Många löpare som drabbas av artros får svårt att springa som de önskar. Men du ska fortsätta att springa – för träning är den bästa behandlingen mot den här ledsjukdomen. Men gör det i samråd med en fysioterapeut!

Var fjärde person över 45 år har artros i någon led, vilket innebär att det är en av våra vanligaste ledsjukdomar. Smärta, stelhet och svullnad är typiska symtom och för löpare som har artros i fot, knä eller höft kan det vara svårt att fortsätta att träna på den nivå man önskar.

Själva ledstelheten kan bero på svullnad, smärta, försämrad muskelfunktion eller att man har anpassat och ändrat sitt belastningsmönster under en längre tid. Flera strukturer i leden som brosk, ledband, ledkapslar och även det närliggande skelettet påverkas negativt av artros. 

Riskfaktorer för att utveckla artros är ökad ålder, ärftlighet, att vara kvinna, övervikt, tidigare ledskada och muskelsvaghet. Försämrad muskelstyrka i främre lårmuskeln kan i sig orsaka knäledsbesvär. Smärtan kan dessutom göra att man belastar den friska sidan mer, vilket i sin tur leder till ökad muskelsvaghet i det redan påverkade benet.

Har man sedan tidigare vridit till ett knä och fått en ledbandsskada eller en meniskskada ökar risken för artros. Detta oavsett om skadan har åtgärdats kirurgiskt eller fått läka ut av sig själv. En stel stortå eller fotled kan också förändra löpsteget och därmed belasta de andra lederna på ett sätt som de inte är vana vid. Så har du en gammal skada så är det extra viktigt att du återfått full rörlighet, muskelstyrka, balans, koordination och spänst så att du har bra förutsättningar för ett naturligt och hållbart löpsteg.

Träning har positiv effekt på brosket

Brosket påverkas positivt av träning. Broskceller som belastas dynamiskt byggs upp på molekylär nivå och får en högre densitet. Fysisk aktivitet fungerar som en signal till vävnaderna och stimulerar produktion av skyddande substanser.

Det har gjorts en hel del studier där man på olika sätt har försökt att förstå löpningens specifika inverkan på ledbrosket. I en relativt stor studie som publicerades 2019 undersöktes med hjälp av en magnetkamera hur långdistanslöpning påverkar knäledens brosk. Enligt studien hade löpningen framför allt positiva effekter på knäledens broskstrukturer. Det förekom en viss negativ inverkan på knäskålens brosk, men detta gav inga symtom hos deltagarna.

Den positiva effekten kan bero på att löpningen ökar tåligheten i brosket och att den uppbyggande processen stimuleras. Det finns också studier som visar på att löpning ger en ökad nivå av vissa specifika ämnen som verkar vara gynnsamma för att stärka upp ledbrosket.

Löpare har också lättare att hålla en hälsosam vikt vilket i sig är positivt för lederna. För den som har drabbats av artros kan en viktnedgång på 10 procent minska symtom från leden med hela 50 procent! 

Ta hjälp för din rehabilitering

Om du redan har drabbats av artros så behöver du få hjälp med ett individuellt rehabprogram. Smärta i samband med rehabträning kan tillåtas, men den ska vara övergående och inte så hög. Smärtan ska analyseras så att den inte beror på att du har en felaktig teknik eller för hög belastning. Medicinsk smärtlindring kan behövas och ska göras i samråd med läkare. Övningsvalet ska förstås utformas utifrån just dina förutsättningar och du ska träna med gradvis progression och med tillräcklig återhämtning. 

Effekten av träning är både smärtlindrande och uppbyggande. Dessutom är den helt utan trista biverkningar!  

Det är också viktigt med ett helhetsperspektiv för att se till att du har en bra funktion i resten av kroppen. Rent allmänt rekommenderas både konditionsträning, styrketräning och neuromuskulär träning. Den bästa behandlingen vid artros är faktiskt träning. Att vara inaktiv är till och med skadligt medan lagom aktivitet och belastning främjar de uppbyggande processerna i broskcellerna. Effekten av träning är både smärtlindrande och uppbyggande. Dessutom är den helt utan trista biverkningar!  

Läs också: Löpning skyddar mot artros