Ledarkrönika: Vem läser Runner’s World?

Ledarkrönika: Vem läser Runner’s World?


Men i likhet med alla redaktioner försöker vi även lista ut vilka ni läsare är, just för att kunna göra en så bra, relevant och intressant tidning som möjligt. Och på frågan om vem som läser Runner’s World är förstås svaret ”löpare”. Men sen blir det krångligare.

Alla som springer vet ju att ”löpare” – enligt en bred och inkluderande definition – kommer i många former, från rena nybörjare till erfarna elitidrottare. Det gäller även löpning som företeelse. Sedan den första löparboomen för trettio år sedan, då vi startade den här tidningen, har löpningen diversifierats. Vi ser fler former av löpning, nya typer av tävlingar (några kan du läsa om i detta nummer) och fler produkter som ska tillgodose nya behov. Dessutom springer fler än någonsin – inte minst kvinnor. Så vem dagens löpande läsare är, det är inte helt lätt att lista ut.

Att det är svårt att definiera sina läsare konstaterade även vår amerikanska systertidning Running Times nyligen, när de genomförde sin läsarundersökning. Tidningen, som ges ut av samma förlag som Runner’s World, har en uttalad inriktning mot tävlingslöpare som springer åtta till sexton mil i veckan. Men resultatet av undersökningen förvånade redaktionen: Hälften av läsarna springer i snitt fyra mil eller mindre per vecka – det vill säga på en nivå ganska långt ifrån elitidrottarna som tidningen riktar sig mot. Exemplet säger en del om hur vanskligt det är att dra slutsatser om läsaren utifrån ett målgruppstänkande.

Running Times vänder sig till elitlöpare, men tilltalar uppenbarligen också en helt annan grupp löpare. Därför är vår läsarundersökning det kanske viktigaste hjälpmedel vi har för att förstå våra läsares behov – att få veta vad ni vill läsa om. Genom era svar fick vi bekräftat att vi når vår huvudsakliga målgrupp, motionslöparna: Åttiosju procent av våra läsare springer två till sju mil i veckan. Bra så, kan man tycka.

Men så mycket enklare att identifiera våra läsare blir det ändå inte. För samtidigt visar vår undersökning att nio procent springer mindre än en mil i veckan, medan fyra procent springer mer än åtta. Vi kan därmed anta att vi i likhet med Running Times når en relativt stor andel löpare som inte passar in i vår huvudsakliga målgrupp – det vill säga även rena nybörjare och erfarna elitlöpare.

Så hur möter vi då deras behov? Dels genom de specifika avdelningarna ”Nybörjare” och ”Hård träning”, och dels genom att fortsätta skriva om både ”vanliga” löpare med intressanta och inspirerande historier till svenska löparprofiler som Isabellah Andersson,
Eric Senorski, Anders Kleist, Kajsa Berg och Emelie Forsberg – liksom världsstjärnor som Galen Rupp och Usain Bolt. Dessa förebilder inspirerar oss att tänka större, att våga utmana oss själva och försöka lite mer, sikta lite högre. De är de goda exemplen. Vi bär på drömmarna.

Dessa löpare och deras historier blandar vi med motiverande reportage om löpningens fantastiska värld – och det vill 35 procent av er också helst läsa om. Men ni vill också ha våra experters träningstips och program (27 procent) till råd om allt från kost till skoval
(14 procent). Det är också i korta drag vår huvudsakliga mix.

Men framför allt vill vi att Runner’s World ska ge dig nycklarna till att utvecklas som löpare, oavsett hur mycket du sprungit tidigare och oavsett hur högt du siktar. Tillsammans når vi längre.

Tack för förtroendet!

/Stefan Larsén


Nr 3 ute i butik nu!

Ur innehållet:

  • Test! Vårens bästa löparskor. 23 nya modeller – hitta rätt sko för dig
  • Löpträningen som gav Guld  i skridsko-VM. Möt Nils Van Der Poel
  • Världens bästa träningspass
  • Kriget mot skavsåren – och hur vi kan vinna det
  • Därför skyddar löpning mot depression
  • 3 sätt att bli snabbare
Bli prenumerant
Antal kommentarer: 1

Anna Eriksmo

Att bara göra en målgruppskartläggning är sannolikt inte tillräckligt för att förstå vad tidningen ska fyllas med. Nästa steg blir att ta reda på målgruppens BEHOV. Sannolikt läser många icke-elitlöpare Running Times just för att den vänder sig till elitlöpare och därmed manifisterar en vision som dessa människor har om sig själva. Lite grann som att jag själv gärna läser DI-weekends bostadsannonser fastän jag inte tillnärmelsevis har röd att köpa en villa i Falsterbo för 35 miljoner.
Blogg.eriksmo.se



Fyll i formuläret nedan för att kommentera inlägget. .

Lämna kommentar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

*

*

Fina SM-tävlingar i Malmö när EM-platser skulle delas ut

Fina SM-tävlingar i Malmö när EM-platser skulle delas ut


Sveriges just nu största löparstjärna heter Andreas Kramer. I onsdags så demolerade han det svenska inomhusrekordet som Martin Enholm innehaft sedan 1992. 1:45.09 placerar Andreas som 24:a i världen genom alla tider, en armlängds avstånd från legendarer som Johnny Gray och Sebastian Coe. Redan på fredagen stod han återigen på banan för att tävla på inomhus-SM i Malmö.

Sin vana trogen öppnade Andreas tufft, men fick ändå släppa tätpositionen till klubbkamraten Alexander Lundskog. Han avlöstes snabbt av Felix Francois, Örgryte IS, innan Kramer avgjorde loppet redan efter 300m löpta. Andreas satte in en fartökning och passerade Felix längst fram och fick raskt en lucka ned. Den luckan höll Andreas hela vägen in till mål och en segertid på för honom blygsamma 1:49.19. Det var 6:e raka ISM-guldet för Andreas. Tvåa blev Spårvägen FK:s Joakim Andersson före Felix Francois. Det innebär att Joakim och Felix gör Andreas sällskap till inomhus-EM i polska Torun om 2 veckor.

En minst lika stor favorit återfanns i damernas 800m. Lovisa Lindh har nyligen bytt tränare och förändrat sitt upplägg. Det har gett resultat med 2:02.57 tidigare i vinter, ett av Lovisas bättre resultat på senare år. I SM-finalen var hon länge passiv och låg bakom Lova Perman, IF Göta, och Gaël de Coninck, Sävedalens AIK, som satte hög fart från början. Med 300m avancerade Lovisa till tät och vann lätt med ett par sekunder, 2:03.77 som sluttid. Det var Lovisas 8:e SM-guld. Därbakom blev de Coninck 2:a på 2:05.81, mindre än sekunden från EM-kval. Unga Alice Magnell Millan spurtade bra och knep bronset.

3000m för herrar är utan tvekan årets gren. Hela 11 svenskar har sprungit under EM-kvalgränsen på 8:00. Den svenska rekordhållaren Andreas Almgren saknades tyvärr i Malmö, men fältet var fortfarande högklassigt med Suldan Hassan som favorit. Att ha så många kvalade i en gren hör inte till vanligheterna. Därför skulle SM fungera som en mer eller mindre rak uttagning till EM. De två bästa i loppet skulle få varsin plats medan den sista hölls öppen. Från start var tempot lugnt. Mohammad Reza, Spårvägens FK, var först att höja farten ordentligt efter 1000m. Den positionen fick han hålla tills 800m kvar då Suldan Hassan avancerade till tät. Där fick han inte ligga länge innan Sävedalen AIK:s Jonatan Fridolfsson övertog kommandot. Med 300m kvar attackerade Reza, men Fridolfssons klubbkompis Vidar Johansson lyckades nästla sig fram till spets. Vidar sprang stark på det sista varvet och kunde hålla avståndet ner till dem jagande.

Segertiden var så bra som 8:03.63, trots att loppet länge gick i ett betydligt långsammare tempo. Reza tog silvret före Suldan Hassan. Guldet var Vidars första inomhus och säkrar honom en plats i EM-truppen. Där kommer även Andreas Almgren göra honom sällskap i kraft av sitt imponerande svenska rekord från tidigare i vinter. Den sista platsen är Suldan Hassans då Mohammad Reza inte får representera Sverige internationellt ännu. Suldan har dock dragits med skadeproblem, så det återstår att se vem som fyller den sista platsen. Ifall Suldan lämnar återbud kan platsen fyllas både av Jonatan Fridolfsson som blev 4:a på SM eller Simon Sundström som har den tredje snabbaste tiden i år, men inte sprang SM.

Damerna ville inte vara sämre. Där hade tre tjejer klarat EM-kvalgränsen innan SM. Trots det var det Meraf Bahta som var favorit inför loppet. Direkt från start tog hon tät och höll fart mot EM-kvaltiden 9:10. Hon bildade en kvartett med de redan EM-kvalade löparna Samrawit Mengsteab, Linn Nilsson och Sara Christiansson. Så såg det ut fram till två varv, 400m, kvar att springa. Sara Christiansson började röra på sig och la sig på Merafs axel. Med 300m kvar attackerade både Samrawit och Linn samtidigt. Meraf fick öka farten för att hålla de bakom sig. På sista varvet kunde Meraf ganska enkelt distansera resterande sällskap. Tiden 9:08.56 innebär också EM-kval för Meraf och hennes 18:e SM-guld. Det blev lite stökigt med varvade löpare genom den sista kurvan för Linn och Samrawit som slogs om silvret. Samrawit gick segrande ur den striden och Linn Nilsson fullbordade en trippel till Ljungskile-klubben Hälle IF. Sara Christiansson tog den försmädliga 4:e-platsen och fick se de tre EM-platserna gå till Hälle-trion.

Bara för att ta sig till final på tid på herrarnas 1500m krävdes 3:48.76, en tid som oftast skulle ge en medalj! Det säger mycket om bredden på svensk medeldistans för tillfället. Favorit i finalen var Stenungsunds FI:s rutinerade Johan Rogestedt. Som det ofta gör på 1500m gick det långsamt från start. Det var IFK Umeås Robin Rohlen som ledde männen upp mot 1000m, där Johan Rogestedt tog spets. Farten höjdes betydligt. Med 300m kvar lämnade Johan en lucka på insidan som Robin snabbt högg på för att återta ledningen. Vid klockringning med 200m kvar blev det stökigt när många desperat försökte avancera. På bortre lång satte Johan in en stöt och tog ledningen från Robin.

Johan gled ifrån det övriga fältet till en klar seger och Robin kunde försvara sin andraplats just före Hälle IF:s Samuel Pihlström som avrundade pallen. Johans segertid skrevs till 3:50.52 och han distanserade resten av fältet med över sekunden, som i sin tur alla var samlade inom åtta tiondelar. Guldet var Johans 11:e i SM-sammanhang.

Damernas 1500m bjöd istället på högre fart från start. Sara Christiansson var säkerligen revanschsugen från fredagens 3000m och satte fart från start. Närmast bakom följde Linn Nilsson och Samrawit Mengsteab före 800m-medaljören Gaël de Coninck. Sara fick dra fältet fram till det sista varvet då Hälle-duon av Linn och Samrawit attackerade och tog täten från en tröttnande Sara. De började dra ifrån medan Sara föll genom fältet. Det var istället unga Alice Magnell Millan som tog upp jakten på tätduon. Linn försvarade sin ledning på bortre lång men var maktlös när Samrawit spurtade förbi på upploppet.

Linn lämnade också en lucka på insidan där Alice kunde smita in till en silverpeng mot det nästan dubbelt så gamla motståndet. Guldet var Samrawits 5:e i karriären och segertiden blev 4:20.33. Både Linn Nilsson och Meraf Bahta har tidigare sprungit under EM-kvalgränsen på 4:17, men då de ser ut att välja den dubbla sträckan blir Sverige utan representanter på EM på 1500m.

FOTO: Deca text & bild


Fyll i formuläret nedan för att kommentera inlägget. .

Lämna kommentar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

*

*

6 nummer av Runner’s World med trådlösa hörlurar på köpet!

6 nummer av Runner’s World med trådlösa hörlurar på köpet!


Passa på! Nu kan du få 6 nummer av Runner’s World  tillsammans med ett par Defunc trådlösa TRUE GO-hörlurar för bara 546 kronor! Välj mellan färgerna vit, svart eller rosa.

Vårt erbjudande
• 6 nummer av Runner’s World (ordinarie butikspris: 594 kronor).
• Defunc trådlösa TRUE GO-hörlurar (ordinarie pris 499 kronor).
• Sammanlagt värde: 1093 kronor.

  • Din rabatt: 50 %, ditt pris: 546 kronor!

Här gör du din beställning!

 

Med Runner’s World får du:
✔️ Världens ledande löpartidning
✔️ Träningstips av experter och elitlöpare.
✔️ Extra mycket sko- och pryltester
✔️  Läsningen för alla som springer, från nybörjare till proffs,
✔️ Tips och råd om träning, teknik och nya prylar
✔️ Allt om de stora loppen
✔️ Inspirerande resereportage
✔️ Runner’s World digitala tidningsarkiv
✔️ Runner’s Worlds app

*Går ej att kombinera med andra erbjudanden.

 

Här gör du din beställning!

 

Defunc TRUE GO-modellen är för den som vill ha en kraftfull ljud- och kommunikationsupplevelse- TRUE GO passar för långvarig lyssning utan att bli obekväma genom vår världsunika, egenutvecklade MultiTip™-design som ger en bättre ljudupplevelse samt håller dina lurar på plats för ökad komfort.

Funktioner:

  • 22 timmars speltid
  • Superb säker passform
  • Kraftfullt ljud
  • Långvarig komfort
  • Touch control
  • Bluetooth 5.0
  • USB-C
  • 10 m trådlös räckvidd
  • Laddningsbox ingår naturligtvis

Här gör du din beställning!

Så behåller du vätskenivåerna i värmen!

Så behåller du vätskenivåerna i värmen!


Det finns mängder av mätresultat som visar att även en måttlig vätskebrist sänker vår prestationsförmåga. Men exakt hur många procent vätskebrist som påverkar kroppen negativt beror på vilka faktorer man mäter.

Därför är det svårt att ange ett exakt mätvärde. Det som händer i kroppen när man har vätskebrist är bland annat att blodet blir tjockare och därför mer trögflytande. Hjärtat måste då arbeta mer, vilket innebär att pulsen höjs och att tröttheten kommer fortare.

Andra negativa effekter är att musklernas kontraktionsförmåga försämras och att ämensomsättningen minskar. Kroppen kan visserligen klara en viss vätskebrist, men får då alltså arbeta hårdare.

Tecken på vätskebrist

Det första tecknet på vätskebrist är givetvis törst, men efter 50-årsåldern minskar törsten och då är det bra att vara lite extra uppmärksam på tecken som trötthet, muskelsvaghet, huvudvärk, yrsel och illamående.

Den som blir akut uttorkad, ofta med symptom som förvirring, blekhet och svimningsattacker behöver vård, men det är inte vanligt förekommande på träning, utan inträffar främst vid tävlingar under heta sommarperioder när även nattemperaturen överstiger 20 grader.

I sammanhanget är det samtidigt viktigt att påpeka att man inte ska överdriva sitt vätskeintag. För mycket vätska kan laka ur kroppen på viktiga elektrolyter som kalium och natrium, vilket kan leda till hyponatremi (vattenförgiftning), som är ett livshotande tillstånd.

Om du druckit för mycket – eller för lite – är det viktigt att ersätta de vätske- och mineralreglerande elektrolyter som du förlorat. Det kan du göra genom att blanda ett par portionspåsar salt i vattnet eller välja en sportdryck som innehåller elektrolyter.

Så mycket svettas du

Hur mycket man svettas är individuellt, men snittet ligger på 1,5 liter vatten per timme löpning under sommaren. Däremot bör man inte dricka mer än 5-6 deciliter i timmen (kroppen kan inte ta tillvara mer), vilket innebär att man bör kompensera eventuell vätskeförlust också efter löppasset.

Om du vill försäkra dig om att du får i dig tillräckligt mycket vätska kan du väga dig före och efter träningspasset. Den vikt du förlorat i gram är vätska du förlorat i milliliter. Drick då en och en halv gång så mycket vätska efter passet. Har du gått ner 100 gram ska du alltså dricka 150 milliliter vätska.

Det finns också lite olika sätt att få med sig vätskan under passet:

Handhållna vätskeflaskor
Handhållna vätskesystem är flaskor med ett band som underlättar greppet. Dessa lämpar sig bäst för löppass på upp till 30 minuter. Om det inte råder extrem värmebölja kommer du nämligen inte svettas mer än att du kan kompensera din vätskeförlust genom att dricka efter löppasset.

Däremot är det givetvis skönt att kunna dricka om man blir törstig även under ett kortare löppass, och då räcker en mindre flaska gott och väl. Under långa löppass kan det vara besvärande att hålla en flaska i handen och dessutom behöver du mer vätska, åtminstone under sommaren. 

Vätskebälten
Vätskebälten är det klassiska sättet att ta med sig vatten ut på löprundan. De flesta vätskebälten rymmer upp till en liter vätska, vilket räcker för de flesta långa löppass, såvida du inte är ultralöpare.

Ett vätskebälte ska inte störa löpningen, vilket innebär att det inte ska guppa. Oftast måste man därför spänna vätskebältet ganska hårt runt midjan och då är det viktigt att bältet inte skaver. Med breda, elastiska band kan du dra åt bältet utan att det blir obekvämt. När du sprungit en stund kommer vätskebältet förmodligen att flytta lite på sig och då ska du kunna dra åt vätskebältet lite till – samtidigt som du springer.

Vätskeryggsäckar
Vätskeryggsäcken är perfekt på de riktigt långa löppassen. En smidig vätskeryggsäck kan också vara ett alternativ till vätskebältet om du föredrar ryggsäckens passform.

Vissa vätskeryggsäckar är svårare att justera, vilket gör att du måste stanna för att reglera remmarna. Eftersom ryggsäcken vilar mot ryggen är det också viktigt att materialet mot ryggen är luftigt och vattenavvisande så att du inte blir varm och blöt på ryggen. Inuti ryggsäcken ligger en uttagbar vätskeblåsa som du fyller med vätska.

Det är bra om vätskebehållaren har en stor öppning så att den är lätt att göra ren. Med en bra koppling till slangen blir det extra smidigt att fylla på den.


Fyll i formuläret nedan för att kommentera inlägget. .

Lämna kommentar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

*

*

Spring in våren i Portugal

Spring in våren i Portugal


Häng med till Monte Gordo på Algarvekusten och spring in våren. I slutet på mars och början på april arrangerar Springtime Travel två träningsresor med extra mycket fokus på löpning. Ledare är bland annat Runner’s Worlds chefredaktör Anders Szalkai, Mustafa ”Musse” Mohamed, coach LG Skoog och TSM Runnings fantastiska ledarstab. 

Vad sägs om att tjuvstarta säsongen i korta shorts och linne? Att springa härligt svettiga löppass i den svalkande pinjeskogen, på den oändliga stranden och i de grönskande bergen? Och att göra det sida vid sida med Mustafa ”Musse” Mohamed och Anders ”Szacke” Szalkai? 

I vår har du chansen att göra just det – på Springtime Travels löparveckor Allt om löpning. Den 21–28 mars är både ”Musse” och ”Szacke” med som ledare på Allt om löpning-veckan i Monte Gordo på Algarvekusten, tillsammans med TSM Runnings duktiga och inspirerande löpledare. 

Härligt intervallpass i den fina pinjeskogen.

Hänger du med så får du en träningsresa med mycket löpning och annan träning, med anpassade fartgrupper på alla löparpass. Du får självklart även coachning i form av smarta tekniktips och intressanta föreläsningar, bland annat av Runner’s Worlds löpteknikexpert Fredrik Zillén.

Både löpning och cykel

Veckan därpå, den 28 mars till 4 april, är ”Musse” samt löparcoacherna LG Skoog från Runner’s World och Sanna Hed på plats. Tillsammans med TSM Runnings coacher står de för innehållet i de olika ledarledda löppassen. 

Sociala långpass i solen med likasinnade.

Även denna vecka får du uppleva sköna löprundor, ta del av smarta tekniktips, springa snabba intervaller och köra nyttig backträning. För att inte tala om de fantastiska vyerna du kan njuta av under bergspasset. Alla dagar börjar med att vi springer solen till mötes på den härliga morgonjoggen på den milslånga stranden.

Cykelträning för hugade

Den andra veckan (28 mars till 4 april) erbjuds också ledarledda cykelpass för den som önskar, med Bicyclings chefredaktör Daniel Breece som guide. Upptäck de fina och i princip bilfria vägarna norr om Algarves kuststräcka, på både korta och långa rundor. 

Inte en bil så långt ögat ser – och här ser man långt.

I det kuperade landskapet kan du garanterat samla ihop en hel del höjdmeter om du önskar, men det går även att välja plattare rundor. Passen anpassas både efter dig som är nybörjare och efter dig som är mer erfaren. På plats finns tio stycken Shimano 105-utrustade aluminiumracers från Canyon i olika storlekar för uthyrning. Det går självklart bra att ta med sin egen cykel om man föredrar det.  

Något för alla

Under samtliga av Springtimes Training Camp-veckor kan du välja bland över tio olika träningspass om dagen, men du tränar såklart precis så mycket som du orkar. Här finns inga krav – du bestämmer själv vad du vill delta i.

Läs mer om Allt om löpning-veckorna med Springtime Travel i Monte Gordo, Portugal:

21–28 mars 2020:  Läs mer och boka här!

28 mars–4 april 2020: Läs mer och boka här!


Fyll i formuläret nedan för att kommentera inlägget. .

Lämna kommentar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

*

*

Arena Run fyller 5 år – firar med nytt millopp och ny stafett

Arena Run fyller 5 år – firar med nytt millopp och ny stafett


Arena Run arrangeras för femte året i rad på Friends Arena i Solna, den 24–25 januari 2020. Jubileet firar man med att introducera en helt ny 10-kilometersklass samt en ny stafett. 

Den nya stafetten går redan på fredagskvällen den 24 januari. Klockan 18.00 öppnas dörrarna till arenan med årets roligaste – och förmodligen jobbigaste – after work: Arena Run Stafetten. Här får du och dina kompisar eller kollegor möjligheten att springa en stafett på sammanlagt 16 kilometer. Varje lag får bestå av max fyra deltagare, som själva avgör hur distanserna fördelas på lagmedlemmarna. 

På lördagen 25 januari är det så dags för det femårsjubilerande Arena Run, som också bjuder på en nyhet: Hållkäften-milen som är Arena Runs nya 10-kilometersklass där deltagarna springer två varv på den 5 kilometer långa hinderbanan. Det innebär inte bara att distansen blir dubbelt så lång, även antalet hinder och trappsteg fördubblas. 

Läs mer och anmäl dig här arenarun.se

ARENA RUN 25 JANUARI 2020

Fyll i formuläret nedan för att kommentera inlägget. .

Lämna kommentar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

*

*

Carolina Gynning, konstnär, skådespelare och löpare

Carolina Gynning, konstnär, skådespelare och löpare


Visst kommer jag ihåg när jag var med i RW förra gången, det var för nio år sedan, då hade jag kommit igång bra med löpningen, och siktade på att gå ner mot femtio minuter på milen. Sedan sprang jag Tjejmilen, Midnattsloppet, Vårruset och en massa andra lopp.

När jag var liten satte mina föräldrar mig i alla idrotter man kan tänka sig. Jag var riktigt duktig i basket, handboll och simning. Och så spelade jag golf och tennis, det gjorde alla i Falsterbo där jag växte upp. Men när jag blev äldre ville jag har en mer tonad kropp med mer långa muskler, det får jag av löpning.

Ett år efter att jag senast var med i RW så blev jag gravid. Det var faktiskt så att jag hade fått några missfall innan jag fick behålla det inom mig. Grejen var att jag fortsatte träna precis lika mycket när jag blev gravid, det klarade inte min kropp. Det är så himla många som säger att man kan träna på exakt som vanligt, men det var först när jag slutade träna och åt precis vad som helst, som det fastnade, som jag blev gravid på riktigt.

Jag hade önskat att det hade varit annorlunda, det var ju inte så bekvämt att gå upp trettio kilo och sedan gå ner trettio kilo, och så upp trettio kilo när jag blev gravid igen. Vissa bara ploppar ut ungar och det händer ingenting med deras kroppar, men för mig var det verkligen tufft att komma tillbaka.

Efter graviditeterna började jag med styrketräning för att bygga upp min kropp igen. Jag körde tung styrketräning i tre år, med min PT, Emelie. Det var mycket kettlebells, egen vikt med boll, men också tunga lyft med skivstång. Min kropp hade tagit mycket stryk av graviditeterna, det tog lång tid innan jag kände mig stark nog för att kunna pusha mig i löpspåret igen.

Jag tycker inte det är skitkul att träna alla gånger, för mig är det mer ett nödvändigt ont, för att kroppen ska orka bli gammal. Men det är alltid skönt efteråt. Tidigare körde jag tre gånger i veckan, men nu har jag ökat rejält, nu kör jag fem gånger i veckan. Det är styrkepass, löpning och ridning. Nu har jag också fått grymma resultat, men det är inte gratis. Det krävs mycket träning, bra kost och disciplin till max.

Jag kör ingen strikt diet, men jag äter inget gluten, ingen laktos och inget socker. Kött äter jag. 

Vid jul tog jag mig under timmen igen på milen, och var så jäkla nöjd med mig själv. Nu finns det inget stopp, tänkte jag, nu ska jag under 50. Det har jag inte klarat än, men ligger runt 52 minuter.

Jag är hellre ute och nästan offrar livet i fruktansvärt väder än springer på löpband.

Jag bor på Ekerö, det finns ett spår där som är ungefär två kilometer, där snurrar jag runt. Det är hälften skog, hälften asfalt och lite kuperat. Min PT lägger upp nya program varje månad, som jag följer. Det är en hel del intervaller, som är det tråkigaste jag vet. Men jag märker ju efter några intervallpass att jag går ner några sekunder på milen. Det brukar bli tre pass med löpning i veckan, ett intervallpass, ett pass på fem kilometer och ett på en mil.

Jag tycker egentligen åtta kilometer är max, de två sista sliter på kroppen, och jag vill inte börja se ut som en sådan där tanig, utmärglad person. Sedan i julas, med omläggning av kost och all träning, har jag gått ner sjukt mycket. Jag brukar inte väga mig, jag tycker vikten är ointressant, men jag märker det på kläderna, allting har blivit för stort. Och det är ju så jäkla dyrt att behöva köpa nytt hela tiden.

Det har hänt att jag har sprungit på löpband när det har varit total snöstorm ute, men det är verkligen skittråkigt. Jag är hellre ute och nästan offrar livet i fruktansvärt väder än springer på löpband. Ibland har det faktiskt varit lättare att springa milen med snö piskande i ansiktet, mentalt känner man sig så cool, det är jag mot stormen. 

Jag springer alltid till musik, jag hatar att springa utan. En gång i vintras dog mobilen för att det var så kallt, de sista tre kilometerna utan musik ville jag bara skjuta mig själv. Det är ju på slutet man behöver grymma låtar så att man får adrenalin.

Tre bra låtar att springa till är Aviciis ”Hearth Upon My Sleeve”, Britney Spears ”Work Bitch” och The Presets ”This Boy´s In Love”. Om jag varvar de tre låtarna på Premiärmilen blir det nog sub 50, haha.

Ibland jobbar som skådespelare, men mitt huvudsakliga jobb på dagarna är konstnär. Det har gått jättebra, jag har haft många utställningar de senaste åren. Jag har också gjort min konst till olika designprodukter; brickor och allt möjligt. Jag vill inte hamna i den desperata knipa man kan hamna i när man börjar bli äldre och inte är lika intressant för TV-branschen. Jag vet ju hur det är, ena dagen är du svinhet, men nästa vill de inte ha dig.

Nu satsar jag allt på att komma i form till Premiärmilen. Jag kan ta ett glas vin till middag, men jag går aldrig ut och dricker en massa drinkar. Jag blir hög på andra grejer, som Runners High.

Jag går aldrig ut och dricker en massa drinkar. Jag blir hög på andra grejer, som Runners High.

Det är en konstig grej, Runners High, man kan springa och känna och tänka, åh faen nu gör det ont här och där, eller att telefonen ligger i fel ficka, eller den här låten var inte så jävla bra som jag trodde. Man springer där och ältar en massa grejer, men plötsligt glömmer man allt, och när man gör det och det inte alls känns jobbigt att springa, då upptäcker man att man plötsligt har sprungit fortare än man någonsin har gjort tidigare.

Och så att man ena kilometern kan känna, guud jag vill bara dö, och nästa, livet leker, jag flyger fram, och så ännu en kilometer fram och ner i svackan igen. Ibland är det som att man går igenom hela livet på en löprunda.

Jag och Carina Berg ville verkligen göra en podd tillsammans om att hitta sig själv och andra grejer. Spotify nappade, och nu har vi sänt fyra avsnitt och vår podd ligger tvåa i Sverige. Jag trodde väl att det skulle gå rätt bra, vi har ju många följare på sociala medier, men inte så här bra, det är fantastiskt kul.

Jag dejtar en ny kille som är löpare, vi har tränat lite ihop, men inte sprungit. Han springer så fort, jag är rädd för att han bara kommer att älga iväg. Vi får se hur det blir med det, allting är väldigt nytt, men jag älskar att träna med den jag är ihop med.

Löpning är också en ventil, den är ångestbefriande. Om jag ger mig ut och springer mår jag alltid bättre efteråt. När man går igenom en skilsmässa som jag gjorde, det är helt fruktansvärt och speciellt när man har små barn, hjälpte löpningen mig mycket. 

Ridningen fungerar på samma sätt. Ibland kunde jag ha så mycket ångest, då åkte jag till stallet och bara höll om min häst, det var så lugnande. Och när jag satt på honom kunde jag känna hur all min dåliga energi gick ur min kropp och ner i hans. Jag tänkte, guud jag ger min häst dålig energi, för det ville jag ju inte, jag älskar ju min häst, men de är så balanserade energimässigt. Han bara sög upp min negativa energi och så försvann den. 

Jag har en app, Runkeeper, men sådana där gps-klockor tycker jag är helt värdelösa, jag fattar aldrig hur de funkar. Jag har två par Asics-skor, som jag tycker är jättebra. Ingen spons, jag köper själv, haha. 

När jag har klarat under 50 minuter på milen, kommer jag sikta på att gå under 45 minuter. Jag tycker att det är jättekul att ha mål som jag kan sikta in mig på. 

 

 

 


Fyll i formuläret nedan för att kommentera inlägget. .

Lämna kommentar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

*

*