På stranden. Ser på havet. Blått, blått, blått.

Man är en tänkande varelse. Blått, blått, blått.

Svår morgon. Tänkte gå upp sex och cykla. Gick inget vidare. Ändrade planen till sju. Gick inget vidare. Kroppen gnisslade ur sängen 0740.

Vilsen Garmin. Var är satelliterna?

Kontakt till slut. Och ut. Med Spanarna i Poden. Var hemma efter tre avsnitt, plus två Public Service. Kul. 52 km. Hälften medvind, hälften motvind.

Ska här avslöja en av livets stora sanningar: Att cykla i motvind känns meningslöst. Att cykla i medvind känns meningsfullt. Något för Sartre att suga på. Om han kunde. Men han är ju död …

På stranden. Sonen fiskar med håv, utan puffar. Kan inte simma. Långt ut på bryggan. Ner på en stege. Närmare fiskarna. Faller han i bottnar han inte.

Gå upp på bryggan, ropar jag,  och längre in. Han ser på mig. Men ser mig inte.  Huvudet fullt av fiskar.

Psykoterapeuten Eberharth suckade nyss i en tidning över trygghetslandet Sverige. Själv  cyklar han utan cykelhjälm. Eberharths barn cyklar utan cykelhjälm. Han vill förstås inte att de ska slå ihjäl sig. Men det finns en princip här. Hur säkert kan det bli?

Total säkerhet. Då borde kanske barnen ha läderställ med ryggskydd. Och alla bilförare hjälm och störtbåge. Eller ska man inte cykla alls? Inte åka bil?

Sonen fiskar. Jag tänker att faller han i så hinner jag i.

Cyklar själv med hjälm. Fast inte alla dagar. Ibland vill man känna vinden smeka skulten på hög växel in i framtiden. Känna lockarna fladdra, om man hade några.

Att springa fort kan också vara farligt. Alla som gör milen under 40, borde kanske ha hjälm?

Mycket att fundera på när man har semester.

Blått, blått, blått.

---

 

Öland igen. Inte så mycket människor där jag är. Mer djur. Mest fåglar.

Det kvittras ordentligt om kvällarna. Tornseglare far in under takpannorna. Mycket eleganta flygare. Blir liggandes om de hamnar på backen. Hör enbart rymden till.

I gryningen, en Östergök. En Tröstergök. En Västergök. En Bästergök. Ingen gök från norr. En gök från norr rimmar illa. Heller ingen Södergök. Den kan man vara utan.

Men usel nattsömn. Alla dessa fåglar, sömnen pippi.

Morgonkonversation innan löpning:

– Alla gökar i skogen, det är fint.

– Nä, jobbigt med gökande hela natten.

Ko ko.

Ut på rundan Löt, Staffanstorp 0720. Runt 17 km. Grus på asfalten första fem. Det byggs nya vindkraftverk, lastbilarna tappar sand. Knaster under fötterna. Gillar inte knaster under fötterna. Vill ha ren asfalt. Som fästvalla.

Tre hästar låg i en hage och sov, på sidan. Står inte hästar och sover?

Varmt, solen redan en svetslåga. Sega ben. Från simningen igår i Kårehamn? Ovan semestersimmare? Frisim ut i havet. 16,5 C. Våtdräkt är för veklingar. Jag är en vekling. 40 minuters kontemplation över sandbotten. Snyggt refflad. Inte en flundra i sikte.

Mot Äleklinta denna kvällen.  Fånga spigg med hov. Åtta stycken, pappa. I havet igen, innan andnöd. Liten spigg blir snart stor fiskpinne.

Liten simsväng. Varmare i vattnet nu. 18 C. Oskarshamns kärnkraftverk på andra sidan sundet, i solnedgång. Rå romantik.

Faller mörker. Måtte gökarna ha gökat klart i natt.

---

 

Mycket  väder nu. Vädret leker.

– Sol regn sol regn sol regn sol regn sol regn, som en närstående femåring så träffande uttryckte det. Han lät som en vindrutetorkare.

Ut i morse, i cirklar runt Djurgården. Boston på fötterna. Dom känns bra.

Stabilt på rull i drygt två mil. LIte fartlek här och där. Ingen Garmin på armen. Blott en enkel digital. Känna inåt, inte jagas av tid. En mogen man.

Tankade vid Sjötullstugan. Där finns en liten vattenfontän. Den står perfekt för tvåmilare.

Efteråt till Kampementsbadet med barnen. Ett dopp, sen blev det fart.

Ett slags brickpass, med barnvagn.

 

I morgon packa bil. Mot Öland. Träningsläger i fyra veckor. D v s, semester ….

---

 

Hälsade på Fredrik Colting i Borås i måndags. Fredrik som lever 100% rått.

Frederik bjöd på leversmothie. Ett halvt kilo lever plus 7 dl opastöriserad mjölk plus en klick honung direkt från bikupan. Wroom i en mixer!

– Oj det klumpade sig visst lite, sa Fredrik.

Har hatat lever sedan dagis. Men vad gör man inte för läsekretsen.

Klunk, klunk.

Rapport följer i RW no 8. Brrrp.

Idag slutlämning på no 7. Efteråt en snabb sväng till Runners Store. Löpardojor för semestern. Någonting att cruisa i över det Stora Alvaret på Öland.

Adidas Boston. Osponsrat. Man är en fri man i allmänhetens tjänst!

Provsprang 12 km runt Djurgården. Wow. Satt som ett smäck på foten. Lätta, trevliga. Ställde en fråga, på travspråk. Svar, ja!

Bye bye Mizuno Elixir. Lästen har blivit för stor. Varför gör man om en klassiker så den ska passa Kalle Anka?

I morgon blir det mera rått ätande. Fredrik C får ursäkta, men det här känns mentalt som en enklare resa, kostligt sett :

 

 

Glad Midsommar!!

---

 

Kanonkul i Karlstad.

Målet braka efter spurten!

Brorsan persa med 42.51

Dräglade själv in på 39.23.

Längre rapport följer i RW juli!

Värmland är VACKERT!

---

 

Känns rätt ok … och Haile persa i ett par …, kör på dom …

 

---

 

Kolla sa brorsan, vi står bredvid Mustafa Mohamed.

Och Anna Rahm, sa jag.

Och … Sven Monander, M 80.

Nu är frågan, på vem ska man ta rygg?

 

---

 

Törstig på Djurgården. Sammanbiten. Formlös.

 

 

2 sega mil i går. Sen studentskiva. Nänä, inte min.

Och på lördag mot sola i Karlstad. Och Karlstad Stadslopp. Brorsan som lurat iväg mig. Han har snabbtränat halva vintern och hela våren med Studenterna. Nu ska han persa, och dra ifrån brorsan, har han nog tänkt sig.

Vi får väl se. Själv är formen naturligtvis usel. Sega ben, segt allt. För mycket jobb, för lite ro. Upplopp mot semestern. Spränga målsnöret, och på rygg i sanden någonstans på Öland.

Men först alltså Karstad. Ska bli spännande. Värmlänningar, är dom inte lite vilda, galna så där? Som Fröding.

Rapport följer.

---

 

Ensam hemma. Med barnen. Revelj 0600.

Barnen i givakt. Inte.

Milly på pottan. Bravo. Milly kiss i pottan. Bravo. Milly kiss på mattan. Inte bravo.

– Vad @%&###@, varför hälla  ut kisset ur pottan?

Inget svar. Blöja på. Gå till dagis. Halvvägs:

– Idag ska vi ha badbyxor, sa Max.

Tillbaka till lägenheten. Gå till dagis. Klockade in 0730. Årsrekord.

Snabbt till gymmet. Lång stege, 3×5 km.  4.30 fart, 4.16 fart, 4.00 fart.

Än är det sprattel i gubben. Sjöblöta gubben.

En snabb sväng förbi Mocco, för en snabbkaffe. Där mötte man inte Lassie. Men väl en Malin.

Vad  vi pratade om? Börjar på L.

Malin hade haft ont i foten. Men en sjukgymnast på Bosön hade vridit till foten, och sen var det bara att springa.

–  Första löppasset på flera månader i morse, sa Malin. Sprang på hälarna. Kände mig som en riktig motionär. Men underbart att kunna springa igen.

Och Claes, om du läser, Malin har haft samma grej i hälen som du.

– Bara lägga sig på operationsbordet, sa Malin som opererat två gånger. Det blir bättre då.

Och tack för kaffet. Och cykel till kontoret. Och 26 C, och sjöblöt igen.

Man kan tro det blivit sommar.

---

 

På kontoret igen. Stämplade ut en sväng vid lunch.

Karlbergskanalen, Fredhäll (on top of the World) med utsikt över Lilla Essingen, Stora Essingen, Mälaren, sen upp över Västerbron, mera Mälaren, högsta höjdaren, sen trappan ner till Söder Mälärstrand, Slussen, Stadshuset, Norr Mälarstrand.

Varmt. Väldigt varmt. Aningens ont i huvudet. Blev ett par glas vin hemma vid poolen igår. Sommarnattens leende, gick inte bara att gå och lägga sig. En eftersläckning efter fem timmar vid Eriksdalsbadet under dagen. 30 talet unga män i fullt krig med vattengevär i mellanbassängen var en upplevelse nära kokpunkten. Fick hjälpa till att ladda om. Ingen ville leka lugna lekar.

Poolen (klassisk Ömalm):

 

På kontoret igen. Årets eftersvettning.

Det tar sig, som mordbrännaren sa.

---

 

Har tänkt tanken länge. Idag blev det av, efter tre timmars häng vid minipoolen på Kampementsbadet. Små barn badar tills de blir blå. Det tar ganska lång tid. Sedan går det på två sekunder. Plötsligt börjar tänderna skallra, och då är det inte kul längre.

Innan dess såg jag i alla fall en massa cyklister som drog ner från Filmhuset och ner mot Frihamnen. Det rullade på fint. Satt där vid bassängen och trampade med, utan pedaler. Tänkte, kanske att man blivit mogen för det igen. Och det skulle bli lite tid över på eftermiddagen.

Väl hemma tog jag fram cykelpumpen. Har inte suttit på racern sedan Järnmannen i Kalmar 2009. Nyservad och fin våren 2010. Men sen blev det inte mer. Cykeln har stått och samlat damm och sett lite ledsen ut. Ungefär som en hund som husse inte vill rasta.

Pumpade upp, och tog bort pumpen från ramen. Har förstått att man inte får ha pump på ramen. Då hamnar man en dag i helvetet, på nivå fem, där man får laga punkteringar i all evighet.

För att göra en lång historia kort, det blev sex varv runt Djurgården. Efter första tre km, där jag tyckte att benen kändes konstiga, det fanns liksom inga cykelmuskler under huden, drog en kille i shorts och sandaler förbi på en vanlig herrhoj. Jag behövde naturligtvis inte vara tankeläsare för att förstå vad som rörde sig i mannens huvud. Jag skulle förmodligen ha tänkt likadant.

Det gick ju inte an. Växlade ner, och gjorde burnout. Förbi efter hundra meter. Hjärtat klämtade dubbellslag.  Bye bye bekvämlighetszon. Sedan bara att fortsätta, med yrvakna lår. Blev sex varv runt Djurgården, och 62 km, snitta 27,3, var eeeenorm motvind här och där, men  i ärlighets namn, eeeenorm medvind här och där, fick bromsa för bussen förbi Etnografiska museet. Kändes stort.

Ett träningspass gör naturligtvis ingen cyklist. Har i alla fall fått fina ränder på armar och lår. En bra början.

Som en ledsen cykel:

---

 

Ljuva sommartid. Rakt in i rapset i går.  Lätta linnet och solglasögon, med solglasögon blir Djurgården så mycket grönare, himlen så mycket blåare och gräset så mycket grönare. Ut runt åtta innan värmen började dallra, in i skogen bakom Kaknäs och förbi Djurkyrkogården (spring aldrig där på natten) och ut mot KSSS och Kruttornet och vidare mot Sjötullstugan och så över gångbron och till vänster ut mot Blockhusudden och det var bara att lyfta på armarna så torkade milda sommarbrisar från Saltsjön ut armhålorna och sen neråt mot Waldemarsudde och hej alla syréner och svängen upp mot Rosendals trädgårdar och tillbaks igen mot Djurgårdsbrunnskanalen och över gångbron igen och tillbaka och sen till höger vid Djurgårdsbrunnsbron och bort mot Frihamnen och mera höger och hej TV 4 och Värtavägen upp och sen ner mot Lill-Jansskogen och hallå Teknis och hoppsan Valhallavägen och plötsligt Karlavägen och till vänster och spurt i en dryg kilometer mot fontänen vid Karlaplan som riktmärke.

Se det var en riktig löparmorgon i drygt 96 minuter. Wow!! Livet kan inte bli så mycket bättre, om ni frågar mig.

Och sen 4:an med tutti famiglia till Långholmsbadet. Där var det trångt som i starten till maran.

Stockholm, Stolta Stad.

Och såg ni Ulf Wickbom i Godkväll,som sprang och pratade löpning någonstans i Småland. Klok man, Ulf. Och vilka löpvägar, även utanför tullarna Snålvattnet började rinna till.

Mänsklig gemenskap på Långholmsbadet:

 

---