MEST LÄSTA
Blogg

Challenge Fuerte coming up



Tillbaka på Kanarieöarnas sportmecka, Playitas. Denna gång för tävla på halva ironmandistansen. Tävlingen sanktioneras av Ironmanorganisationens konkurrent Challenge och heter därför Challenge Fuerteventura. Sträckorna är de klassiska 1.9 kilometer simning, 90 kilometer cykel följt av en halv marathon dvs 21.1 kilometer löpning.

Skrev i tidigare inlägg att detta kanske inte är optimalt givet min nuvarande form men planerade denna tävlingsresa långt innan min skada så det är bara försöka göra det bästa av situationen. De omständigheter som man tävlar i här nere är något annorlunda från de svenska. Värmen, de stundtals hårda vindarna samt kuperingen tvingar mig skissa mer på min taktik än normalt. På en tävling som Vansbro är det mest hitta sin critical speed för dagen och bara hålla fast vid den så långt det går. Här blir materialval, nutrition och disponering av krafterna viktigare. Man skulle nästan kunna säga de påminner en del om tävla på Hawaii. Går man bort sig, dvs dricker för lite, öppnar upp för hårt på cykeln eller dylikt så är det nästintill omöjligt att komma tillbaka igen. På svala svenska landsvägar finns det mer utrymme för misstag enligt mig.


Jag har därför valt följande race plan baserat på hur jag tror tävlingen kommer utspela sig samt utefter vilken form jag besitter.

Simningen, det får gå som det går. Kommer öppna relativt hårt bakom den främsta och mest aggressiva startgruppen i hopp om simma ikapp och hitta fötter. Tiden skiter jag i då en minut här knappast kommer ha en avgörande effekt på resten av dagen. Kommer försöka inte ta ut mig för mycket utan spara på de krafter som går.

Cyklingen, här kan man till skillnaden från simningen spara flertalet minuter genom att köra smart. Då jag nyligen varit här på träningsläger samt tävlat i Cannes vet jag mycket väl var mina begränsningar och styrkor ligger. Har helt klart för mig vilka watt jag ska trycka beroende på var på banan jag befinner mig och efter hur det blåser. Hade löpformen varit bättre hade jag nog sparat lite på krutet men nu litar jag inte alls på min löphastighet vilket gör att jag väljer satsa lite hårdare……på marginalen men ändå. Har vindanpassat cykel med lägre profil på hjulen (Bontrager 55 mm fram, 90 mm bak) samt valt en utväxling som passar denna kuperade bana (11-28). Hade det varit Vansbro hade jag valt 90 mm fram, disc bak samt 11-23.

Löpningen, mycket oviss löpform. Farterna har börjat visa sig på intervallerna igen upp till två kilometer. På de längre tröskelpassen märker jag dock hur muskeluthålligheten har klar förbättringspotential. Tyvärr saknar jag vetskap om exakt hur länge benen kommer bära mig runt 4-fart så det får bli en chansning. Tänker öppna upp runt 3:55-4:10 i alla fall och se hur länge det räcker. I Cannes klarade jag cirka en mil men nu har träningarna visat klara förbättringar så vem vet ”kanske det är dagen då det händer” 🙂

Som ni ser en ganska optimistisk plan trots allt men då detta knappast är mitt huvudmål 2014 känner jag det är roligare att ge det en ärlig chans nu när jag är helt skadefri. Precis som i Cannes kan jag omvärdera situationen och byta strategi om det inte visar sig fungera.

Många andra duktiga svenskar på plats som tävlar, bl a Nisse Svensson, Patrik Nilsson & min ständige Nemesis Henrik Törn. På damsidan har vi Åsa Lundström, Emma Graaf och Erika Rosenbaum.

Starten går kl 8:00 på lördag morgon. Skickar ut information senare om hur man kan följa mig samt de andra svenskarna. 

Nelker



Lämna kommentar

Fyll i formuläret nedan för att kommentera inlägget. Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta*

*

*

Isabellah springer nya Women’s Health Halvmarathon på lördag
Blogg

Isabellah springer nya Women’s Health Halvmarathon på lördag


– Jag har alltid gillat Tjejmilen och detta är ju ett liknande lopp fast lite längre. Det blir spännande att se hur alla tjejerna klarar utmaningen att springa en halvmara, säger Isabellah, som hoppas på att göra en bra tid på den nya halvmaratonbanan på Gärdet och Djurgården i Stockholm.

De mest meriterade löparna i Women’s Health Halvmarathon är:
Isabellah Andersson, Hässelby SK
Cecilia Kleist, IK Akela
Petra Kindlund, Runacademy IF
Josephine Ambjörnsson, Hässelby SK

– 2 015 löpare är anmälda till premiären för Women ́s Health Halvmarathon. Det är kul att så många har anmält sig. Två tusen löpare har hela tiden varit vårt mål, kommenterar tävlingsledaren Madelene Johnander.

Några siffror att jämföra med:

  • 1984 var 1 887 deltagare anmälda till den första upplagan av Tjejmilen.
  • 1979 samlade den första upplagan av Stockholm Marathon 2 155 anmälda löpare. Bland dem återfanns 69 kvinnliga pionjärer.

Den senaste tiden springer allt fler kvinnor längre lopp, till exempel var hela 38 procent av deltagarna i DN Stockholm Halvmarathon 2013 kvinnor.

Start och mål för Women’s Health Halvmarathon ligger vid Sjöhistoriska museet och banan går längs en vacker och lättlöpt bana på Södra Djurgården.

Följ loppet live!
Starten går kockan 11.00 och hela Women’s Health Halvmarathon visas direkt på www.whhm.se och på storbildskärmar i målområdet.



Lämna kommentar

Fyll i formuläret nedan för att kommentera inlägget. Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta*

*

*

Blogg

Det här med starten…


Du som har läst bloggen senaste veckorna kan inte gärna ha undgått att jag ska springa halvmaraton på lördag. Idag pratade vi om det på lunchen och chefredaktören på Runner’s World, Stefan, hade aldrig hört något liknande när jag tog upp ett av mina lopp-problem: Starten. Inte bara för att jag är pirrig inför det kommande loppet eller för att jag inte vet i vilken form jag är eller för att jag är rädd att det ska bli trångt, utan det är den faktiska starten som jag är rädd för. Alltså skottet. Panget.

Jag är väldigt skotträdd och faktum är att jag verkligen står och är rädd för själva skottet. Kommer det smälla högt? Måste jag hålla för öronen? Grejen är ju att ett rejält skott kan få min puls att rusa i höjden som den värsta uppförsbacke, och att starta loppet med en turbopuls är inte optimalt. Lidingöloppet är bra, där är det ett tyst startskott. Jubileumsmaran är det värsta hittills. Då stod det en hel skvadron med gevär och sköt. Som tur är sprang jag inte då, utan tittade bara, och kunde ogenerat stå och hålla för öronen tills alla tusen starter hade gått.

Nu har jag ju kontakter, så jag borde kunna kolla hur högt det kommer att smälla på vår egen halvmara. Men kunde jag önska skulle det inte vara ett skott alls, utan en tuta, en hund som skällde, en klocka, en glas som krossas eller en häst som gnäggar. Måste det promt vara ett PANG!? Förhoppningsvis är det ett diskret pang på lördag så att jag slipper börja med maxpuls.



Lämna kommentar

Fyll i formuläret nedan för att kommentera inlägget. Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta*

*

*

3 tuffa pass som vässar dig inför tävling!
Blogg

3 tuffa pass som vässar dig inför tävling!


För den tävlingsinriktade löparen ska effektiv träning simulera tävlingssituationen. All träning ska då gå ut på att man successivt och kontrollerat närmar sig den prestation som man vill åstadkomma i den tävling man förbereder sig för. För att kunna tävla framgångsrikt finns inga genvägar.

Man måste lära sig att hantera det obehag och de smärtsignaler som löpning på maximal kapacitet innebär. Man har då mycket att vinna på att lära sig “känna in” farten, så att man håller sin planerade tävlingsfart genom hela loppet.

Men olika distanser innebär olika typer av ansträngning, smärta och trötthet. I en läsarundersökning i vår amerikanska systertidning Running Times hamnade ultramaraton och maraton på delad förstaplats, som mest ansträngande; dessa distanser fick 26 procent vardera av rösterna. Därefter följde 800 meter (20 %), 5 kilometer (11 %), 10 kilometer (9 %) och 1 500 meter (7 %). Vilken tävlingsdistans man uppfattar som tuffast är med andra ord individuellt.

I lopp på kortare distanser, som fem och tio kilometer, ligger man ganska nära sin maxfart, medan man i maraton och halvmaratonlopp håller en fart som är mycket lägre än sin maxfart för att klara den långvariga, nötande ansträngningen. Kortare och snabbare tävlingar ger en annan slags belastning, där ansamlingen av mjölksyra i muskulaturen är avgörande för den upplevda ansträngningen.

Kontentan av detta är att man alltid bör eftersträva att träna grenspecifikt. Det betyder att man – oavsett vilken distans man avser att tävla i – måste vänja kroppen vid den tävlingsfart man planerar att hålla på just den sträckan. Det håller alltså inte att ständigt lufsa runt i ett tämligen behagligt distanstempo och sedan tro att man kan löpa minuten snabbare per kilometer när nummerlappen väl har kommit på. Så mycket adrenalin kan man tyvärr omöjligt producera som kompensation för utebliven tempoträning.

Dessa exempel på hur tävlingsförberedande träningspass kan utformas är alla ordentligt tuffa. De har inte enbart som syfte att höja din fysiska prestationsförmåga, utan också din mentala smärttröskel – så att du lättare kan hantera tuffa ansträngningar utan att förlora löpteknik eller fokus på uppgiften. Tanken med passen är att du ska utmana dig själv och tvingas lämna den bekvämlighetszon som du kanske ofta befinner dig i under merparten av dina träningspass.

Om du har genomfört träningspassen nedan (eller liknande pass), kan du ställa dig på startlinjen med gott självförtroende, trygg i vissheten om att du är väl förberedd inför utmaningen. Observera samtidigt att denna typ av träning bör doseras med försiktighet och ses som en del av formtoppningen inför prioriterade tävlingar.

Intervaller med successivt minskad vila
I det här intervallpasset ska du genomföra löpsekvenserna i din planerade tävlingsfart, eller något snabbare. De första gångerna du genomför passet lägger du in väl tilltagna vilopauser så att du återhämtar dig snabbt mellan fartavsnitten.

Efterhand förkortar du vilopauserna, så att du just före huvudtävlingen kan genomföra passet med riktigt korta vilopauser, där pulsen bara hinner sjunka marginellt.

Exempel: 5 x 1000 meter. Vilopauser: Inled med 2.30 och minska pauserna successivt till 30 sekunder utan att för den sakens skull minska tempot i löpsekvenserna.

Backintervaller
Sök upp en jämnt sluttande backe, som det tar 45 sekunder till en minut att forcera i full fart. Efter en ordentlig uppvärmning forcerar du backen i näst intill maxfart (med korrekt löpteknik), och joggar sedan sakta tillbaka nerför backen, varpå du omedelbart springer uppför backen igen. Fortsätt att forcera backen med samma kraft och åtföljande joggvila, tills du känner att du inte längre kan hålla tempot och löptekniken uppe.

Detta pass är “pang på rödbetan” och kräver varken tidtagning eller pulsmätning. Det ger förutom en hög belastning på cirkulationsapparaten också specifik benstyrka. Tanken är helt enkelt att du ska flytta din egen mentala smärttröskel.

Passet kan också genomföras på löpband. Att gång på gång löpa i näst intill maxfart på ett uppförslutande löpband utan att komma en meter framåt, ger tveklöst ett tjockare “pannben”.

Långpass med snabb avslutning
För att få avsedd träningseffekt, i det här fallet tävlingsspecifik uthållighet för maraton och halvmaraton, bör långpasset omfatta löpning i minst 90 minuter, och gärna i två timmar. De första 75 procenten av sträckan bör du avverka i ett för dig normalt långpasstempo.

Därefter trampar du gasen i botten och springer de avslutande 25 procenten av sträckan så fort du kan. Det är okej att löpa fortare än ditt planerade tävlingstempo, om du orkar, men eftersträva att hålla ett jämnt, rytmiskt tempo under hela den avslutande fartsträckan.

Det här långpasset ger dig en ordentlig genomkörare inför ett förestående maraton eller halvmaraton. Tänk bara på att inte genomföra passet för nära inpå loppet, utan senast två veckor för tävlingsdagen.


Antal kommentarer: 4


Peder

Christer, du gör verkligen bra artiklar, här på hemsidan och i tidningen. Tackar.


Sten-Olof

Angående långpasset med fartökningen på slutet. Är inte alternativet att göra en progressiv avslutning exv från vanlig långpassfart till tävlingsfart för maraton/halvmaraton och sedan överfart. Att avsluta med att löpa så fort man kan kan nog bli en aning okontrollerat.


Ulrika

Vad rekommenderar du för lutning på löpbandet om man kör backpasset där?


Nina Nyström

Hej Ulrika!
Ca 4% lutning brukar vara en bra utgångspunkt.



Lämna kommentar

Fyll i formuläret nedan för att kommentera inlägget. Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta*

*

*

Spring tillsammans med Isabellah ikväll!
Blogg

Spring tillsammans med Isabellah ikväll!


– Jag vill se kuperingen och springa av mig resan och jag har tänkt att springa i 5 minuters tempo, säger Isabellah Andersson.

Löpare som vill komma med på den unika springturen samlas på ASICS Flagship Store Stockholm för att vara ombytta och klara att ge sig av kl 17.45. Använd gärna butikens omklädningsrum där det också finns skåp för förvaring.

– Planen är att möta upp Isabellah på Djurgården där vi springer ca 10 km tillsammans. Även de som som inte klarar av hennes tempo är jättevälkomna att springa med oss. Vi kommer ha en grupp i ca 6 min per km tempo också, säger Mikaela Grahm, ASICS Running Club Manager.

Sammanlagt blir det alltså en löptur på ca 14 km och gruppen beräknar att vara tillbaka till ASICS Flagship Store runt 19.30. ASICS Running Club bjuder på dusch efter träningen.


Anmäl dig senast kl 15.00 torsdag den 24 april till stockholm.runninglab@asics.com
Ange gärna vilket tempo du önskar hålla.

Samling
ASICS Flagship Store Stockholm
Hamngatan 15 på Norrmalmstorg
Det finns omklädningsrum

Löptur
Ca 14 km totalt, varav ca 10 km är runt Djurgården där vi springer tillsammans med Isabellah Andersson. Hon siktar på 5 min / km fart, en annan grupp kör 6 min / km

Tid
Torsdag 24 april.
Vi springer kl 17.45, åter till butiken runt 19.30

Välkomna!



Lämna kommentar

Fyll i formuläret nedan för att kommentera inlägget. Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta*

*

*