Blog

Abeba Aregawi avstängd för misstanke om doping

Abeba Aregawi avstängd för misstanke om doping


Vid ett dopingprov gjort av IAAF har Abeba Aregawi testats positivt för en förbjuden substans.

– Det är med bestörtning och med extrem besvikelse vi tvingas lämna detta besked, säger Stefan Olsson, generalsekreterare i Svensk Friidrott.

– Vi tar totalt avstånd från alla former av fusk, doping och otillåtna medel. Vi har en nolltolerans och det här är helt oacceptabelt, säger Olsson.

Efter a-provet har den aktive gått med på en avstängning tillsvidare. Den aktive har också begärt att få en analys av b-provet vilket kommer att göras inom kort.

På grund av sekretess i ärendet kan inte fler upplysningar lämnas för tillfället. Svensk Friidrott kommer så snart det är möjligt att offentliggöra mer information.

Veckans triathlet: Desiree Blomberg

Veckans triathlet: Desiree Blomberg


Namn: Desiree Blomberg
Ålder: 51
Längd: 167
Vikt: 75
Klubb: Norra Stockholm Endurance/Umara Sports
Hemsida/ blogg: newtrip.se

Berätta lite om din idrottsbakgrund:
– Tidigare så höll jag på rätt mycket med lagsporter, dykning, ju-jutsu, mm. Jag är en sån person som gillar att röra på mig och testa nya saker. Efter att jag fyllt 40 år utvecklades jag till en soffpotatis, men valde att ta tag i det med att anmäla mig till tjejmilen år 2010.

Hur kommer det sig att du började med triathlon?
– Jag råkade hamna på ett triathlonläger hos Andreas Lindén på Mallorca inför Vätternrundan (han är numera min coach). Jag skulle lära mig att cykla. Eftersom det var både löppass och simpass inplanerat så var jag med på dessa pass också. Tyckte att det verkade roligt att köra tre grenar och efter Vätternrundan så kände jag att jag vill göra något annorlunda, och bestämde mig för att ge mig en Ironman i 50-års present.

Vilken distans satsar du på?
– Främsta distanserna är hel och halv-ironman, sen gör jag kortare distanser som träningspass.

Hur ser en träningsvecka ut för dig?
– Cyklar ganska mycket, minst 2-3 pass i veckan, jag kör ett långt löppass i veckan och ett intervallpass, några styrkepass och simmar ett par gånger för att jag måste. Jag har inte hittat flytet i simningen ännu, men någon gång gör jag väl det. Planerar veckans träning varje söndag kväll för att det ska funka i kalendern. Det blir en hel del tidiga morgnar.

Hur lägger du upp träningen över året?
– Jag har arbetat med Andreas Lindén som är min coach och han lägger upp mina träningsprogram, vilket har varit väldigt skönt. Har fått träningsprogram för varje månad.

Vilka är dina svagheter?
– Simningen helt klart. Jag har haft de bästa simcoacherna, Micke Rosén, Annie Thoren, Jeff Frydenlund, Ulf Hausmann, Coach Ludde, haha. Jag har lagt löjligt mycket pengar på simcoacher och simningen överlag, men jag är fortfarande en medioker simmare. Ingen kritik till dem, det är jag som är trög. Fast jag utvecklas även om det går väldigt långsamt. Det bara att kämpa på. Transitions är också en svaghet, det går inte fort.

Vilka är dina styrkor?
– Mitt pannben är min absolut största tillgång. När jag väl startar kan jag inte ge upp. Om jag skulle bryta någon gång skulle det bero på att jag är heltrasig eller att min utrustning har gått sönder. Förutom det är jag en stark cyklist för att vara ”nybörjare”.

Hur ser din träningsfördelning ut mellan de olika grenarna?
– Jag cyklar mest för att det är roligast, sen springer jag, och minst tid lägger jag på simningen.

Vad är ditt stora mål i år?
– Ironman 140.6 i Maastricht, Nederländerna och Halv-ironman i Alcudia på Mallorca.

Vad är dina tre bästa tips till nya triathleter?

  1. Jämför dig aldrig med andra. Triathlon är en svår materialsport, framförallt när det gäller cykel så man kan verkligen inte jämföra sig med andra när det gäller tider/resultat. Det är lätt att bli missmodig när man blir konstant omcyklad, men en tempocykel med profilhjul gör en tydlig skillnad i fart jämfört med en vanlig racer.
  2. Ha roligt och njut!
  3. Och om du vill satsa på längre distanser, skaffa en coach. Det är väl investerade pengar. 

Var tycker du det är bäst att träna?
– Hos min coach Andreas på Mallorca förstås, varmt, skönt och backigt.

Hur många punkor innan du bryter?
– Peppar peppar, inga punkor på tävling ännu, men så länge jag har reservdelar så bryter jag inte.

Värsta och bästa simning:
– Värsta? Typ allt. Jag är verkligen inte bra på att simma. Men det bästa med det är att det är den delen av triathlon som jag har min största utvecklingspotential och är min största utmaning. När jag är klar med den känner jag mig som en vinnare, för jag får kämpa varenda meter. Känslan efter simningen är UNDERBAR och mentalt är resten av tävling ren njutning.

Hur många timmar tränar du en vanlig vecka i april?
– 8-10 timmar.

Våtdräkt:
– Orca Sonar.

Cykel (huvudsaklig tävlingscykel):
– Specialized Shiv med 303 Zipp hjul.

Löparskor (förstaval tävlingsskor):
– Adidias Boost Glide.

Idrottsliga meriter (tider, medaljer m.m.):
– Mest stolt är jag över min första Ironman 140,6 Kalmar 2014 tid: 13:28 min. Jag kom i mål! Känslan sitter fortfarande kvar.  Min svåraste tävling var Halv-ironman Zell Am Zee 2015. Jag gav aldrig upp fast jag hade det väldigt tufft. En riktig rysare, där tårarna sprutade. Tiden blev 7:06.

Målsättning:
– Självklart vill jag utvecklas i alla grenar, så jag sätter personliga mål som är baserade på känsla och genomförande. Men min stora målsättning och det viktigaste för mig inför varje tävling är att må så bra som möjligt, vara så stark som jag bara kan vara, och framför allt har riktigt, riktigt roligt. Jag blir så himla imponerad av mig själv varje gång jag kommer i mål och är så tacksam att kroppen funkar och att jag har möjlighet att göra det roligaste som finns.

 

Elitträning för motionärer når nya nivåer – nu kan du träna med syrgas

Elitträning för motionärer når nya nivåer – nu kan du träna med syrgas


– Vi är först i världen med syrgasträning för vanliga motionärer, säger testledare Olof Södergård.

Efter barfotaskor och pulsklockor kommer nu nästa trend för ambitiösa löpare – exklusiva labbtester.
– Folk vill ha siffror på sin fysik. Med testet i ryggen kan du få ut mer av din träning, säger Olof Södergård, på Löplabbets nya testcenter på Kungsgatan i Stockholm.

Laktatnivåer, pulszoner, syreupptag, andningsfrekvens, arbetsekonomi, vertikalförflyttning, kontakttid, stegfrekvens…  I Löplabbets butik på Kungsgatan i Stockholm öppnas nu ett komplett laboratorium för att göra avancerade fysiologiska och biomekaniska tester av motionärer. Anläggningar och testlabb ligger annars oftast på universitet eller på ställen utan insyn för allmänheten, men nu tar Löplabbet ut labbet till en vanlig butik, tillgängligt för alla.

Det som är unikt med testcentret är syrgasträningen. Den som tränar andas i en speciell mask, där det tillförs syrgas under högintensiv träning. Det ger möjlighet att träna hårdare än vad kroppen egentligen klarar av, eftersom syrgasen håller nere puls och laktatnivåer.

Målgruppen för testcentret är alltifrån motionärer till elitidrottare. Det de har gemensamt är att de gillar siffror, de vill optimera sig själva. Testerna görs på löpband och/eller testcykel med hjälp av ansiktsmask, blodprov och med 3D-kamera.

5 snabba löpartips att följa redan idag

5 snabba löpartips att följa redan idag


1. Gör så här när du springer utför
Många av oss tenderar att luta oss bakåt och bromsa när vi springer nerför, men tricket är att luta med lutningen. I flacka utförsbackar är det bäst att luta sig lätt framåt och låta steget bli längre och snabbare, försök att landa med foten rakt under kroppen. I branta utförsbackar är ett kortare steg och en högre stegfrekvens bättre. Slappna av och låt gravitationen sköta resten.

LÄS MER: 10 tekniktips: Så fixar du backarna

2. Välj musik som passar din löpning
Forskare har kommit fram till att löpare som lyssnar på musik när de springer pass under 90 procent av max upplevde ansträngningen som lägre, hade lägre mjölksyrakoncentration i blodet, lägre syreförbrukning och bättre löpekonomi än löpare som sprang utan musik. Nyckeln är att välja musik med en rytm som passar stegfrekvensen.

LÄS MER: Musiken som passar till löpträning

3. Spring det här passet för att höja mjölksyratröskeln
Farten du kan hålla vid mjölksyratröskeln är nyckeln till din prestationsförmåga på distanser från 5 kilometer till maraton, enligt coachen Greg McMillan. Han rekommenderar ett pass som blandar intensiteter strax under, på, och strax över mjölksyratröskeln.
– Man får en hel timmes löpning, men variationen gör att passet inte blir lika slitsamt, säger han.

Tröskelpass á la McMillan

  • Värm upp i lätt tempo 10-15 minuter.
  • Spring 20 minuter i det högsta tempo du skulle kunna springa ett 2-timmarslopp i. Jogga 2-3 minuter.
  • Spring 10 minuter i det högsta tempo du skulle kunna springa ett 60-minuterslopp i. Jogga 2-3 minuter.
  • Spring 5 minuter i det högsta tempo du skulle kunna springa ett 30-minuterslopp i.
  • Varva ner 10-15 minuter i lätt tempo.

LÄS MER: Så hittar du ditt tröskeltempo

4. Spetsa formen med de här tempointervallerna
Formtoppning går ut på att återhämta sig från en krävande uppbyggnadsperiod utan att tappa löptempo. Ett sätt är att reducera träningsmängden, men inte intensiteten. Snabbare löpning stimulerar muskelvävnaden och cirkulationsapparaten och ökar därmed prestationsförmågan effektivt – förutsatt att du samtidigt ökar tiden för återhämtning.

Här är ett två bra pass att köra under formtoppningsperioden: 

  • 4 -6 x 800 meter i ditt tempo ditt tävlingstempo på 5 kilometer, med 400 meters joggvila.
  • 6-10 x 400 meter i ett tempo något snabbare än din tävlingsfart på 5 kilometer, med 400 meters joggvila.

5. … Och glöm inte!
Om du har vilodag i kalendern, vila! För att få ut så mycket som möjligt av ditt träningsprogram – och för att undvika skador – är det viktigt att:

  • Vila, när schemat säger vilodag. Det gäller även om du känner dig oförskämt pigg. Ta då istället en promenad – frestas inte att logga ett tufft intervallpass eller en extra mil i träningsdagboken. 
  • Kör de lugna passen i lugn fart. Samma sak här, frestas inte att dra upp farten för långt över det angivna tempot. 
  • Om du följer de två ovanstående punkterna kommer du att ha tillräckligt med kraft att trycka på under de hårda passen och på tävling. Annars blir det lätt att du hamnar i ett mellanläge där du inte orkar ta i när det väl gäller eftersom du kör lite för hårt när du egentligen ska köra ett lätt pass eller vila. 

 

11 träningspoddar som peppar både i löpspåret och i soffan!

11 träningspoddar som peppar både i löpspåret och i soffan!


Bubbel och Mjölksyra med Fitnesscoachen
En träningspod om distans och balans, för dig som älskar träning, tunga vikter och choklad. Av Madeleine “Fitnesscoachen” Rybeck och Susanne Sundqvist.

Löparsnack
En podcast för oss som älskar att springa och dessutom inte kan sluta prata om det. I varje avsnitt möts ett gäng erfarna löpare och snackar om löpning och livet. Samtalet utgår från ett tema och det bjuds på personliga berättelser och erfarenheter. Av Agnete Dannenberg.

Marathonpodden
En klassisk löparpodcast om uthållighetssporter ledd av journalisten och författaren Petra Månström.

Du får vila sen
Daniel Ekbergs väg till att bli löpare. träffar mer eller mindre kända svenskar och pratar med dem om deras träningsvanor. Både Nu och Då. Det blir också en del prat om hur man äter och vad. Hur man ser sig själv som förebild för sina barn och hur man ser på deras aktiva liv.

Träningspodden
Vill du komma igång med din träning? Eller kör du ett par pass i veckan men vill hitta inspirationen till att ta din träning till nästa nivå? Eller är du kanske en hängiven träningsfantast som bara vill tjuvlyssna på ett par likasinnade? Programledaren Jessica Almenäs och träningsexperten Lovisa Sandström peppar dig.

Prestera mera
Prestera Mera drivs av Biomedicinarna, löparna, nördarna Tommy Ivarsson och Simon Gustavsson som plockar ut de praktiska delarna från milslånga avhandlingar och levererar praktiska handfasta tips till dig som idrottare.

Möt löparen
En intervjupodcast där du får träffa löpare – både elit och motionärer. Kort och gott löpare. Av Marcus Åberg.

Sunshinepodden
Sunshinepodden möter människor som drömt och gjort! Här får du stories från kända och okända människor som peppar och inspirera dig att leva det liv du vill leva och förverkliga dina drömmar! Sunshinepodden leds av Carina och Marie som driver inspirationsnätverket 4good.

Träningsglädje talks
Bloggaren bakom Traningsgladje.se, Sara Rönne, pratar träning, hälsa, inspiration, frustration och allt annat som rör en träningsbloggares liv.

Styrkebyrån
Clara Fröberg och Johanna Barvelid är personliga tränare i Stockholm. Styrkebyrån är podden om att lyfta tunga grejer – och om starka kvinnor. En podcast både för dig som redan lyfter och för dig som skulle vilja prova.

4Health med Anna Sparre
En podcast om hälsa och hur kroppen fungerar. Här besvarar föreläsare och kostrådgivare Anna Sparre dina frågor om hälsa och hur kroppen fungerar. I några avsnitt bjuds experter på olika områden in.

Health 4 welth
RW-bloggerskan Ann-Sofie Forsmark och Boel Stiers nya podd Health for wealth handlar om hållbar hälsa på jobbet – på riktigt. Hälsa som strategi och del av affärsplanen, långt från enstaka friskvårdsinsatser.

Husky
Magnus Ormestad intervjuar människor som inspirerar till ett aktivt liv utanför den bekväma vardagen. Multisportare, löpare, guider, forskare och idrottsentreprenörer som går sin egen väg.

I nästa nummer av RW kan du läsa mer om fenomenet löparpoddar – stay tuned!

Öl och löpning – det finns faktiskt en del hälsofördelar!

Öl och löpning – det finns faktiskt en del hälsofördelar!


Även om det på sina håll dyker upp knasiga varianter på öl-lopp, så är det kanske inte det mest optimala sättet att integrera öldrickande och löpning. Men under vilodagar eller efter en löptur fungerar det både som törstsläckare och kolhydratskälla.

Faktum är att en måttlig (notera – måttlig!) alkoholkonsumtion faktiskt setts ha samband med miskad risk för gallsten, minskad risk för diabetes typ 2 och ökad kognitiv förmåga hos äldre. Men alltså – något glas, inte samlat till en rejäl berustning under helgen.

Att vin är bra för hjärtat är känt sedan länge. Men visste du att även öl kan hjälpa till att sänka det dåliga kolesterolet och höja de goda kolesterolvärdena i kroppen? En god mängd fibrer lyfter också ölens hälsovärde.

Men det finns faktiskt ännu fler fördelar med just öl. Öl har assicierats till minskad risk för njursten och även starkare skelett, då måttlig alkoholkonsumtion visat på högre mineraltäthet. Öl är också rik på b-vitamin, som folat, niacin, riboflavin, vitamin B6 och B 12. B-vitamin är bra för bland annat ämnesomsättningen, synen, hud, hår och naglar.

En öl då och då finns det alltså absolut plats för, även för den satsande löparen. Men glöm inte: Alkohol är inte för alla, och måttlighet är den viktiga nyckeln, det finns en hel del nackdelar med alkoholkonsumtion.

LÄS MER:

Alkohol och löpning – är det förenligt?

Ledarkrönika: Är alkoholen värd det?

Kondition och styrketräning – så påverkar de varandra

Kondition och styrketräning – så påverkar de varandra


“Många som tränar styrka är rädda att de ska tappa muskler om de tränar kondition och många som springer tror att de ska tappa kondition om de tränar styrka. Sunt förnuft säger ju att om man vill bli riktigt bra på någonting bör man fokusera på det och inte slösa tid på annat – tiokampare är aldrig bäst i världen på något av sina kampmoment.

Dessutom sägs det vara viktigt i vilken ordning man tränar, styrka först och sedan kondition eller tvärtom. Till för några år sedan fanns det också starkt stöd i forskningen för att separera styrka och kondition. En serie nya intressanta studier bekräftar att ordningen inte verkar spela så stor roll som man trott tidigare.” Läs vidare: Hjärnfysik-Johan förklarar den senaste forskningen.

Informationsstressen: Så sållar du bäst i tekniken!

Informationsstressen: Så sållar du bäst i tekniken!


LÅT INTE INFORMATIONEN BEGRÄNSA DIG
Trots tillgången på avancerade teknologiska hjälpmedel som GPS-klockor och pulsmätare är det många topplöpare och coacher som föredrar att förlita sig på känslan och låta kroppen styra hur hårt passet blir.

I en tävling eller under ett hårt träningspass är det nämligen bara din kropp som fattar beslutet om du kan springa ännu fortare – oavsett vad din klocka säger. Så låt kroppen bestämma om det är en bra dag, eller inte.

ANVÄND GRUNDDATAN RÄTT
Låt inte tekniken ta över träningen, men stäm gärna av din träning med hjälp av den information du kan få med hjälp av teknologin. Leta i första hand efter mönster: Hur mycket långsammare blir ditt tempo dagen efter ett hårt träningspass? På vilket sätt förändras ditt steg mot slutet av ett långpass?

När du väl vet vad som är normalt för dig, kan du också identifiera förändringar som indikerar att någonting är fel – eller som visar att någonting har förbättrats. Grunddata hjälper dig också att få ett bättre perspektiv på vad du behöver jobba med, som hur du ska få till en bra blandning mellan lätt, medelhård och hård träning.

VÄLJ DINA STRIDER
I stället för att mäta varje löppass, fokusera på de pass där informationen verkligen är relevant. För många löpare är det knepigt att hitta rätt tempo för tröskelfart, det vill säga farten i övergången mellan lätt aerob löpning och hårda anaeroba intervaller. Försök att komma fram din till ungefärliga tröskelpuls genom att mäta den under ett antal tempopass under några månader.

Märker du att du har en tendens att gå på för hårt under löppass som är avsedda att vara lätta, använd en pulsmätare eller GPS för att hålla igen. Men när det gäller hårda intervallpass, lägg undan elektroniken och försök i stället själv känna in hur mycket kraft du lägger ner. (Du kan möjligen ta hjälp av ett vanligt tidtagningsur för att tajma intervallerna.)

KÄNN EFTER SJÄLV
Flera studier har visat att rapporter om den egna upplevelsen är den mest tillförlitliga indikatorn på om man är tillräckligt återhämtad från träningen. Subjektiv självrapportering har till och med visat sig vara bättre än objektiva mätmetoder, som hjärtfrekvens och blodprov, enligt en nyligen publicerad studie i The British Journal of Sports Medicine.

Skriv in i din löpardagbok hur du känner dig efter varje löppass. Det låter kanske inte särskilt avancerat men det här är faktiskt den viktigaste aspekten när det gäller att använda träningsdata – det viktiga är hur användbar informationen är, inte hur avancerad teknologin bakom den är!

Summa summarum: Bry dig bara om data som är relevanta för dig
– resten kan du med gott samvete strunta i.

Så gör yoga dig till en bättre löpare – och de perfekta övningarna för stela löparkroppar

Så gör yoga dig till en bättre löpare – och de perfekta övningarna för stela löparkroppar


Löpare är kanske inte kända för att vara extremt rörliga – och just därför rekommenderas det ofta att lägga in yogaövningar och rörlighetsträning i din träningsrutin.

Men känner du dig bortkommen bland alla superviga yogis? Håll ut – yogan kan hjälpa dig som löpare på fler sätt än att bara tänja ut dina korta muskler! Kolla bara in de här likheterna!

Bortom det fysiska
I yoga är tiden du spenderar på mattan bara en del av helheten. I den yogiska filosofin ingår även känslomässig och etisk utveckling, andningsträning (hur bra för en löpare?) och meditation.

På samma sätt är själva löprundorna bara en del av helheten i att vara en löpare. För att utvecklas på bästa sätt behöver du också se till att din kost, vila och återhämtning är väl fungerande.

Bygga mental styrka
En av grundstenarna i yoga är att hjälpa dig att hantera alla tankar som surrar runt i huvudet, särskilt att lära dig att på bästa sätt tackla alla negativa och tvivlande känslor.

Att bli bekväm med det obekväma är viktitigt även för att utvecklas som löpare. Genom att träna på detta blir du bättre rustad för att andas dig igenom de riktigt motiga delarna av löparlivet – som tröga träningsplatåer eller riktigt tuffa pass och lopp när du egentligen bara vill kliva av.

Finna lyckan
Forskning visar att människan blir lyckligare av att fokusera på en sak i taget, istället för att fara runt som ett skållat troll och multitaska. Yoga utvecklar din förmåga att vara i nuet. Om du inte fokuserar när du står i avancerade poser kommer du ramla.

Och visst kan en grym spellista lyfta en löprunda. Men prova att lämna lurarna hemma och uppmärksamma din omgivning. Hur det låter, luktar, känslan när dina fötter möter marken, vad som egentligen finns runt dig om du höjer blicken. Var i nuet så kommer du njuta mer av din runda och känna dig mer nöjd efter.

Andas bättre
Andas kan vi alla – men få av oss utnyttjar andningen på riktigt. Yoga lär dig inte bara hur det känns att andas in och ut medvetet, utan också att koppla ihop din andning med fysisk aktivitet och olika rörelser i kroppen.

För dig som löpare betyder det att du lär dig utnyttja andningen bättre, vilket förbättrar din lungkapacitet och minskar den flåsande och kippande känslan.

Mer än resultat
I yoga är målet inte alltid den perfekta positionen. Och vissa av oss kan helt enkelt aldrig ta oss till vissa positioner, hur vi än försöker. Det viktiga är resan – inte målet.

På samma sätt har du som löpare ofta uppsatta mål – lopp att klara av och tider att förbättra. Men det händer inte av sig själv. Det är de kontinuerliga träningspassen som är den viktiga biten för att driva dig framåt.

Visst blev du yogasugen? Här hittar du ett gäng övningar som passar perfekt för stela löparkroppar:

Sex yogaövningar du som löpare måste testa

Yogapositionerna som förebygger löparskador

Så gör du den perfekta yogahunden

Yoga och styrketräning i ett!

Enkla yogaövningar för ökad rörlighet

Fastnat i ekorrhjulet? Här är verktygen du behöver för att bli snabbare

Fastnat i ekorrhjulet? Här är verktygen du behöver för att bli snabbare


Det är en inte helt ovanlig historia – att elitlöpare som byter tränare ofta når mycket bättre resultat. Betyder det att den nye tränaren har “magiska” träningsmetoder? Inte nödvändigtvis. Ibland är det själva förändringen som står för magin.

Varje träningsprogram, oavsett hur genomtänkt det är, förlorar i effektivitet om du upprepar samma träningsrutin vecka efter vecka, år efter år. Samma regel gäller även hårda träningspass. Träningspass som görs successivt tuffare från år till år tvingar visserligen kroppen att anpassa sig, men om det är samma rutiner blir det ändå samma grundläggande stimuli för kroppen att reagera på. De flesta idrottare som byter coach möter istället helt nya utmaningar, till exempel andra typer av intervaller, löpning i ny terräng eller löppass med kortare återhämtning, vilket kan ge en snabb utvecklingskurva. Genom att varje säsong lägga till några nya träningsstimuli kan du få motsvarande effekt i din egen träning. Och du behöver varken trollerikunskaper eller en ny coach.

BYT INTERVALLER
Klassiska intervallpass på 400 respektive 1 000 meter ingår i de flesta träningsprogrammen, men efter ett par år genomför du dem kanske på autopilot. Några små justeringar förändrar rytmen i de välbekanta passen, vilket tvingar kroppen att anpassa sig och hjärnan att vara på alerten.

Klassiskt intervallpass: 12 x 400 meter i din tävlingsfart på 5 km, med 75 sekunder vila mellan löpsekvenserna.
Ny stimuli: Löp den åttonde intervallen så fort du kan utan extra vila, försök sedan att bara överleva de fyra återstående.

Klassiskt intervallpass: 5 x 1 600 meter i din tävlingsfart på 10 km, med 2 minuter joggvila mellan löpsekvenserna.
Ny stimuli: I stället för att löpa i jämn fart, löp den första intervallen tio sekunder långsammare än din tävlingsfart på tio kilometer. Löp sedan varje intervall fem sekunder snabbare.

Läs mer: 3 intervallupplägg som förbereder dig för tuffa tävlingar

Läs mer: Passen som ger effekt – spring varje intervall som det var den sista!

BYT LÅNGPASS
Första gången du springer 30 kilometer är det en stor sak; femtionde gången är det inte lika upphetsande. En variant för att öka stimulansen i ditt långpass är att lägga in fartökningar eller att springa långpassen med progressiv fartökning varannan vecka. Fartökningarna engagerar de snabba muskelfibrerna, vilket gör att de lättare kickar in även vid lägre farter.

Fartökningar: Lägg in fem fartökningar på 30 sekunder med 2 minuter joggvila mellan varje under de sista kilometerna av ditt långpass. Men pressa inte på för hårt. Fartökningarna ska motsvara den fart du brukar hålla på dina snabbdistanspass.

Progressiva långpass: Löp första halvan av långpasset i ett avslappnat tempo; 60-90 sekunder långsammare än din maratonfart. Öka därefter tempot med 10-15 sekunder per 1 500 meter så att du når (och håller) din maratonfart de sista 3-5 kilometerna av långpasset.

Läs mer: 10 verktyg som tränar ditt passben och höjer din prestation

Läs mer: Läs det här innan du ger dig ut på nästa långpass!

ÄNDRA DIN VECKORUTIN
Det finns många sätt att kombinera hårda och lätta träningsdagar under en sjudagarsperiod. Är du van vid en särskild veckorutin bör du ändra på den under en fyraveckorsperiod, och sedan återgå till din ursprungliga veckorutin.

Dubbla pass: Lägg till ett lätt morgonpass på 5-8 kilometer de dagar då du har ett hårt pass inplanerat. Det är ett bra sätt att öka distansen och att lära sig löpa snabbt på trötta ben.

Halvlångt pass: Om du vanligtvis kör två eller tre intervallpass varje vecka, byt ut ett av dem mitt i veckan mot ett halvlångt distanspass. Sikta in dig på 70-80 procent av distansen på ditt vanliga långpass och var inte rädd för att höja tempot ordentligt de sista kilometerna. 

Läs mer: Vässa formen med kombinationspass!

Läs mer: Tre små skillnader som kan ge stor effekt!

Paralympiern Aron Andersson ställer upp i IRONMAN Kalmar

Paralympiern Aron Andersson ställer upp i IRONMAN Kalmar


När Aron var nio år opererades han för cancer. Efter operationen blev han förlamad i benen och hamnade i rullstol. Idrotten fick tidigt en viktig roll i Arons liv vilket blir tydligt när man ser till vad han presterat. Han har ställt upp i fyra Paralympics och då i tre olika sporter. Han har även bland annat bestigit Kilimanjaro, simmat över Ålands hav och cyklat till Paris.

Från tävlingsledningens sida ser man fram mot Arons deltagande.
– Aron är en fantastisk förebild och det känns riktigt bra att vi kan ge de medtävlande och publiken i Kalmar en chans att få se honom tävla i en så tuff tävling som IRONMAN. Aron är verkligen ett bevis för det som IRONMAN står för – att allt är möjligt, säger tävlingsledaren Henrik Brovell.

Aron har mycket på gång under 2016. Utöver träningen inför IRONMAN Kalmar förbereder han sig för årets Vasalopp, han kommer att köra löptävlingen Wings for life i Dubai (han vann Wings for life i Kalmar förra året), han är ute och föreläser och vi kan även se honom som ny programledare för Lilla Sportspegeln på SVT.

– Jag gillar extrema utmaningar och jag har länge drömt om att genomföra en IRONMAN och det känns fantastiskt kul att nu göra den i Kalmar då jag har hört att det är en otrolig folkfest med fantastiskt publikstöd. Dessutom gör jag detta för att samla in pengar till Barncancerfonden, vilket ligger mig väldigt varmt om hjärtat och ger mig en extra push, säger Aron Andersson.

Fakta Aron Andersson: 

Aron är 28 år gammal och sitter i rullstol efter en canceroperation som genomfördes när han var nio år. Aron har varit med i fyra Paralympics och har ställt upp i tre olika idrotter: friidrott, segling och kälkhockey. Andra utmaningar som han tidigare tagit sig an är att cykla till Paris, simma över Ålands hav och bestiga Kilimanjaro.

Fakta IRONMAN Kalmar:

IRONMAN Kalmar arrangeras 20 augusti. Deltagarna simmar 3,8 km simning i Kalmarsund, cyklar 180 km på Öland och runt Kalmar samt springer 42,2 km i centrala Kalmar. Till årets tävling är 2700 deltagare från hela världen anmälda.
Mer information om IRONMAN Kalmar hittar du här.

Bilden är lånad från Arons Facebooksida. 

5 myter om löparskor du inte ska gå på!

5 myter om löparskor du inte ska gå på!


1. Den “bästa löparskon”
“Vilken är det bästa löparskon i år?” är en inte helt ovanlig fråga vi får. Jo, det vore ju kanon om man kunde utse en som funkar för allt och alla.

Men så enkelt är det ju inte. Det finns en hel radda faktorer som spelar in. Löpstil, löpsteg, fötter, underlag….  Det som är den perfekta skon för din granne eller din löparkompis, kanske är helt fel för dig. När vi på Runner’s World väljer ut en sko till exempelvis “Redaktörens val” betyder det helt enkelt att den funkar bra för det den är designad för och har fått höga betyg av många testare. En skoguide kan hjälpa dig att sondera den stora terrängen och ge en fingervisning om vilka skor som passar dig, men i slutändan handlar det ändå om den personliga upplevesen.

2. Alla Nikes är uppbyggda på samma sätt (eller Brooks, Adidas, New Balances…)
Hur många har hört någon säga ”Jag springer bara i XXXX skor….?)

Ett märke berättar egentligen väldigt lite om en sko eftersom i princip varje tillverkare har ett skostall som innfattar alltifrån minimalistiska skor till riktigt välbyggda pjäser, och de skiljer sig stort i både passform och prestanda.

Men visst finns det likheter skorna emellan – lästen brukar vara samma, så om du hittar ett märke som passar din fotbredd, dina vrister osv så är sannolikheten stor att andra skor från samma tillverkare kommer att passa dig också. Men – det kan skilja sig om skorna är helt olika varandra, och glöm inte heller att när märkena ändrar sin design så kan även lästen ändras.

3. En sko är som ett recept.
Du går den rätta vägen och tar dig till en proffsig affär som hjälper dig att prova ut skor genom att undersöka dina fötter och analysera ditt löpsteg. Sen går du därifrån och har fått veta att du pronerar och har lite svaga anklar. Så nu tror du att det är så du springer – resten av ditt liv. Men nej, så behöver det inte vara.

Visst finns det en del genetiska förutsättingar som påverkar ditt löpsteg, men mycket ändras över tid. Faktorer som din vikt, din muskelstyrka, rörlighet, balans, din kadens, löpeffektivitet och fart kan ändra mycket på relativt kort tid. Gör det därför till en vana att test dig med jämna mellanrum. Dessutom finns det faktiskt inte bara en sanning om hur du springer. Olika säljare, sjukgymnaster och löpare kan se, analysera och lägga vikt vid olika saker, utan att någon av dem behöver vara felaktiga.

4. Monogami är en dygd
När det gäller kärlekslivet, kan monogami hålla dig från trubbel. Men när det kommer till skor kan det faktiiskt vara tvärtom. Efter att ha testat dig genom ett gäng olika modeller och gått på några nitar, så hittar du tillslut något som känns riktigt bra. Så de väljer du nästan varje runda. Och när de ska bytas ut köper du nya i samma modell. Är du riktigt fast köper du till och med ett par extra och har på lager – för tänk om de inte skulle gå att få tag på mer!!
Men forskning har visat att det är bra att byta skor med jämna mellanrum. Olika skor påverkar ditt löpsteg lite annorlunda och stärker nya muskler. Variationen gör dig sammantaget både starkare, snabbare och mindre skadebenägen.

5. Skorna kan göra dig snabbare.
Den äldsta och envisaste myten av dem alla. Hittar du bara rätt typ av skor så kommer dina tider att kapas på ett magiskt vis. Visst kan en sko få dig att känna dig snabbare – men de riktiga framstegen kommer från dina muskler, ditt hjärta och dina lungor. Så det enda sättet en sko kan göra dig snabbare är genom slitning.