MEST LÄSTA
Sponsrat inlägg
Ultra Trail Mont Blanc: 90 kilometer, 6 500 höjdmeter och något jag aldrig gjort tidigare
Blogg

Ultra Trail Mont Blanc: 90 kilometer, 6 500 höjdmeter och något jag aldrig gjort tidigare


I annonssamarbete med New Balance startar Anders Szalkais nya nedräkning. Här berättar han om uppladdningen inför ett lopp och en distans som han aldrig tidigare gjort: 90 kilometer på Ultra Trail Mont Blanc i Chamonix i Frankrike.

[ANNONS FRÅN NEW BALANCE] När jag fick frågan om att hänga med New Balance till Ultra Trail Mont Blanc den 26 juni, där varumärket är huvudpartner, kändes det direkt som en spännande utmaning och verkligen en förmån att få chansen att komma till de miljöer och den löpning som eventet bjuder in till. Då utgick frågan till mig, som mediaperson, främst från att hänga med New Balance-ambassadörerna och rikta in mig på 10 eller 23 kilometer.

Men jag kände att jag ändå ville se om det fanns chans till något ännu mer utmanande rent löpmässigt och en mentalt större personlig trigger att ta mig an. Möjligheten öppnade upp sig att jag kunde få ta mig an den längsta sträckan, 90 km, som lopphelgen bjuder på. En möjlighet – och sedan ett beslut – som jag kanske kommer ångra senare.

På gamla meriter

I arrangörernas rekommendationer för anmälan stod det att man borde ha ITRA-poäng som översteg 450 poäng för att ta sig an den längsta distansen. Utifrån det tänkte jag nog att jag ändå skulle få inrikta mig på kortare lopp.

En tuff banprofil, men kartan ”ljuger” lite då den är något ihoptryckt. Så brant, men förhoppningsvis inte så brant som det ser ut…

Men när jag kollade statistiken visade det sig att jag på gamla meriter hade poäng som precis räckte till för att ta mig an utmaningen. Poängen har jag samlat ihop på Kullamannen och några andra kortare, men ändå riktigt tuffa bergslopp. Men det var ju några år sedan. Så nu står jag här med en startplats och det är såklart spännande – men också lite läskigt att göra någonting helt nytt.

Ett dygn på mig

Jag har inte någon jättelång förberedelseperiod, men tyckte ändå att jag fick ett bra kvitto under våren då jag orkade springa hyfsat på maratondistansen. Dels i London Marathon, dels i Stockholm. Men det här är så klart något helt annat.

Starten går tidigt fredag morgon den 26 juni, redan 04.45 i Chamonix. Därefter har man högst ett dygn på sig att ta sig i mål. Och ja, jag vet inte riktigt vad jag ger mig in på.

Petter Engdahls råd: stavar

Jag hade en liten diskussion kring detta med en av Sveriges bästa traillöpare, Petter Engdahl. Han uppmuntrade mig så klart och beskrev det som ett av de finaste loppen man kan springa i Alperna runt Chamonix. Men han skickade också med en tydlig varning – det är tufft.

Hans råd var ganska tydliga: jag bör både ha med mig stavar och träna på att använda dem. Det hade jag faktiskt inte riktigt räknat med. Jag tänkte väl mer att det som under andra löplopp jag gjort i bergen skulle gå att lösa med löpning och gång utan stavar.

Men jag har lite tid kvar och hoppas kunna testa den detaljen ordentligt någon gång innan start.

Hammarbybacken gav respekt

Träningsmässigt har jag i alla fall satt igång genom att beta av ett pass där jag körde ett antal gånger upp och ner för Hammarbybacken i södra Stockholm.

Det är ju inte jättelångt upp, men med en liten loop på toppen fick jag ihop ungefär 300 meter uppför. Jag sprang i princip liftspåret upp och tog mig sedan relativt snabbt ner, så varje runda gav 600 meter. Vad det blev i höjdmeter vet jag inte riktigt.

Där och då kändes det bra, men dagarna efter kändes det oroväckande dåligt muskulärt. Framsida lår var verkligen sönderslagna. Och det var inte uppförslöpningen som tog, utan utförslöpningen.

Det gav mig väl ännu större respekt för det jag ska ge mig in på. Och kanske också en viss oro – fixar jag verkligen den här utmaningen? När man tittar på banprofilen är det ändå över 6 500 höjdmeter som ska avverkas och ett antal ganska distinkta toppar som ska passeras.

När man först ser banprofilen på vissa bilder ser starten nästan brutal ut. Men när man tittar lite mer realistiskt på den känns det ändå som att det inte bara är rakt upp och rakt ner, utan att där även finns partier med löpning mellan. Där hoppas jag kunna ha ingången att åtminstone inledningsvis försöka njuta av loppet.

Första skotestet, New Balance Hierro v9

På passet i Hammarbybacken testade jag också en av de trailskor från New Balance som jag har möjlighet att springa i, Hierro v9. Det är en sko med ganska väl tilltagen mellansula, fantastiskt fin dämpning, mjuk känsla och bra löpkänsla.

Jag tyckte inte alls att den kändes klumpig på foten och den har heller ingen tendens till att vara instabil, trots att jag sprang på lite trixigt underlag. Så om målet är att spara benen utför så är det nog den skon som ligger bäst till just nu. Men jag har även testat en annan sko som jag kommer att prata om lite längre fram i nedräkningen.

Nu finns ingen återvändo – nu är det officiellt

Nu är den här satsningen i alla fall officiell. Det ska bli fantastiskt kul att hänga med New Balance-teamet och ta mig an den här utmaningen. Jag triggas ofta av att få göra nya saker och ta mig an nya utmaningar. Men även om jag klarat längre lopp tidigare så har jag aldrig gjort ett lopp med så här många höjdmeter.

Så det ska bli spännande. Och jag hoppas kunna rapportera om några pass till här – och förstås hur det går med stavarna.



Lämna kommentar

Fyll i formuläret nedan för att kommentera inlägget. Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta*

*

*

Kombipass: Tröskel och kortintervall
Blogg

Kombipass: Tröskel och kortintervall


Att kombinera tröskellöpning med korta intervaller är ett bra sätt att träna flera egenskaper som är viktiga för löpare. Testa det här upplägget!

Ett bra pass som både jobbar med det ”uthålliga flytet” och snabbheten är ett kombinationspass bestående av en del tröskellöpning och en del korta intervaller. Kombinationen av dessa två moment i samma pass ger ett bra spektrum när det gäller fart, och man tränar många för löparen viktiga egenskaper.

Tröskeldelen kan antingen köras utifrån distans eller tid. De korta intervallerna kör du baserat på en tid som är så pass kort att du klarar att hålla en klart högre fart än det tempo du håller på längre löpningar.

PASSET: 1 x 6 minuter (alternativt 1 x 1,5 km) tröskel följt av 6 x 40 sekunder kortintervall. Denna serie springer man två gånger.

Uppvärmning

Inled passet med lugn löpning i 10–15 minuter. Stanna till för både lite rörlighetsövningar och uppvärmande och ”tränande” löpskolning. Avsluta löpskolningen med någon pulshöjande övning och/eller lägg in ett koordinationslopp på 15–20 sekunder. Spring det i din kontrollerat snabba fart, så du både får upp pulsen och farten i benen.

Så springer du passet

Efter uppvärmningen är det dags att starta kombipasset. Målet är att vi ska springa följande två serier:

1 x 1,5 km eller 1 x 6 minuter tröskel.
Serievila: 1,5 minuter
6 x 40 sekunder kortintervall med 40 sekunders vila
Serievila: 1,5 minuter gå/ståvila
1 x 1,5 km eller 1 x 6 minuter tröskel (ev lite tuffare tempo)
Serievila: 1,5 minuter
6 x 40 sekunder kortintervall med 40 sekunders vila

Totalt ger detta oss 3 kilometer eller 12 minuter tröskellöpning och totalt 8 minuters kortintervall. Med vilan tar intervalldelen av passet lite drygt 30 minuter – lite beroende på hur lång tid 1,5 kilometer tar om du kör distansupplägget för din tröskellöpning.

Så väljer du rätt farter

TRÖSKEL Fartmässigt kan du utgå från att första 6-minuterströskeln (eller 1,5 km) går i din bekvämt snabba fart. Se till att denna löpning inte blir för snabb. Hitta en fin känsla. Ett riktvärde kan vara att utgå från din snabbaste milfart och lägga på 15–20 sekunder (räknat i minuter per kilometer-fart).
Exempelvis om du springer din snabbaste mil på 50 minuter, håller du 5.00 min/km. Då kan din ”bekväma” tröskel gå i runt 5.15–5.20 min/km i det här passet.

INTERVALLER I rutan här under har du lite riktfarter att utgå från på 6 x 40-sekundersintervallerna, så klart anpassat till dagsform. Men om du utgår från ”känsla” ska du springa i en ganska tuff och snabb fart om du har en bra dag. Kontrasten till tröskellöpningen ska vara stor – du ska verkligen känna att du springer i din snabba fart.

SERIE 2 Om 6-minuterströskeln (eller 1,5 km) i första serien gick bekvämt fort och du känner att du vill och kan springa lite tuffare på andra serien så gör du det. Det är ok att lämna tröskelintensiteten och köra det mer som en snabbare långintervall. Sikta då på att hålla en fart ner mot din snabbaste milfart (runt 5.00 min/km i exemplet) – förutsatt att du känner att du kommer ha kraft kvar att springa de sex avslutande 40-sekundersintervallerna snabbt.

Nedvärmning

Efter avslutad intervalldel är det viktigt att du tar en nedjogg på minst 5 minuter. Avrunda med att stretcha ut/mjuka upp vader, baksida lår och gärna dina höftböjare. Du kan så klart väva in fler delar i den här avslutande rörlighetsrutinen, men lägg gärna lite extra fokus på just de delar som fått jobba hårdast på passet.

RIKTFARTER på 40-sekundersintervallerna:
• Milen under 41 min: Runt 2.50-3.15 min/km fart vilket ger kring 200 meter per intervall.
• Milen på 42-45 min: Runt 3.30-3.35 min/km fart vilket innebär ca 185-190 meter per intervall.
• Milen på 46-50 min: Runt 3.45-3.50 min/km fart vilket innebär ca 175-180 meter per intervall.
• Milen på 51-59 min: Runt 4.10-4.15 min/km fart vilket innebär ca 155-160 meter per intervall.
• Milen på 60-70 min: Runt 4.30-5.00 min/km fart vilket innebär ca 135-145 meter per intervall.











Lämna kommentar

Fyll i formuläret nedan för att kommentera inlägget. Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta*

*

*

Sponsrat inlägg
28 målgången på Stadion – en annan ingång, men samma fantastiska folkfest
Blogg

28 målgången på Stadion – en annan ingång, men samma fantastiska folkfest


Jag avslutar min adidas Stockholm Marathon-serie, i samarbete med adidas, med en klassisk race-rapport. För nu har jag fått uppleva min 28 målgång på fantastiska Stockholms stadion – men det blev en lite annan ingång än jag haft tidigare. Från en ledsam känsla innan start till en dag där publiken, medlöparna och folkfesten faktiskt vände min sinnesstämning.

Det här årets adidas Stockholm Marathon blev inte riktigt som jag hade tänkt mig, i alla fall ingåengen till loppet. Vi har, som många andra, haft lite sjukstuga hemma och min äldsta dotter Smilla, som tränat väldigt bra och verkligen sett fram emot loppet, drabbades precis lagom till start av kraftig halsont, feber och allmänt dåligt mående. Det gjorde att min ingång till loppet blev lite annorlunda.

Det är svårt att inte påverkas när någon blir så ledsen över att inte ens få chansen att försöka genomföra något man tränat länge för. I det stora hela perspektivet är det kanske ingen stor sak – men jag tror att många kan relatera till känslan av att träna länge mot ett mål och sedan tvingas ställa in.

Ledsam känsla innan start – men Stockholm Marathon gör något med en

Eftersom jag själv var frisk och ville så klart genomföra loppet. Men jag var ganska nedstämd när jag ställde mig på startlinjen. Samtidigt kände jag, precis som många andra, att de yttre förhållandena skulle bli utmanande. Solen kom fram och värmen kändes ganska tuff redan innan start.
Utifrån det släppte jag min målbild om att försöka starta i ”sub 3 fart”. Jag tänkte i stället att jag skulle försöka hitta ett bra flyt och kanske ha en målbild på att nå en snabbare tid än mina 3.09 som jag hade i London Marathon i april.
Så fort loppet startat kunde jag dock inte undvika släppa min lite negativa sinnesstämning. Responsen från publik, funktionärer och medlöpare är otrolig, så jag fick verkligen all den hjälp jag behövde för att lägga det andra åt sidan och fokusera på loppet.

Ett flyt som höll hela vägen

Jag hittade in i ett väldigt bra flyt ganska tidigt och hejaropen hjälpte mig mycket. De medlöpare som hamnade bredvid mig kan nog intyga hur mycket stöd jag får på hemmaplan i Stockholm Marathon – och det var ovärderligt mentalt. Medlöparna ger ju också väldigt mycket positiv energi, där jag så länge kraften finns försöker bjuda tillbaks.
Inledningsvis hamnade jag faktiskt lite i svansen på tretimmars flaggorna och fick frågan från en medlöpare om planen var att hänga på där in mot slutet. Men jag sa, utifrån mina tankar, att planen egentligen bara var att hitta rytmen och springa på känsla och den här gruppen nog snart skulle segla från mig.
De fyra första femkilometersavsnitten är ändå lite lättare, även om de har sina utmaningar. Ute på Djurgården och uppför Manillavägen tog jag det medvetet lugnt och tänkte att här får jag gärna tappa några sekunder. Det tror jag att jag hade igen senare.
Jag passerade halvvägs på ungefär 1.31.30, vilket jag faktiskt var väldigt nöjd med. Men jag visste också att nästa prövning väntade, Söder.
Jag tog det medvetet lite lugnare även uppför Katarinavägen, men därefter tyckte jag att jag fick tillbaka ett bra flyt igen. Även om femman mellan 20–25 kilometer gick ungefär en minut långsammare kändes det som att jag hade en positiv trend, och en minuts ”tapp” känns som ett bra upplägg.

Gel var femte kilometer – och mitt knep för att få i mig energi

Energimässigt försökte jag hålla min plan och få i mig sportdryck och energigel minst var femte kilometer. Och jag tyckte faktiskt att det fungerade bra. Jag tog Enervit från loppets energistationer, kombinerat med lite vatten. Gelen hade jag med mig i byxornas fickor, och mitt knep för att få i mig Maurtens lite tjockare gel, som ”känns ” för mig särskilt när man börjar bli trött, var att trycka in hela i munnen och svälja direkt. Då fick magen ta hand om det och jag slapp ha gelen liggande i munnen så länge. Kanske ett tips för fler som, precis som jag själv, tycker att gels kan bli lite jobbiga senare i loppet.

Trött efter 30 km – men också känslan av att vara på väg hem

Det är klart att tröttheten började göra sig påmind efter 30 kilometer. Men efter Fleminggatan, och sen när man vänder runt och springer ”nerför” Torsgatan och kommer in mot stan igen, är banan ändå förhållandevis lättlöpt. Där började jag känna att jag var på väg hem tidsmässigt också – mot en tid under det jag sprang på i London.
Jag fick dessutom lite extra pepp och utmaningar från löpare jag passerade och som passerade mig. Men jag kände att jag ville avsluta bra utan att för den skull spurta mot andra. Det har jag gjort tidigare i karriären, men nu springer jag faktiskt bara för mig själv. Och kan jag glädja någon annan genom att de får spurta om mig – då är det bara positivt.

Fantastiska Stadion – och 3.05 i mål

Så kom jag då till fantastiska Stadion. Peppen när man kommer in där är speciell och även speakern noterade att jag var på väg in, vilket så klart var roligt. Jag korsade mållinjen på strax över 3.05, och är faktiskt väldigt nöjd med det. Men kanske ännu mer nöjd med att publiken och allt runt omkring maraton kunde vända min sinnesstämning från något ganska tungt till att bli så positiv.

Utrustningen – lätt, luftigt och gamla favoriter på fötterna

Utrustningsmässigt följde jag faktiskt mina egna råd.Jag sprang i Spårvägens linne – lätt och luftigt – och smörjde in känsliga ställen inför loppet.Den delen fungerade väldigt bra.Spårvägen är en del av adidas community satsning där dom både stöttar klubbar och olika.

På fötterna hade jag mina adidas EVO Pro 1, som trots några år på nacken fortfarande gav fantastisk support. Rent muskulärt var det faktiskt ingenting som hämmade mig. Jag fick bra energi och fart från skorna och hade heller inga problem med skavsår. Så både gällande skorna jag bar och satsningen som adidas gör på löpning i stort får jag ge en stor eloge till.

Tack Stockholm Marathon – och grattis till alla som kämpade

Och när det gäller känslan hemma så är det ju så – att missa ett lopp som varit ett stort mål kan kännas väldigt stort, även om det i det stora hela kanske är en liten sak. Från min sida ser jag redan fram emot att förhoppningsvis ha en kropp som tillåter mig att fortsätta springa, fortsätta utmana mig själv – och kanske få göra en 29 start nästa år. Det är långt dit, men löpglädjen finns kvar.

Stort tack till alla som hejade, alla funktionärer och alla som gjorde loppet till den folkfest det är. Och stort grattis till alla löpare som var med och satte rekord i antal fullföljda. För er som tvingades kliva av eller inte ens komma till start, så får man tyvärr inse att det ingår i löpningen men med tiden kommer förhoppningsvis nya mål.




Antal kommentarer: 3


Jan-Olof

Grattis Anders! Roligt med ett lopp med positiv känsla. Bra lopprapport.


Anders Szalkai

Tack Jan-Olof /Anders Szalkai


Joakim Svederman

Glädjande att läsa! Tack för all inspiration hittills och riktigt bra genomfört lopp! Dina träningsprogram redan för 10 år sen var det som hjälpte mig mest att förstå hur man löptränar på ett bra sätt.



Lämna kommentar

Fyll i formuläret nedan för att kommentera inlägget. Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta*

*

*

Sponsrat inlägg
Sista tipsen inför maran – mentalt, praktiskt och peppande film från adidas
Blogg

Sista tipsen inför maran – mentalt, praktiskt och peppande film från adidas


Nedräkningen mot adidas Stockholm Marathon fortsätter tillsammans med adidasrunning och nu är det bara ett dygn kvar till adidas Stockholm Marathon – och det här blir sista delen i min nedräkning där jag ger några tips inför starten och förhoppningsvis lite pepp till dig som ska springa.

Lyft det positiva – inte det som saknas

Jag börjar med att försöka få mig själv och alla andra som ska springa att nu, med ett dygn kvar till loppet, lyfta det positiva och inte det som du och jag tycker saknas. Jag vet att många, precis som jag själv, känner att träningen kanske inte blev exakt som man tänkt. Man blev sjuk. Missade något pass. Hade ont någonstans. Fick inte riktigt till det där långpasset. Men försök tona ner det negativa bagaget och lyfta det positiva. Ofta finns det tillfällen då man kanske haft en sämre period eller varit sjuk – men ändå hittat en bra känsla och presterat bättre än väntat. Försök hitta tillbaka till den känslan. Tänk att det är den känslan som kommer på tävlingsdagen och i loppet. Det som varit kan vi inte ändra på. Men vi kan påverka hur vi går in i loppet, och den mentala biten betyder faktiskt mycket i ett maraton.

Se fram emot utmaningen – hitta ditt mantra

Samtidigt som man ska gå in med en positiv känsla behöver man också acceptera att det kommer bli tufft. Det kommer finnas perioder där benen känns tunga, där det tar emot eller där man tvivlar – och det hör ju till maran tycker jag. Det är lite av tjusningen, kampen man får ha med sig själv. Det gäller inte att undvika det jobbiga, utan att vara beredd på att det kommer och veta att man kan ta sig igenom det. Kanske redan nu, om du inte redan gjort det, fundera på ett mantra du kan ta med dig under loppet.
Jag pratade nyligen med äventyraren Aron Andersson, som tagit sig an extrema utmaningar, och på lopp använder han tanken: ”En lyktstolpe till, en liten bit till” när det blir jobbigt.

Själv brukar jag tänka att jag gör det här för mig själv – och att jag är lyckligt lottad som får göra det. När det börjar ta emot försöker jag påminna mig om att jag faktiskt får göra det här, och att jag hör till de utvalda som får utmana mig själv.

Testa att byta steg när det går tungt

Ett annat tips, som jag inte alltid själv lyckas hitta in till, är att testa att byta steg om det går tungt. När jag sprang London Marathon senast försökte jag ibland bryta mönstret genom att byta steg. Kanske springa lite snabbare eller lite mer spänstigt under 50–100 meter. Det kan låta enkelt, men ibland räcker det för att hitta muskelkraft som inte riktigt varit aktiverad, och med det kan det komma ny kraft. Ett annat knep är att bara “starta om” kroppen. Spänn upp axlarna en stund och släpp ner dem igen. Spänn, släpp…. Kanske gör det att du hittar tillbaka till ett mer avslappnat löpsteg. Lyft blicken lite framåt. Små detaljer kan göra stor skillnad. Ibland behöver man faktiskt också göra en mental omstart. Stanna till kort om det behövs, ta energi och vätska, och tänk Nu startar jag om mitt lopp härifrån.

Skippa tidstankar för en stund och fokusera bara på att hitta tillbaka till rytmen. Det är aldrig för sent att vända en dålig känsla till en bättre. Se också till att du har mer än en plan. Ha en A-plan, men också en lite snällare B-plan – och kanske till och med en C-plan att växla över till om det inte riktigt är din bästa dag.

Ladda upp med att fixa tävlingskittet – känn att detta är du på loppet

Racekittet redo – det blir Spårvägen linne, shorts med plats för gels och lätta, snabba EVO Pro 1 från adidas.

Att plocka fram det man ska springa i är också en del av slutuppladdningen. Ta fram dina skor – skorna som du verkligen känner: det här är min maratonsko. Ta fram kläder, strumpor och allt annat i god tid så att du känner dig trygg i det. Sätt på nummerlappen som du vill ha den och känn att det här känns rätt för dig. Nu när prognosen pekar mot varmare väder kan det vara läge att tänka lite extra på klädval. Fundera över attribut som keps och solglasögon om det blir soligt. Välj ett luftigt linne eller tunnare plagg – och eventuellt ljusare kläder om det blir riktigt soligt eftersom mörka färger drar till sig mer värme. Men det är detaljer, välj framför allt det du känner är rätt för dig och plagg, inklusive strumpor, som känns optimala för ett tufft löpjobb.
Har du någon tendens till att kläder eller skor kan ge skav – smörj in känsliga ställen med någon form av hudkräm. Själv brukar jag faktiskt smörja hela fötterna innan jag sätter på strumporna när det är varma lopp.

Och till sist…STORT LYCKA TILL

Stort lycka till på lördag, oavsett om målet är en viss tid, att ta sig hela vägen till Stadion eller bara få uppleva känslan av att springa genom Stockholm försök njuta av det också, det kommer bli tufft ibland. Men det är också det som gör att känslan efteråt blir så speciell. Tro på det du gjort, lita på kroppen och försök hitta tillbaka till det positiva när det börjar ta emot.

Vi ses ute längs banan – eller förhoppningsvis inne på Stadion och som lite extra pepp kolla in brandfilmen från adidas nedan med härlig historia.

Med 25 000 löpare, ett nytt deltagarrekord för adidas Stockholm Marathon, hittar du här @adidasrunning senaste brand film. Byggd på arkivmaterial från det första loppet 1979 fram till idag hyllar och inspirerar filmen varje löpare, från startlinjen till mållinjen.

LÄS OCKSÅ:
1. 27 målgångar senare – därför älskar jag fortfarande adidas Stockholm Marathon
2. Göteborgsvarvet och Stockholm Marathon på en vecka – går det att kombinera?
3. Klassiska 5 km-test gav mig hopp inför adidas Stockholm Marathon
4. adidas lanserar THE LINE UP – en hyllning till Stockholms alla löparcrews
5. Anders Szalkai: ”Så kolhydratladdar jag inför adidas Stockholm Marathon”
6. Anders Szalkai: ”Så kan du tänka kring adidas Stockholm Marathons nya bana”
7. Energin under maraton – gels, sportdryck och salt



Lämna kommentar

Fyll i formuläret nedan för att kommentera inlägget. Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta*

*

*

Sponsrat inlägg
Energin under maraton – gels, sportdryck och salt
Blogg

Energin under maraton – gels, sportdryck och salt


Nedräkningen mot adidas Stockholm Marathon fortsätter tillsammans med adidasrunning och nu med en dag kvar till loppet sätter vi fokus på energi intaget under själva loppet. Att tillföra energi under ett maraton handlar det om att ge kroppen energi innan depåerna börjar sina, och att göra det på ett sätt som magen klarar av.

Hur mycket energi behöver man?

Vill man räkna går det att prata om 80–90 gram kolhydrater per timme, men i praktiken kan det vara svårt att veta exakt hur mycket man får i sig via sportdryck på vätskestationerna. Elitlöpare räknar ofta väldigt noggrant på sina gels och sitt intag. Världsrekordlöparen på årets London Maraton Sebastian Sawe hade exempelvis ett energiintag på klart över 100 gram kolhydrater per timme. Samtidigt är det väldigt individuellt hur mycket magen klarar av.

Tidigare pratade man om att kroppen hade ett tydligt tak för hur mycket kolhydrater den kunde ta upp, men i dag vet vi att många klarar mer än man trodde förr. Samtidigt gäller det att hitta en balans, ju mer man trycker i sig, desto större är risken att magen protesterar.
För de flesta motionärer tycker jag att det viktigaste är att faktiskt få i sig energi under loppet, inte att jaga perfekta siffror.
Har man med sig fyra–fem gels vet man att varje gel ofta innehåller runt 25–30 gram kolhydrater. Tar man kanske två gels i timmen plus sportdryck kan man sannolikt hamna någonstans runt 60–80 gram kolhydrater per timme.

Ta energin tidigt – och komplettera med salt

Jag tycker man kan köra på upplägget att ha som mål att ta lite mer energi i första halvan av loppet än i andra för det är oftast mycket lättare att få i sig energi när man fortfarande är pigg. När man börjar bli sliten efter 30 kilometer tycker i alla fall jag det blir svårare att få i sig. Så utgå från att börja tidigt i loppet och sen köra på med devisen hellre lite och ofta än mycket och sällan. Små doser brukar också vara snällare för magen än att ta mycket på en gång.

Just nu pekar prognosen mot omkring 17-18 grader på maratondagen. Det är inte extremvärme – men det kommer nog ändå kännas när man springer och såklart kommer man svettas. Så för att kompensera för det salt svetten tar med sig från kroppen kommer jag själv ta salttabletter under loppet – sannolikt tre stycken, ungefär var 40 minut. Jag tycker det har känts som det hjälpt mig på varma lopp och ser ingen nackdel ta det nu även om det inte ser ut att bli riktigt varmt. Man tappar mycket salt via svetten, och min känsla är att saltet hjälper kroppen att binda vätska bättre så att det inte bara “rinner igenom”. Det kan annars bli så att man dricker mycket, men ändå inte riktigt tillgodogör sig vätskan på bästa sätt. Sen gäller samma sak här som för dels och energi, lagom är bäst.

Så fungerar vätskestationerna på Stockholm Marathon

På årets lopp finns det 13 vätskestationer och Enervit är officiell sportdryck – med apelsinsmak. Om det blir varmt brukar jag rekommendera att blanda lite. Ett enkelt knep är att ta en mugg sportdryck och sedan späda ut med vatten.
På Stockholm Marathon kommer sportdrycken på borden som kommer först vid vätskestationen och vattnet kommer på borden efter. Då kan man ta sportdrycken först och sedan komplettera med vatten för att få en lite mer utspädd lösning, något jag själv tycker fungerar bättre när det är varmt.

Gel efter 17 km – och banan för känsliga magar

Efter 16,9 kilometer, ute vid Skansen, serveras en gel från Enervit. Har man med sig egna gels i fickan, shortsen eller sport-bh kan man komplettera med den och planera sitt upplägg därefter. Utöver det finns även banan längs banan – något som kan vara väldigt snällt för magen. När jag själv sprungit ultralopp och varit ute länge tog jag gärna banan. Under mina snabbare maratonlopp höll jag mig oftare till flytande energi i form av gels och sportdryck, men för den som är ute längre tid kan banan vara ett väldigt bra sätt att få i sig extra energi utan att magen protesterar. Dessutom finns saltgurka efter 24 km och druvsocker längre fram.

Aldrig testat gel – ta om det är kris

Man kan absolut springa på vatten hela loppet. Men jag tror att de flesta har nytta av att få i sig någon form av energi under ett maraton. Är man helt ovan vid gels ska man kanske inte experimentera för mycket på tävlingsdagen. Men samtidigt är dagens produkter ofta betydligt snällare mot magen än förr.

Jag pratade nyligen med en nutritionist från Maurten inför Göteborgsvarvet och hans tanke var faktiskt att även den som inte brukar använda gels kan våga testa om energin verkligen börjar ta slut under loppet, just för att många moderna produkter fungerar förhållandevis bra för magen.

Kramp – hjälper salt och magnesium?

En del upplever att salt kan minska risken för kramp. Ett annat knep som vissa använder är att buffra med magnesium dagarna innan loppet – via tabletter eller till och med magnesiumkräm. Det finns kanske inga tydliga vetenskapliga bevis för att det fungerar, men samtidigt verkar det heller inte finnas någon direkt negativ effekt. Så om man haft tendens till kramp på andra lopp, eller långa långpassen, kan det absolut vara värt att testa.

LÄS OCKSÅ:
1. 27 målgångar senare – därför älskar jag fortfarande adidas Stockholm Marathon
2. Göteborgsvarvet och Stockholm Marathon på en vecka – går det att kombinera?
3. Klassiska 5 km-test gav mig hopp inför adidas Stockholm Marathon
4. adidas lanserar THE LINE UP – en hyllning till Stockholms alla löparcrews
5. Anders Szalkai: ”Så kolhydratladdar jag inför adidas Stockholm Marathon”
6. Anders Szalkai: ”Så kan du tänka kring adidas Stockholm Marathons nya bana”



Lämna kommentar

Fyll i formuläret nedan för att kommentera inlägget. Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta*

*

*