Som ni kan se så är inte detta en bild från igår utan från Kalmar 2010. Igår körde jag okittat med träningshjul och osmörjd rostig kedja (den blev lite rostig efter att jag duschat med cykeln i söndags efter det grisiga cykelpasset).

Oj, nej, just ja, jag menar Micke Nelker! Hans gäng Terrible Tuesdays skulle få en ny medlem i form av Carl.

Vi tog oss bort till Stockholms lilla oas Djurgården på tisdagskvällen. Helt magisk kväll. Frisk luft, sol och helt perfekt värme. Nästan nya skor hade vi på oss, dagen till ära (New Balance 890 t.v. och Saucony Kinvara t.h.):

6 km skön jogg efter Djurgårdskanalen och sedan på´t. Nelker och grabbarna skulle köra 6*1000 meter men jag följer ju som bekant mitt träningsschema slaviskt så för mig väntade hopp, skutt, skolning och snabba 400-ingar. Kändes bättre än på länge och steget kändes lätt och ledigt igen. Rumpan värkte men vad gör väl det när solen skiner? Kunde konkludera att jag springer sjukt ojämt när jag ska försöka springa snabbt. Tiderna varierade runt 4:02 (total bottennotering) till ca 3:30 min/km på intervallerna och jag hade ingen kontroll på vilken fart som kändes hur. Detta behövs jobba på. Speciellt eftersom intervallerna skulle springas progressivt 1-4. Jag springer alltid lite hur som helst. Har ingen koll alls.

Helena Lindahl kom förbi och knäppte kort på oss (hahaha…varför fastnar jag och Carl aldrig på bild?):

Ikväll blir det ett försök till på SMACK-serien. 22 km tempo, får de hur nu det ska gå. Onsdagströttheten är inte nådig med mig idag…:/

Fick ett mail av en kollega med roliga cykelbilder…Man kan ju tänka sig vilken ingenjörskonst/ brain storming det har varit historiskt för att ta fram den snabbaste hojjen.

Från det här:

Okej denna kanske inte har så mycket med snabb cykling att göra med ändå…

Varför har man inte spunnit vidare på den här idén?

Har ju som tidigare nämnt att jag har ont i höger skinka. Det är sannolikt fästet Piriformis som har tagit lite stryk under alla cykelpass i tempobågen. Har känt av rumpan sedan två veckor tillbaka men tänkt att ”det blir nog bättre”. Skulle jag inte ha tänkt. Har dessutom bara blivit stelare och stelare mellan skuldrorna som resulterat i en låsning så att jag nu har lite svårt att ta djupa andetag. Det löser sig heller inte av sig själv…

Igår tog jag tag i saken och gick glad i hågen till Access Rehab för att få behandling av min naprapat Andreas Bjurman. Så fort jag tar i hand med karln börjar jag svettas. Detta skulle bli plågsamt och det visste kroppen sedan tidigare. Några knotknackningar senare låg jag och gnydde och skrek som en liten gris på britsen. Andreas hade nöjt din armbåge inpressad i min ömma Gluteus Maximus. AJ! Den var minst sagt öm och det sjuka var att när han pressade in armbågen i skinkan så strålade det ut genom hela sidan på låret och ut i knät. Enormt obehagligt! Skuldrorna fick sig också en blåsning och jag gick ifrån kliniken lite mjukare men oerhört mycket ömmare. Resten av eftermiddagen var jag helt spak. Avslappnad, lite illamående men framför allt rädd. Andreas bokade nämligen in mig på 25 min (jag skrek högt NEEEEJ när han föreslog 55 min) massage hos Rubin McRae nästa torsdag. Välbehövt men fy fan vad ont det ska göra. Rubins nypor är inte att leka med men fasen nytta det gör ändå! Nu ska baken bli hel och frisk igen!

Sprang lite lätt 8 km igår för att känna efter hur det kändes. Det kändes bedrövligt. Fick lov att stanna och stretcha överkroppen tre (3) gånger för att kunna andas normalt. Höger ben släpade sig efter kroppen pga skinkan. Riktig mongolöpning såg det nog ut som. Efter 15 min uppvärmning var det dags att ta tag i lite terrränglöpning och det kändes….ganska bra faktiskt! Ingen fart i kroppen men jag kom in i rytmen och backarna störde mig inte ett skvatt.

Väl hemma tog jag fram Calles gamla golfboll och gick lös en vända till på rumpan, den var öm, men klart mindre spänd än innnan behandlingen.

Ett litet tips. Om du blir lite överansträngd i någon muskel, vänta inte. Sök hjälp direkt så slipper behandlingen bli en lång pina. Nu ska jag försöka släpa mig bort till kaffemaskinen och ta kopp 4 för dagen (3 första kopparna på Lisas efter simningen i morse:) life is good).

Deffade rumpmuskler.

Helgens väder har varit minst sagt nyckfullt här i Stockholm. Medan övriga Sverige njöt av sol och värme har vi Stockholmare åter fått känna på vinterns bistra kyla. Vaknade kl 7:18 på lördag morgon och kände att något var fel. Jättefel. Tittade ut och såg ett snölandskap så långt ögat kunde nå.

Nåväl. Det fick bli lite shopping på stan (kollade in vårnyheterna på löpskofronten, blev inte jätteimponerad) och sedan framstupa sidoläge i soffan tills snön försvann och solen tittade fram. Då gav jag mig ut på 15 km härlig löptur på stor-Stockholms osäkra gator.

Middag med rödvin och bästa dalkullan som sällskap gjorde sedan dagen komplett. Vi diskuterade kroppsideal och kollade in Kissies blogg. Vi konstaterade att det är liten kropp och stora bröst som gäller just nu. Typiskt att man har små bröst och stor kropp. Heeeeelt ute.

Igår var det cykling på blöta och skitiga vägar men jag var glad ändå. Riktigt bra tryck när jag for fram under mina powerintervaller. Så här fin blir cykeln (och jag!) efter cykeltur på Ingarö:

Snabb dusch med cykeln som sälllskap (hade märken både här och där av kedjan efter slutförd dusch) och det var dags för simning. På programmet stod öppetvattensimning. Riktigt kul! Coach Mike och Daniel hade öppnat upp hela 50-ian och det var förbud på att hänga på kanten (det gjorde jag ändå). Tränade panikstarter med bojnavigering och körde parövningar. Min bästa gren var trampa vatten, eller polokick/egg som vi kallar det på konstsimsspråk. Rätt jobbigt faktiskt men jag hade det nog minst jobbigt av alla SCT:are, Roberstsson såg drunkningsklar ut eftersom han var mer under vattnet än över;).

En helg som startade bedrövligt men slutade rätt bra ändå. Idag ska jag gå och få rumpan tilltufsad. Har haft ont i höger skinka sedan förra helgen och jag börjar bli lite trött på det nu.