Nikes prototypsko Alphafly blir förbjuden – nya reglerna är här

Nikes prototypsko Alphafly blir förbjuden – nya reglerna är här


Som väntat inför nu Internationella friidrottsförbundet en reglering av sulhöjden på löparskor och begränsar hur kolfiberplattor får användas. De nya reglerna innebär bland annat att Eliud Kipchoges sub2-skor Nike Alphafly förbjuds för tävlingsbruk.

Nu uppdaterar och förtydligar Internationella friidrottsförbundet (World Athletics) regelverket med anledning av den snabba utvecklingen av löparskor. De nya reglerna kan bromsa utvecklingen av löparskor – och därmed kanske även den resultatutveckling som många anser att skorna är en del av på maratondistansen.

Vaporfly Next% var en vanlig syn på maratonloppet på VM i Doha 2019. Modellen kommer däremot inte att förbjudas enligt det nya regelverket.
Foto: Maja Hitij/Getty Images.

Det nya regelverket är en konsekvens av att allt högre mellansulor i kombination med integrerade kolfiberplattor anses ge framför allt Nike-sponsrade löpare en orättvis fördel. Vaporfly 4% och Next% antas kunna hjälpa löparna att bli upp till fyra procent mer effektiva.

En modifierad version av Vaporfly Next% bars bland annat av Kenyas Brigid Kosgei när hon slog Paula Radcliffes världsrekord förra året. En ny prototyp, Alphafly, användes också av Eliud Kipchoge, Kenya, när han sprang maratondistansen under två timmar i Wien i oktober förra året.

Hade Kipchoges sub2-lopp varit möjligt utan Nike Alphafly-skorna? Internationella friidrottsförbundet tar det säkra före det osäkra och förbjuder dem nu för tävlingsbruk.

Enligt det nya regelverket kommer inte prototyper att vara tillåtna för tävlingsbruk, då skon måste ha varit möjlig att köpa i butik eller online i minst fyra månader före tävlingstillfället. Det här gäller nya skomodeller som lanseras efter den 30 april 2020.

Det innebär även att skor som den modifierade version av Vaporfly Next% som Kosgei bar förbjuds för tävling, eftersom modifieringen gör att den klassas som en prototyp. Däremot kommer inte de vanliga Nike Vaporfly Next% och den tidigare modellen Vaporfly 4% att förbjudas.

Förbjuds för tävlingsbruk: skor med en sulhöjd över 40 millimeter och/eller med flera uppstyvande plattor (i kolfiber eller andra material) på olika nivåer. Det vill säga exakt som Nikes Alphafly-prototyper (nederst) som Kipchoge sprang maratondistansen under två timmar i. Vaporfly Next% (överst) är fortfarande tillåten för tävlingsbruk.

Även utformningen av Alphafly, så som prototypen såg ut när Kipchoge sprang i den i oktober, gör att den diskvalificeras för tävlingsbruk. Inga skor med en sulplattform som är tjockare än 40 millimeter och/eller har fler än en längsgående (hel eller uppdelad) integrerad kolfiberplatta på fler än en nivå (Alphafly har tre kolfiberplattor på olika nivåer) i mellansulan är tillåtna för tävlingsbruk. Den här regeln träder i kraft med omedelbar verkan, det vill säga före 30 april.

Givetvis kan Nike ha en modifierad version av Alphafly på gång. Om den är anpassad efter de nya reglerna och släpps i god tid, det vill säga fyra månader före OS i Tokyo, kan den mycket väl få användas där. Men det är hittills bara spekulationer.

Dessa nya regleringar av skornas utformning handlar enligt World Athletics om att bevara friidrottens integritet. Därför tillsätts nu en expertgrupp som ska utreda hur den här nya skoteknologin påverkar resultaten. Expertgruppen ska också fungera som en utredande och godkännande instans när nya löparskor lanseras. I den processen bjuds även skoindustrin in att delta.

– Det är inte vår uppgift att reglera skoindustrins produktutveckling, men det är vår skyldighet att bevara sportens integritet genom att säkerställa att ingen får orättvis hjälp eller ett övertag tack vare sina löparskor, säger Sebastian Coe, World Athletics ordförande.

– Då vi går in ett olympiskt år vill vi inte förbjuda skor som redan har varit tillgängliga för allmänheten under en längre tid. Men vi drar nu en gräns för nya skor med en teknologi som går längre än de modeller som redan finns på marknaden, samtidigt som vi fortsätter att utreda frågan vidare.

Coe menar att man inte utesluter möjligheten att skärpa reglerna ytterligare, om det framkommer nya bevis på att skornas utformning går emot sportens regelverk och anda.

Nytt nummer ute i butik nu!

Ur innehållet:

  • Sommar, sol och löpning
  • Kom i toppform, semesterns smartaste träning
  • Spring tystare, minska skaderisken och öka effektiviteten
  • Fokusera, lägg tid på det som verkligen har effekt
  • Test: 17 nya trailskor
  • 6 snygga solbrillor
  • The Biggest badass
Bli plusmedlem nu

Du måste vara inloggad för att kommentera. Logga in

Endorphin Pro – Sauconys snabbaste sko hittills

Endorphin Pro – Sauconys snabbaste sko hittills


Allt fler märken släpper skor med integrerade kolfiberplattor. Bland dessa sticker Sauconys Endorphin Pro ut som en seriös utmanare.

Endorphin Pro, som är utvecklad tillsammans med elitlöpare, är en snabb och samtidigt väldämpad sko som är skonsam mot musklerna utan att vara för mjuk. Saucony använder sig av PWRRUN PB, ett PEBA-baserat skum som är lätt samtidigt som det ger en fjädrande effekt. Inpackad i PWRRUN PB-skummet finns en S-formad kolfiberplatta som gör skon spänstig och stabil. 

PWRRUN PB-dämpningen och kolfiberplattan utgör tillsammans Sauconys SPEEDROLL-teknologi som för löparen framåt på ett naturligt sätt så att löpningen känns lätt. Detta gör Endorphin Pro till en slagkraftig sko ute på loppen. Testlöparna tycker därför att detta är en given utmanare till de just nu ledande skorna med integrerade kolfiberplattor.

Ovandelen är tunn och andas bra, men trots det är skon stabil. Materialet omger foten på ett smidigt sätt och skon känns individanpassad från början.

Vill man sätta personliga rekord i sommar eller helt enkelt är ute efter en riktigt bra träningssko är Endorphin Pro en sko som passar båda ändamålen. Löparen kan springa snabbt utan att det sliter hårt på musklerna.

Endorphin Pro ingår i Sauconys nya Endorphin-serie tillsammans med Endorphin Shift och Endorphin Speed, och släpps på måndag 1 juni i begränsad upplaga hos bland annat LÖPLABBET

Speed och Shift lanseras i början på augusti.

Kolla in några av löparna som varit med i processen att ta fram Edorphin kollektionen

Fakta Saucony Endorphin PRO

  • Ovandel: Engineered Mesh och FORMFIT 
  • Mellansula: S-curve kolfiberplatta, PWRRUN PB-mellansula
  • Yttersula:  XT-900
  • Vikt: Herr 213 gram / dam 179 gram
  • Dropp: 8 mm (35.5mm / 27.5mm)
  • Pris: 2.500 KR

Du måste vara inloggad för att kommentera. Logga in

Det lönar sig att prenumerera

Det lönar sig att prenumerera


Du får bland annat 20% rabatt på Runners’ Store.

Sveriges kanske bästa utbud av löputrustning. Som premium prenumerant har du hela 20 % rabatt på löputrustning förutom på elektronik där du får 10% rabatt. Som digitalprenumerant har du 15% rabatt på löputrustning förutom på elektronik där du får 10% i rabatt. Du kan handla via vår webbshop (länk till vår butik) eller besöka någon av våra butiker på Regeringsgatan 26 i Stockholm eller Baltzarsgatan 31 i Malmö. För att få rabatt i någon av butikerna i Stockholm eller Malmö behöver du visa upp din medlemstatus. Den hittar du under ·Mina sidor” här på sajten. Obs! för att få tillgång till din rabatt på sajten behöver du vara inloggad. Rabatten kan ej kombineras med andra rabatter eller erbjudanden. Dessutom för du möjlighet att läsa Bicycling, Vasalöparen och såklart Runner’s World digitala tidningen i din dator/mobil eller läsplatta.

Klicka här för att bli prenumerant

 

 

 

ASICS RIDE –  en ny serie löparskor med revolutionerande teknologi

ASICS RIDE – en ny serie löparskor med revolutionerande teknologi


Guidesole heter teknologin som förenar de tre modellerna i ASICS RIDE-familjen: METARIDE, GLIDERIDE och EVORIDE. Den helt nya teknologin består av en svängd precisionssula som hjälper löparen framåt i löpsteget. Resultatet är en förbättring av löpekonomin – med upp till 1,6 procent!

Metaride heter den första modellen i japanska ASICS nya Ride-serie, och den lanserades våren 2019. Sedan dess har två nya modeller tillkommit i serien: Glideride och nu senast Evoride. Alla tre modellerna passar löpare med ett neutralt löpsteg och bygger alla på samma teknologi – en svängd precisionssula som döpts till Guidesole och vars geometri hjälper löparen framåt i steget. Tester visar att den totala energiförlusten i fotleden minskar med uppemot 20 procent tack vare den här teknologin, vilket kan förbättra löpekonomin med hela 1,6 procent.

När Runner’s World har testat det olika Ride-modellerna har alla testlöpare upplevt hur skornas geometri uppmuntrar farten och drivet framåt. Alla i testgruppen var väldigt positiva till både känslan och det sköna stöd Ride-modellerna ger, även om några till en början tyckte att sulans geometri kändes annorlunda att springa med innan de hade vant sig.
Men de olika Ride-modellerna skiljer sig också åt. Tanken med det är att alla typer av löpare ska kunna hitta en Ride-modell som passar dem. Här är en presentation av hela Ride-familjen och den nya, revolutionerande teknologin bakom skorna.

ASICS METRARIDE – ett nytt kapitel i ASICS historia
När ASICS lanserade sin nya Guidesole-teknologi i modellen Metaride handlade det om ett helt nytt koncept, designat för effektivare löpning på långa distanser. Metaride lanserades våren 2019 efter två års forskning och utveckling. Skons teknologi är framtagen för att minimera rörelsen i fotleden, som är det område där den mesta energin förbrukas under löpsteget. Detta lyckades man med tack vare den svängda precisionssulan Guidesole, som flyttar fram kroppsvikten och minskar energiförlusten i fotleden med uppemot en femtedel.

Den här teknologin är ett helt nytt kapitel i ASICS 70-åriga historia, och är enligt ASICS själva helt väsensskild från teknologin i deras andra skor. I Metaride handlar det även om flera andra nya, egenutvecklade teknologier samt en ny stickad ovandel.
ASICS Flytefoam-material ger en slitstark, stötdämpande mellansula och en förbättrad svikt vid frånskjut. En GEL-kudde under hälen dämpar stötarna vid landning.
Även yttersulan är ny, med ett nätliknande mönster som ger bra grepp och slitstyrka. Ovandelens stickade material ger stöd, samtidigt som det tillåter foten att andas. Metaride passar löparen som vill ha all den senaste teknologin samlad i en och samma sko. Kanske ska man springa sitt första maraton eller vill ha en skön sko till långpassen?

ASICS GLlDERIDE – Guidesole-teknologi till massorna
Glideride togs fram av ASICS experter med ett enda syfte ­– att lansera den nya Guidesole-teknologin, som först lanserades på Metaride, till så många löpare som möjligt.
Jämfört med Metaride har Glideride en mindre extremt svängd sula. Det låga häldroppet på 5 millimeter bidrar i kombination med sulans geometri till den unika, framåtrullande känslan. Skon ger också sju procent mer dämpning än Metaride, tack vare Flytefoam Propel-materialet i mellansulan och en GEL-kudde i häldelen. Yttersulan har slitstarkt AHAR Plus-gummi för ökad livslängd, och ovandelens luftiga nätmaterial bidrar till komforten utan att göra avkall på stödet för foten. Glideride passar alla typer av långdistanslöpare, från nybörjare till mer vana.

ASICS EVORIDE – yngst, lättast och billigast
En uppdaterad mellansula med Flytefoam Propel gör att Evoride bara väger 255 gram (herr strl 9), vilket gör den till den lättaste  modellen i Ride-serien. Det är dessutom den billigaste av de tre.
Även Evoride har givetvis Guidesole, men här är sulan inte riktigt lika böjd som på seriens två andra modeller.
Evoride har en mjuk och dämpande Flytefoam Propel-mellansula som ger smidig övergång från häl till tå, med ett extra slitstarkt AHAR-gummi under hälen.
Ovandelen är tillverkad i ett ventilerande nätmaterial som töjer sig i flera olika riktningar och därmed anpassar sig efter foten. Det här är skon för den vana löparen som springer ett maraton på runt 3 timmar, och för den som vill ha en lätt sko till snabba intervaller.

Det här är Guidesole
ASICS Guidesole-teknologi består av en svängd, mjuk precisionssula som är styvare framtill. Detta minskar böjningen av fotleden och minskar energiförluster. Den uppsvängda sulan gör också att skons tyngdpunkt hamnar vid bakre delen av foten, vilket ger ett rullande, gungande löpsteg. Effekten blir att löparens kroppsvikt hjälps framåt i stegcykelns samtliga tre stadier. I kombination med ASICS Flytefoam- och gel-teknologier ger detta en ökad fjädring, vilket gör att musklerna blir mindre trötta. Den nya sulan ger också en optimal vinkel på foten och stabiliserar vristen vilket ger en mjuk, smidig löpning och bra fäste.

HÄR HITTAR DU ASICS RIDE-familjen


Du måste vara inloggad för att kommentera. Logga in

Så väljer du löparskor – nio faktorer att ta hänsyn till

Så väljer du löparskor – nio faktorer att ta hänsyn till


Den här checklistan är framtagen för att hjälpa dig att hitta en skomodell som passar just dina fötter och ditt sätt att löpa.

Ett lyckat val av löparskor kan göra dem till din bästa träningspartner, medan ett felaktigt val kan förstöra mycket av träningsglädjen och i värsta fall leda till skadebesvär. Därför är det värt att lägga tid på att dels förstå vilka faktorer som är viktiga när du väljer dina löpträningsskor och dels att vara noggrann vid utprovningen i butik. Här är nio faktorer att ta hänsyn till inför valet av löparskor.

1. Fottyp

Det finns i huvudsak tre olika typer av fötter om man utgår från hålfotens utseende. Uppbyggnaden av fotvalvet säger nämligen en hel del om din fots funktion. 

Har du låga valv (plattfot) tyder det på en fot med stor rörlighet i både fotleden och mellanfotens alla småben. Det indikerar att du bör satsa på en stabil träningssko. 

Har du höga valv betyder det ofta en stram, rigid fot med dålig stötdämpningsförmåga. Den mår därför bra av en mjuk, stötabsorberande mellansula. 

Har du fötter med medelhögt medialt valv kan du oftast välja en skomodell med en bra mix mellan stötdämpning och stabilitet. 

Men man kan inte enbart bedöma foten i statiskt tillstånd för att välja rätt typ av löparsko. En löpanalys där man kan se hur foten beter sig under belastning måste till för att man ska kunna dra en definitiv slutsats (se punkt 2).       

2. Fotens biomekanik

Foten har en egen sinnrik mekanism för att dämpa stöten från underlaget. Första markkontakten sker på fotens yttre kant, då oftast på hälen vid normal distansfart men hos vissa löpare längre fram på fotbladet. Sedan rullar man diagonalt över fotsulan genom steget, för att sedan sätta allt mer tryck på stortåleden mot slutfasen av markkontakten och i frånskjutet. Hela denna diagonala rörelse, från fotens utsida till insida, kallas för pronation.

Att pronera är alltså inget negativt, som man ibland kan förledas att tro.

Att pronera är alltså inget negativt, som man ibland kan förledas att tro. Pronation är en helt naturlig rörelse för att åstadkomma en mjuk landning mot underlaget. Det blir problematiskt först när pronationsrörelsen blir för stor (vilket är ganska vanligt) eller för liten (vilket är tämligen ovanligt).

Det är visserligen svårt att rent vetenskapligt bevisa att överpronation orsakar överbelastningsskador, men praktiska erfarenheter pekar på att fotens inåtrullning bör kontrolleras och hållas inom ett visst rörelseomfång. 

En överrörlig fot blir ännu mer instabil i en sko med en tjock, mjuk sulkonstruktion vilket gör att hela rörelseapparaten belastas på ett ogynnsamt sätt. Och om en stram och stel fot placeras i en stabilitetsmodell med hårt mellansulematerial på skons insida blir också resultatet en felaktig belastning. En fot som egentligen rullar för lite mot skons stortåsida tvingas då ännu mer ut på lateralsidan av skons så kallade pronationsskydd.

En filmad löpsekvens på ett löpband kan enkelt analyseras av ett tränat öga. Därmed kan man fastställa hur du belastar din fot under löpningens stödfas. Ett sådant test kan specialiserade löpskobutiker, testcentra och vissa idrottsmottagningar erbjuda.   

3. Kroppsvikt

En tyngre kropp fordrar en fastare och mer robust sulkonstruktion än en lätt kropp för att inte skons mellansulematerial snabbt ska komprimeras. Därför är det viktigt att större löpare inte stirrar sig blinda på att hitta en så lätt sko som möjligt. Snarare kan det för dem vara en smart strategi – också rent ekonomiskt – att titta efter skor med en kraftig uppbyggnad i mellansulan och extra förstärkningar i ovandelen. Lätta, mjuka mellansulor tappar tyvärr sin stötdämpande förmåga snabbt, vilket rent generellt betyder att skon får en sämre hållbarhet.

4. Löpteknik

Det är inte enbart din kroppsvikt som avgör hur pass lätta och smidiga löparskor du kan välja – även din löpteknik spelar en viktig roll. Vet du med dig att du har en hård fotisättning bör du välja en något mer robust uppbyggnad i mellansulan än om du tassar fram på lätta fötter.

Å andra sidan kan en sko med låg sulprofil bli ett hjälpmedel för att finslipa på din löpteknik. Det gäller då emellertid att använda en sådan lättviktssko med omdöme och successivt vänja kroppen vid den hårdare, mer direkta kontakten med underlaget. Den bör då vara en sko enbart för tempo- och löpteknikpassen.

5. Underlag

Löpning på asfalt och andra hårda underlag känns bäst om inte skon har en alltför aggressivt mönstrad yttersula. Materialet i den kan gärna vara av en relativt mjuk gummiblandning under mellanfoten, så att man får en lagom greppig känsla mot det relativt släta asfaltunderlaget. Är du en utpräglad hällöpare är det däremot bra om den slitageutsatta häldelen har mer hållbart carbongummi.

Ditt val av skor beror delvis på ditt val av underlag. Springer du mest på asfalt, blandade underlag eller på stigar i skogen?

Löper du på blandade underlag finns det bra kompromisser när det gäller yttersulans mönster och utformning. Dessa fungerar också bra på preparerade slingor i terrängen. För att få fullt utbyte av löpning i tuffare terräng bör du däremot satsa på en ren terrängsko (trail). 

6. Träningsbakgrund

Jag vill direkt avskaffa begreppet ”nybörjarsko” i betydelsen enklare, billigare skomodeller. Den som är oerfaren och mindre vältränad behöver tvärtom extra mycket hjälp av en välkonstruerad sko. Därmed inte sagt att man måste snegla mot de absoluta toppmodellerna när man väl beslutat sig för regelbunden löpträning. Det finns i dag skomodeller i mellanprissegmentet som funktionellt sett är lika bra som de allra dyraste. Skillnaden ligger ofta i olika materialval och designdetaljer.

Den som tränar mycket (mer än fyra löppass i veckan) bör ha mer än ett par skor igång samtidigt.

Den som tränar mycket (mer än fyra löppass i veckan) bör ha mer än ett par skor igång samtidigt. Skornas mellansulor får då – precis som löparen – välbehövlig tid för återhämtning mellan träningspassen. Att rotera flera par löparskor gör också att man får en viss variation i belastningen och på så sätt minskar riskerna för överbelastning.

7. Skadeproblem

Att tro att vissa skadeproblem kan behandlas med en viss typ av sko är att ha en övertro på skornas förmåga. Men det finns absolut kopplingar mellan vissa typer av överbelastningsskador och valet av löparskor. 

Det finns en koppling mellan skornas uppbyggnad i hälen och hälseneproblem.

Ett tydligt exempel på skornas inflytande i skadesammanhang är hälsenebesvär. En alltför snabb övergång från en skomodell med hög häluppbyggnad (vanligtvis 10–12 millimeter) till en sko med liten höjdskillnad mellan häl och tå (så kallat häldropp) brukar direkt ge sig tillkänna som ömhet i vadmuskulatur och hälsenor. Är man då inte uppmärksam och lyssnar till kroppens varningssignaler kan man lätt dra på sig långvariga och svårläkta besvär. 

Läs också: Så helar du hälsenan

8. Tidigare skomodeller

Skomodeller som man haft tidigare och som fungerat bra kan ge värdefull vägledning när man ska köpa nytt. Tänk bara på att inte alla skomodeller har en tydlig kontinuitet från år till år. Ibland sker det så stora förändringar av en viss modell att det snarare rör sig om en helt ny konstruktion jämfört med föregångaren. 

Tolka inte markant slitage på skons yttre häldel som att du underpronerar.

Slitaget – speciellt på yttersulan – på dina gamla skor kan också berätta hur pass bra dessa har fungerat för ditt sätt att löpa. Men tolka inte markant slitage på skons yttre häldel som att du underpronerar, det vill säga belastar foten mest på utsidan. Ett sådant slitage talar enbart om att du landar på hälens utsida, vilket majoriteten av löpare faktiskt gör.

Ett märkbart slitage under stortåleden indikerar däremot att du har en överpronation, det vill säga att du rullar markant inåt i stödfasen. En löpanalys bör bli en bekräftelse på just detta och visa hur pass stor pronationsrörelse det handlar om.

9. Passform

Skornas passform är A och O för hur de kommer att fungera att löpa i. Moderna löparskor behöver inte en inkörningsperiod för att kännas bra – tvärtom brukar det första intrycket kvarstå också i det långa loppet. Ta därför gott om tid på dig och känn efter i butiken innan du tar det slutliga beslutet. 

Testa dina skor sent på dagen då foten är som mest svullen efter en dags stående och gående, och gör det gärna med de funktionsstrumpor du föredrar att springa i. Gå sedan omkring inomhus där hemma med skorna på fötterna under en kväll innan du slutligen tar ut dem på en jungfrutur. 

Läs också: Vårens största skotest 2020


Du måste vara inloggad för att kommentera. Logga in

Magvägen till maratonmålet

Magvägen till maratonmålet


För att ett maraton ska bli en så bra och snabb upplevelse som möjligt gäller det att ha en smart kolhydrats- och vätskeplan. Ny forskning visar också att det är en fördel att skippa köttet och smöret veckan före loppet, och i stället välja fisk, grönsaker och olivolja. 

Många inom löparvärlden har följt sub 2-maratonprojekten, där man vid två tillfällen gett elitlöpare bästa möjliga hjälp för att kunna spräcka den magiska 2-timmarsgränsen. Det första tillfället misslyckades. Svårt egentligen att kalla ett maraton på 2.00.25 (!) för ett misslyckat lopp, men målet var trots allt att springa under 2 timmar.

En anledning till att projektet inte lyckades, trodde forskarna var att Eliud Kipchoge inte druckit upp allt i sina flaskor, som innehöll kolhydratsdryck. Detta kan ha gjort att han tappade 26 sekunder. 

Kipchoge hade lärt sig läxan och fyllde på med mer kolhydrater när han sprängde drömgränsen två timmar på maratondistansen.

Två år efter detta första försök sprang Eliud på 1.59.40 och sprängde den omtalade 2-timmarsgränsen. Då hade han gjort hemläxan: fyllt på med mer kolhydrater. Så en lärdom alla maratonlöpare kan ta med sig från dessa väldigt omtalade lopp är att ha en välfungerande kolhydrats- och dryckesplan inför loppet – samt att följa den. Att ha en vätskeplan är smart eftersom det annars är lätt att ”glömma” drycken när man börjar bli trött. 

Man har sett i studier att vid en vätskeförlust på mer än 2 procent av kroppsvikten försämras prestationen. Forskare har även sett att elitlöpare som springer maraton kan tappa betydligt mer än så och ändå prestera. Man tror att elitlöpare kan hantera vätskeförlusten bättre än mindre tränade löpare. Motionärer är även ute under en längre period, vilket betyder att man hinner tappa mer vätska.

För mycket vatten kan vara farligt

Ett annat vätskerelaterat problem som kan uppstå under längre lopp är överhydrering eller hyponatremi, det vill säga att man dricker för mycket vatten utan att komplettera med elektrolyter (salter). Symptomen kan vara huvudvärk, illamående, kräkningar, yrsel, svaghet, trötthet, skakningar, muskelkramper, ökning av kroppsvikt under loppet, svullnad i händer/fötter, koma, förvirring, personlighetsförändringar och onormal gång.

Risken att drabbas av hyponatremi ökar vid längre distanser och är vanligare hos kvinnor än män. Under varma lopp ökar också risken vilket tyder på att många löpare ökar sitt vätskeintag men glömmer bort att tillsätta elektrolyter. Vanliga sportdrycker innehåller elektrolyter, men du kan även ha med dig Resorb eller ha i lite salt i din dryck.

Annat du kan göra för att förbättra dina förutsättningar är att veckan före loppet minska intaget av kött och smör, och i stället välja fisk, grönsaker och olivolja. En studie som publicerades i början av året visar att en sådan kostomläggning både minskar risken för muskelskador och stressen på hjärtat under loppet.

Tillsammans med ett optimalt energi-, kolhydrat- och elektrolytintag ger du dig själv bättre chanser att klara loppet. Optimala nivåer av dessa är även kopplat till en minskad inflammatorisk respons och förbättrad återhämtning efter ett maratonlopp.

Motverka magproblem

Ett välkänt problem för många löpare är mag- och tarmproblem. Problemen ökar oftast med längden på loppet. Så många som 30–50 procent av alla maratonlöpare och över 90 procent av alla ultralöpare som springer ett 100-mileslopp (161 kilometer) har någon form av mag- och tarmproblem. 

Man ser även att det varierar väldigt mycket från löpare till löpare om matintaget före loppet påverkar magen och tarmarna. Magproblem ökar vid intag av fet mat före lopp och vid vätskebrist, och rapningar ökar vid högt fiberintag. 

Det finns ingen gyllene väg för att bli av med mag- och tarmproblem, man måste prova sig fram. För vissa tar det många försök och lopp innan de hittar en välfungerande plan. Behandla därför dina långa träningspass som tillfällen att öva på mat- och vätskeintag. Detta förbättrar dina chanser att kunna hantera mat och vätska under loppet. En nygjord studie visar också att om man äter probiotika fyra veckor före loppet kan mag- och tarmproblemen minska. Detta kan vara värt att testa!

Ha koll på din kropp

Det finns mycket forskning på löpning och maratonlöpare. Långloppen är väldigt populära men de sliter också mycket på kroppen både fysiskt och psykiskt. Därför är det viktigt att du tar hand om dig själv under perioden som leder fram till ditt lopp. Det kanske även är värt att göra en medicinsk kontroll om du tvivlar på att din kropp kommer att hålla. Att vara förberedd kommer att hjälpa din prestation och minskar samtidigt risken för att hamna i hälsofarliga situationer. 

Checklista inför längre lopp

• Prova före loppet: kläder, skor, dryck och kolhydratsalternativ.

• Testa den frukost du tänker inta inför loppet på träning, till exempel före ett långpass. 

• Minska fiberintaget dagarna före loppet, detta kan ge en lättare känsla i kroppen.

• Hoppa inte över måltider veckan före loppet.

• Prioritera att få i dig ordentligt med kolhydrater.

• Kontrollera med hotell/boende om de erbjuder den frukost du vill ha, annars kanske du bör ta med mat?

• Kommer du tidigt till start? Ta med varma kläder samt energipåfyllnad om det behövs.


Du måste vara inloggad för att kommentera. Logga in

Allt om löparskornas historia!

Allt om löparskornas historia!


De moderna löparskorna har genomgått många utvecklingssteg från introduktionen av EVA-skummet 1974 till dagens kolfibertrimmade mellansulor. Här är löparskornas historia!

Den moderna löparskoindustrin har i dag ungefär femtio år på nacken. I samband med att löpning i början av 1970-talet blev en aktivitet som inte enbart var förbehållen talangfulla tävlingslöpare, utan snabbt spred sig till allt fler människor, uppstod en efterfrågan på träningsskor med delvis andra egenskaper än vad elitlöparna tidigare efterfrågat. Det snabbt växande antalet nyfrälsta löpare gjorde också skotillverkning till en i högsta grad intressant och lukrativ affärsmöjlighet.

Hela 1970-talet präglades av en optimistisk entreprenörsanda och stor kreativitet i produktutvecklingen. Stort fokus hamnade på hur skornas mellansulor kunde dämpa stötarna från underlaget och på så sätt skona benen på den snabbt växande skaran entusiastiska löpare. Dessa var ofta tämligen dåligt grundtränade och hade inte sällan medioker löpteknik. Skotillverkningen fick därför en klar inriktning på stötdämpning som ett sätt att motverka skadeproblem.

EVA – en milstolpe

En viktig milstolpe i sammanhanget är 1974. Då inledde nämligen Brooks-chefen Jerry Turner ett samarbete med kemiföretaget Monarch Rubber Company. Det resulterade i den första löparskon med en mellansula tillverkad av plastskummaterialet EVA. Modellen hette Villanova och blev direkt en succé när den introducerades 1975. Turner hade förhandlat sig till ensamrätt under ett års tid, men när den exklusiviteten upphörde blev EVA-materialet snabbt standardlösningen hos i princip alla skotillverkare.

Brooks Villanova lanserades 1975 och var den första massproducerade löparskon med en mellansula i EVA-materialet.

EVA är en förkortning av Ethylene Vinyl Acetat. Anledningen till att detta plastskum mer eller mindre revolutionerade tillverkningen av mellansulor till löparskor är – förutom materialets elastiska egenskaper och låga vikt – den enkla och kostnadseffektiva framställningsprocessen. Alltsedan mitten av 1970-talet och fram till i dag har därför majoriteten av alla löparskor tillverkats med just någon typ av EVA-mellansula.

Egna namn – samma sak

Tillverkningsmetoderna har efterhand förfinats och ibland har materialet kombinerats med andra typer av plastskum, främst för att förbättra skornas livslängd. Vissa tillverkare har också kapslat in andra element i mellansulorna, främst för att förbättra hållbarheten i skornas stötdämpning. De mest kända är Nike Air, Asics Gel och Mizuno Wave.

Skofabrikanterna har med förkärlek under årens lopp använt sig av egna fantasifulla namnbeteckning på sina mellansulematerial, för att ge intryck av att just deras variant är det mest tekniskt avancerade med bäst stötdämpningsegenskaper. Exempel är Phylon, Cushlon, SpEVA, SoLyte, REVLite, EVA+ och U4ic. Den kemiska sammansättningen har dock ofta varit tämligen lika.

Sauconys lättviktsmodell Kinvaras mellansulematerial kallas för EVA+.

Att EVA relativt snabbt komprimeras eftersom de små luftbubblorna i materialet pressas samman vid belastning är materialets största svaghet. Att skorna tappar sin stötdämpande förmåga är oftast anledningen till att vi kasserar dem, trots att de visuellt ser ut att kunna fungera ytterligare ett tag.   

Utvecklingen får en Boost

Mellansulornas förmåga att dämpa stötarna från underlaget har sedan 1970-talet haft en särställning i branschen. Förvånansvärt lite hände emellertid inom den tekniska utvecklingen av alternativa material från slutet av 1970-talet och drygt 30 år framåt i tiden. Först när Adidas 2013 introducerade sitt innovativa Boost-koncept började kreativiteten spira igen.

Boostmaterialet lanserades på bred front i Adidas produktportfölj
med löparskor – och satte fart på konkurrenterna.

I samarbete med tyska kemijätten BASF lyckades Adidas då skapa ett spännande alternativ till EVA. De sammanfogade ett stort antal små kulor av ett plastmaterial kallat TPU (Thermo Plastic Polyurethane) till en solid mellansula. Denna lösning ger ingen viktmässig fördel. Den stora vinsten ligger i stället i materialets energiåtergivande egenskaper och att det behåller sina stötdämpningsegenskaper längre. 

Pebax – dyrt men bra

Adidas Boost-koncept fick övriga skotillverkare att börja titta på nya tekniska lösning för sina mellansulekonstruktioner. Den stora snackisen i sportskobranschen har under de senaste tre till fyra åren handlat om kolfiberplattor, men faktum är att det är utvecklingen av nya skumplastmaterial som är mest intressant för den stora massan av löpare.

Till sina Vaporfly-modeller – som fått extremt mycket uppmärksamhet i samband med de spektakulära försöken att löpa maratonsträckan under två timmar – har Nike utvecklat ett mellansulematerial kallat Zoom X. Det bygger på ett plastmaterial kallat Pebax, vilket tidigare endast använts i hårdplastformat – exempelvis som en stabiliserande platta i skons mellanfotsparti eller som förstärkning i hälkappan.

Mellansulematerialet ZoomX i Nikes Vaporflymodeller bygger på en skumplastvariant av plastmaterialet Pebax. Det är lätt och har bra energisparande egenskaper – men är också ganska dyrt.

I skumplastutförande blir Pebax extremt lätt och därför kan man tillverka tjocka mellansulor utan att skorna blir tunga och klumpiga. Flera tester pekar på att Vaporfly-skornas energisparande egenskaper i högre grad kan tillskrivas Pebax-skummet i mellansulan än kolfiberplattan. Än så länge är materialet klart mer kostsamt att använda än EVA och Nike har hittills endast använt det i just Vaporfly-modellerna och – som en delkomponent – i den något mer traditionella lättviktsskon Pegasus Turbo. 

Andra sportskotillverkare har också tillgång till Pebax, som är ett av den franska kemikoncernen Akemas varumärken, eller andra liknande material. Reebok använder exempelvis Pebax i kombination med ett skal av EVA i sin Floatride Energy-mellansula. 

Reebok använde Pebax i kombination med EVA i sin Floatride Energy-mellansula. 

Fler nya material på gång

Med största sannolikhet kommer vi snart få se andra typer av plastmaterial i skornas mellansulor. Saucony har nyligen introducerat vad man kallar Pwrrun+, som är ett TPU-baserat plastskum med liknande egenskaper som Adidas Boost. Det ger både bättre energiåtergivning och lägre vikt än Everun, som Saucony har använt i stor utsträckning sedan 2015.

EVA kommer dock sannolikt att finnas kvar i sportskobranschen ett bra tag till. Dagens EVA-mellansulor har förfinats sedan 1970-talet. Under de senaste åren kan vi notera en del nya, innovativa idéer. Ett intressant exempel är Skechers Hyperburst, där man istället för luft har injicerat koldioxid för att åstadkomma ett elastiskt plastskum. Resultatet blir främst en markant lägre vikt, men också god stötdämpning kombinerad med en kvick återgång efter belastning. 

Schweiziska On blandar EVA med en Pebax-liknande plastkomponent i sitt Helion-skum.

Schweiziska On har i stället valt att blanda EVA med en Pebax-liknande plastkomponent i sitt nya så kallade Helion-skum. I kombination med de ihåliga Cloud-elementen, som är företagets speciella signum, kan man finjustera mellansulans egenskaper i olika delar av sulplattformen. Slutresultatet blir en tämligen fast, distinkt kontakt mot underlaget men också en tydlig respons i frånskjutet.

Nya typer av ovandelar

Även om skoteknologi i hög grad handlar om mellansulor och deras egenskaper, har det även skett framsteg på andra områden under senare tid. Passformen i skornas ovandelar har förbättrats avsevärt. I stället för att som förr stödja foten genom att sy på förstärkningar i klumpiga syntetmaterial utanpå ovandelar i nylon eller polyester, framställer man nu ovandelar i ett sammanhängande stycke.

Genom en vävteknik kallad ”engineered mesh” kan man ge huvuddelen av skons ovandel en gles struktur med goda ventilerande och följsamma egenskaper. De områden som behöver stödja foten får däremot en mycket tätare vävstruktur. Därmed elimineras behovet av utanpåliggande förstärkningar helt. 

En ännu mer sofistikerad metod är att använda sig av avancerade, datastyrda stickmaskiner som kan utforma skornas ovandelar. Principen är även här att tätare stickning ger stöd medan glesare maskor gör att skon bättre kan forma sig efter fotens konturer.

Tekniken för att tillverka stickade ovandelar blir allt mer sofistikerad.

Inledningsvis var detta en ganska kostsam procedur förbehållen ett fåtal topprodukter. Men i dag har allt fler tillverkare tillgång till teknologin och vi ser allt fler löparskor med stickade ovandelar. Genom att variera tjockleken och färgerna på trådarna kan man åstadkomma spännande visuella effekter. I den hårda konkurrensen i butikerna ska naturligtvis inte detta undervärderas.  

Yttersulan ger greppet

En annan trend som har vuxit sig stark under 2000-talet är sportskofabrikanternas ökade samarbeten med specialiserade gummiproducenter. I strävan efter att skapa yttersulor som förenar egenskaper som greppförmåga mot varierande underlag (torra och våta), komfort och hållbarhet har man i allt högre grad tagit hjälp av specialister.

Ofta ser man att löparskornas yttersulor är tillverkade av däckföretag som Goodyear och Continental. Och sulor från Vibram, den anrika italienska specialisten på innovativa yttersulor till skor för sport och friluftsliv, hittar vi numera hos en rad löpinriktade varumärken som Hoka, New Balance, svenska Salming, Saucony och Under Armour. 

Mer att välja på än någonsin tidigare

Sammanfattningsvis kan det konstateras att det i dag finns ett både större och mer varierat utbud av skor för löpning än någonsin tidigare. Lås dig därför inte nödvändigtvis till ett visst specifikt varumärke när du väljer skor. Tänk i stället på vilken typ av löparsko som bäst motsvarar dina behov och önskemål som löpare.

Tänk på vilken typ av löparsko som bäst motsvarar dina behov och önskemål som löpare.

Det finns många teorier om hur man bäst konstruerar en funktionell sko för löpning. Faktorer som träningsbakgrund, dina träningsrutiner, kroppsvikt och tidigare erfarenheter av olika skomodeller avgör vilken skofilosofi som passar dig bäst. Allra viktigast är att skomodellen passar din fot. Ingen modern löpsko ska behöva springas in – det ska kännas rätt från början. 

Läs också: Vårens största skotest 2020


Du måste vara inloggad för att kommentera. Logga in