De utvalda löparna i The North Face Trail Team by Runner’s World börjar närma sig sitt slutmål – Kullamannen. Här ger teamcoachen Fanny Borgström sina bästa tips på formhöjande pass inför loppet.
Den sista tiodagarsperioden före start lägger jag inte in så många pass. Nu ska jobbet vara gjort och ett enstaka pass kommer ändå inte kunna skapa magi. Att hålla igång och träna är förstås absolut en fördel men jag brukar genomföra mitt sista hårda pass cirka tio dagar före tävling. Passet brukar vara tävlingsspecifikt, där både utrustning och energiplan får en sista prövning.
Ett upplägg kan vara 4 x 5 kilometer i tävlingsfart (jag brukar utgå från puls i terrängen eftersom det kan vara svårt att beräkna kilometertider). Om det känns tungt eller om du har någon skadekänning så avbryt passet och ge dig själv en klapp på axeln för att du är modig nog att lyssna på kroppen. Spara pannbenet till tävlingsdagen!
Generellt brukar man också dra ner träningen stegvis inför ett tufft lopp. Det kan innebära att du kanske kör 60–70 procent av din normala träningsvolym näst sista veckan, och bara 40–50 procent under veckan före tävling. Antalet pass kan däremot vara detsamma, men korta ner dem och så även intensiteten – varje pass ska avslutas med känslan av att ”jag hade klarat mer!”
Ett av mina favoritpass cirka 3–5 dagar innan tävling, beroende på distans, är 5 min + 2 x 2 min + 3 x 1 min + 3 x 30 sek. Känslan ska vara lätt, du ska ha mer att ge men ändå få lite fart i benen. Anpassa efter din känsla och dina behov men komihåg – ingen mjölksyra!
Kullamannen avgörs den 4–5 november på Kullaberg i västra Skåne. Läs mer om loppet och de olika distanserna här!
Numera lanseras nya träningsmodeller för löpning året runt – och hösten är absolut inget undantag. Vi har sållat ut 16 guldkorn till dig som är sugen på ett par nya löparskor. Sportskoindustrin har under de senaste åren arbetat intensivt för att förkorta ledtiderna från produktidé till att skon blir producerad och levererad ut på marknaden. Den långvariga pandemin med isolering och nedstängda fabriker har dock ställt till det avsevärt för tillverkarna. Resultatet har blivit att såväl helt nya som uppdaterade versioner av etablerade modeller blivit försenade. Det har inneburit att leveranserna till butikerna har spritts ut ovanligt mycket. Många…
Dela artikeln:
Detta innehåll är exklusivt för dig som är prenumerant
Som prenumerant på Runner’s World får du tillgång till en rad förmåner, bättre priser i vår shop och möjlighet att läsa tidningen digitalt när du loggar in.
Petter Engdahl har fått vänta på sin chans att ta revansch sedan tredjeplatsen 2019 – en pandemi och ett vulkanutbrott kom emellan. Och vilken revansch det blev – segermarginalen till tvåan Miguel Heras blev 32 minuter.
Petter Engdahl som springer för Adidas Terrex internationella trailteam, går från klarhet till klarhet. För två månader sedan satte han nytt banrekord på UTMB CCC och i lördags, 22 oktober, vann han det 75 kilometer långa Transvulcania.
Den före detta landslagskidåkaren, som så sent som 2018 var näst bäste svensk på Holmenkollens femmil, kom i mål på 7.10.29 – mer än en halvtimme före den näst bästa manliga löparen, Miguel Heras från Spanien. Trea blev Cristofer Clemente, också han från Spanien.
Damklassen vanns av Petters lagkamrat Abby Hall, USA, på 8.29.10.
I Ulf Kristerssons regering ligger ansvaret för idrotten under Socialdepartementet som leds av den löpande socialministern Jakob Forssmed (KD) – som passande nog också är löpare.
”Jag spelade lite fotboll med kompisar när jag var ung, men har egentligen ingen idrottslig bakgrund, jag var aldrig engagerad i någon klubb. När jag blev pappa 2007 och skulle vara föräldraledig tänkte jag att jag måste ge mig och barnet en chans att komma ut ordentligt. Då köpte jag en löpvagn.
Det blev till något av ett gift, det var uppenbart för mig att jag behövde löpningen för att reglera stress, för att må bra. Det är mycket stillasittande i mitt jobb och med politik är det så långa processer, man ser inte alltid resultatet av det man gör. Men det gör man verkligen med löpningen. Där finns en omedelbarhet som är obarmhärtig – är man i dålig form ljuger inte löpningen för en, då kan man inte gömma sig bakom några talpunkter (skratt). Men återkopplingen man får när man är i bra form är härlig!
I början fick jag naturligtvis skador som alla andra. Jag tror jag har ’rehabat’ alla löparskador man kan få – men om man inte vill ha ont någonstans så ska man nog inte hålla på med löpning.
De senaste åren har jag tränat strukturerat och målmedvetet. En dröm sedan tio år tillbaka har varit att gå under fyrtio minuter på milen på en kontrollmätt bana. Jag var hyfsat nära 2019, då bestämde jag mig för att lägga om min träning. Tidigare har jag kört mer tusenmetersintervaller, men jag har alltid fått problem med uthållighet i fart. Det nya var att jag satsade mer på tempopass, tretusenmetersintervaller strax över tävlingsfart och korta intervaller i överfart, 600 meter i 3.40-fart.
Förra året lyckades jag faktiskt göra sub 40, tiden blev 39.53 så det var ju med god marginal (skratt). Det var på Långlöparnas kväll på Stockholms Stadion. Det var inte mycket publik på läktarna, det var ju coronatider, men det var en härlig plats att springa på.
Det är mitt bästa löparminne, målgången kändes helt orimligt bra. Kanske är det lite löjligt att man kan bli så upprymd av att klara en sådan gräns, men jag hade satt upp ett mål, jag hade kämpat länge och så klarade jag det. Natten efter låg jag vaken och kunde inte sova, jag låg där och kände mig lycklig.
Foto: Privat
Basen för min träning har varit cykelpendling. Jag bor i Sollentuna, det är cirka femton kilometer till jobbet, det gör tre mil om dagen fram och tillbaka. Det gör kroppen stark. Men jag märker att de veckor jag cyklar alla dagar blir löpningen lidande, det blir lite sega ben för de tuffa passen.
Nu när jag klarat sub 40 känner jag att det kanske är dags för nya mål, det är också slitigt med fartpassen. Jag har börjat köra mer mängd och höjdmeter, jag brukar köra backpass i Väsjöbacken (slalombacke). Jag har kört Bjäre Trail en gång och skulle gärna göra det igen. Det var 17 kilometer med 600 höjdmeter, ett oerhört häftigt lopp.
Jag tränar mest ensam, men jag är med i Turebergs friidrottsklubb. Jag är också hjälptränare i klubben, jag tränar barn och ungdom i friidrott. Min dotter har blivit en biten löpare, det är roligt. Det händer att jag också är med i någon tävling med klubben. Jag har faktiskt klubbrekordet på 2 000 meter inomhus i min veteranklass, 6.55, sannolikt mest för att det är en distans som sällan springs.
Den absolut viktigaste prylen för löpningen är löparklockan, den kan jag inte leva utan. Min uppfattning är att ett träningspass som inte är ’reggat’ nog inte har existerat (skratt).
Man kan få tankar och idéer under lugna långpass, men det som är så härligt med ett tungt intervallpass är att du måste vara där i nuet, då kan du inte tänka på någonting annat. Det är absolut avkoppling för mig!”
Jakob Forssmed är socialminister med ansvar för Socialdepartementet och idrotten. Han var tidigare riksdagsledamot samt ekonomisk-politisk talesperson och förste vice partiordförande i Kristdemokraterna. Forssmed har också varit Riksordförande för Kristdemokraternas ungdomsförbund (KDU).
Nu har arrangörerna av sommar-OS i Paris avslöjat sträckningen för maratonbanan – en tuff bana som tar löparna förbi många av stadens sevärdheter.
Arrangörerna presenterar en maratonbana med start vid Hotel de Ville på nordöstra sidan av Seine-floden och målgång vid Esplanade des Invalides på sydvästra sidan av Seine. Det innebär att banan nästan bildar ett varv, med start och mål belägna bara tre kilometer i från varandra. Efter starten springer löparna mot Versailles i sydväst innan de vänder tillbaka mot målet.
Sträckningen passerar många kända landmärken i Paris som Place Vendôme, Louvren, Place de la Concorde, Château de Versailles samt Eiffeltornet. Den har också en historisk anknytning enligt organisatörerna. Inspirationen till banan kommer från det så kallade kvinnotåget 1789, då 6 000 parisare – framför allt kvinnor – marscherade mot Versailles i protest mot den franska kungen under den franska revolutionen.
Banan kommer däremot inte att bli en snabbsprungen historia. Det olympiska maratonloppet i Paris bjuder på totalt 438 höjdmeter uppför, och varierar från 27 meter över havet vid 14,2 kilometer till som mest 183 meter över havet (vid 20,3 kilometer). Den maximala lutningen är 13,5 procent.
Maratonloppen under OS kommer att avgöras den 10 augusti (män) och 11 augusti (kvinnor) 2024. Arrangören öppnar samtidigt upp för att även cirka 20 000 vanliga dödliga löpare kommer få chansen att springa OS-banan i form av ett motionsarrangemang.
